det, ej Hålvaä s1 11h 0 : man nationalgarde befinna sig under vapen. vÖfver 400,000 medborgare hafva gripit till yapen. I sorgen för frivetens bebof, I måsten våfven tänka på ordningens bebof. Organiseren er, bilden patruller, blanden er med nationalgardet, förbinden sinsemellan busvudstadens olika punkter. Ånda till dess de olfentliga myndigheterne organiserat sig på sina naturliga gsrundvalar, tills män, som äro villige att åviaga sig affärernes ledning, borjat uppfylla sina pligter emot er, varen det J, som vaken öfver paris. Hulvudstaden förlitar sig på er patrionism och er bängilvenhet! Men framför allt intet split! Socialistiska partiet bar utgifvit följande programm: Folkets önskningar Reformer för alla. Allmän amnesti, ministrarne undantagne, ihvilka skola ställas under åtal. Forsamlingsrätten sanktionerad genom en ovsortosvad manisastation. Omedelbar upplosning af kammaren och solksorsamlingarnes kallelse. Statsgardet under municipalitetets besål, sepnemberlagarnes alskaftande, tallrihet, trycklrinet, petitiouslribet, associatioussrihet, vallrihet. vvalresorm. Hvarje nationalgardist är valman och valbar. parlamentarisk reform. De deputerade erhålla arfvode. De publika embetsmånnen (ssorplifva) på sin plats. Pärskammarens reform (hvarföre ej denna gubbsamlings afskaffande?) Ingen ärftlig aristokralti. Reform i förvaltningen. Garantier för alla embetsmän och anställda emot sunstens oeh jnflytandets missbruk. Eganderätten respekterad , men rätten för arbetet garanterad. Arbete folket försäkradt. Enigbet och broderlig förbindelse emellan industriens hufvudmån och arbetarne. Likbet i rättigheter genom uppfostran för alla, råddningsanstalter, asyler, skolor på landet voch i städerna. Intet förtryck mera, barn få ej mera användas i fabrikerne. Fullkowlig religionsoch samvetsfrihet. Kyrkan oberoende af staten. Skydd för alla svaga, qvinnor och barn. Frid och helig allians emellan alla folk. Krigets alskallande der, uvarest folket tjenar ull hanonsoder. Qalbängigbet för alla nationaliteter. Frankrike beskyddare af alla svaga folks rättigheter. Ordning, grundad på frihet. Allmänt brödraskap!!! Redaktörerne af Democratie pacifique. Det gils en man i Frankrike, som antager dessa grundsatser, som redan proklamarat desamma: — Alphons de Lamartine. I Amsterdam skulle den 27:de på esterwid. spridt sig det ryktet att Lamoriciere iutågat i spetsen för 40,000 man i Paris, grelven al Paris blilvit utropad till kung och hela den provisoriska regeringen tillsangatagen. Ett lika vidunderligt rykte hade samma dag utbredt sig i Aacben, nemligen att republiken fallit och Joinville blifvit regent. Vär källa, Börsen-Halle kallar dessa rykten för sabelaktiga, och man har största skäl att anse dem för att vara uppdiktade af börsvinglare i beräkning att böja fonderna. Vid en jemförelse med ofvanstående meddelanden framsticker så mycket påtagligare osannolikheten af dessa rykten. Hvart kungliga familjen tagit vägen, får man ingen rigtig reda på. Hvad ex-konungen sjelf beträffar, som synes basfva blifvit sparad det ödet att falla för lonnmördarehand, endast och allenast för att upplesva den vållortjenta förodmjukelsen att förjagas från land och rike, så tyckes hans ankomst till England så tillvida bekräfta sig, att belgiska notiser sörmåla, att ban och hans familj väntades till slottet Laachen vid Tuileriertrådgården. Vid den stora Obelisken ville kungen stanna ett ögonblick, för att betrakta folket, som betäckte place de la concorde. Hans lif var i fara, och ett stort brott skulle slåckat revolutionens ära, om ej depuleraden Delebeque beskyddat bonom. Man anskallade en hyrvagn, i hvilken den kungliza familjen tog plats. En på en gång skyddande och hotande folkmassa for den till Neuilly. Man förmodar, att kungen straxt derefter tagit vägen till Eu. — Hertiginnan af Orleans hade, straxt efter svärfadrens thronafsägelse och troligtvis innan hon begaf sig till dep. kammaren, visat sin son för folket. Det synes som om denna furstinna, hennes dygder i all ära, måtte besitta en god portion enfald, enär hon genom förevisandet af ett barn trodde sig kunna imponera på ett folk i insurrektion, det der haft så mycken erfarenhet af konungars svek och bedrägerier. Hennes uppträdande i dep. kammaren var, såsom ock bluserne på galleriet vid tillfället yttrade, en sann komedi, som dock för henne kunnat sluta som en tragedi, ty, enligt hvad flera belgiska tidningar förmäla, aflossades flera pistolskott emot henne och det var endast med möda man lyckades rädda henne undan folkets raseri. Det är dock att antaga, det dessa skott mera blifvit lossade i afsigt att skrämma än skada. Ur dep. kammaren tog hon, åtföljd af sin son och hertigen af Nemours, flykten genom ett fönster. Derefter skall hon blifvit ledsagad till invalidernas hotel, hvarest hon sednast befann sig. Hvart den förhatade Nemours tagit vägen förmäles ej. — Montpensier, kungens yngste son, troddes skola beftinna sig å Vincennes; detta slott skall gifvit sig åt folket, men prinsen hade ej funnits der. Ludvig Philips premier-minister och medbrottsling i attentaterne emot Frankrikes frihet, G uizot, är arresterad; så förmäler åtminstone Echo de Bruzelles. Ofvanbemälte Commerce Belge, som icke är synnerligen tillförlitlig, emedan den synes hafva föresatt sig att nedsvärta revolutionen, bekräftar, att Palais Royal är nedbränt och att konungaborgen, Tuilerierne, helt och hållet förödd. Samma tidning påstår, att nationalgardet eller åtminstone den del af detsamma, som grep till vapen, visade sig mycket ljumt under kampen och på flera punkter föranledde linietruppernes aslall. Tyå infanteriregementer öfrerlemnade sina vapen åt de upproriske.) Dessutom skola individer, som utan att hafva rättighet dertill, buro national-gardets uniform, blandat sig i dess leder. Otroligt är i alla fall icke, att det republikanska partiet ej varit ooverksamt och derföre kan ingen förtänka detsamma. Hela norden af Frankrike synes endast vänfa på signalen från Paris för att sluta sig till rörelsen. I Amiens hade folket rest sig och förhindrat de der förlagda trupper att på jernbanan afgå till Paris. Enligt Präcurseur dAnvers för den 26:te Febr. har Valenciennes proklamerat republiken, Lille är i stor jäsning, Cambrai är i full insurrektion; och enligt ett postskriptum i samma tidning stod prefekturen i Lille i ljusan låga. BELGIEN. Briissel den 26:te Feb. Kung Leopold blef djupt skakad vid underrättelsen om sin svårsars fall, men visar dock ett yttre lugn och kallblodighet. Han och hans ministrar rådslå rörande de åtgärder, som åro att vidtaga. Hela natten till den 26:te var konseljen församlad. Krigsministern säges redan utveckla en ovanlig verksambet. Den 26:te bisollo kamrarne, på sorslag af miaisteren, att, i anledning al de financiella bebof händelserna i Frankrike skulle kunna framkalla, 812 af grundskatterne skulle få uppbåras i förväg. PREUSSEN. Till Berlio bade iaträflat notis om första akten af det stora franska dramat, och följden bade blifvit, att befälhafvande generalen i Rhen. bagjfva cio NA 3 2