Article Image
SAMT ASI 1 NExIAÅT ulgJOÖTGCLS I das a 4590 till B:ko R:dr 12: 12, B:ko o:k 21,980 till 12812 a 14 samt Fl. 1,220 till 120 sk. —————— Vi balve under sin egen rubrik, på ett annat stålle i tidningen, redogjort lor de vigtiga nyheter från Frankrikes bufvudstad, hvilka med dagens utländska post kommit oss tillhanda och som bär på platsen väckt en alldeles utomordeotlig ocn djap sensation. Det är föga mer ån en månad sorsliuten sedan den tid, då solkvannen Tocqueville i deputerade kammaren gjorde sina medrepresentanter och franska ministren uppmärksamme på, alt de stodo på en vulkan, som bvarje ogonblick botade att ubryta, och att man dersore i tid borde gilva efter for de rättmätiga sordringar, som från alla hall läto sig sornimma. Ilan anade val knappast sjelf, att utbrotett var så nåra, som det verkligen var. Forsta eruptionen skedde i Palermo; den andra i Neapel, och den tredje, bufvuduibrottet, i Paris. De resultater, som de sorstnämnue medlörde, äro allmänt bekanta. Foljderna af den sistnämnde hunna ännu icke al någon dödlis beraknas; men säkert är, att Europas samtlige Regeater derigenom erhallit en varning, som vi hoppas icke skall sorsela sin verkan. Manne det icke kunde vara på tiden alt älven vår Regering vaknade ur den slummer, i hvilken den tyckes vara forsjunken, utom vid de tilllällen, da fråga är om att sordra anslag? Vi blou fråge. Efterföljansvärda exempel saknar den visserligen icke: Pius IX i Rom; Carl Albert i Sardinien och Leopold i Toskana. Alla dessa furstar hafva tagit initiativet till förbättrande al sitt folks ställning, till undanrodjande al gamla, loraldrade, orättvisa institutioner, till införande af ett nytt, tidens och nationernas fordringar mera motsvarande samhällsskick. UIxad de hafva gjort, kunde Oscar I göra. Dertill fordras blow eo kraftig vilja och full sörtrostan till sitt folk. Åoanu har aldrig detta svikit en furste, som varmt och upprigligt visat sig vilja verha för dess vål. Det skall icke eller hådanester göra det. vi anse oss icke bora yttra mera. Hvad vi hafve sagt, är nog för hvar och en, som vill första vss. Iidninzen aWashington UntiouC for den S:le Januari d. å., offentliggör det utlåtande, som en af Nordamerikanska Fristalernes skattkammare-sekretariat nedsatt teknologisk bomimits algilvit öfver en af var landsman, kapten Eriks: son, nyligen gjord uppsinning, medelst hvilken ban, genom anuvåändande al tvenne nya apparaer af ringa omlang devaporatore och acondensatord kallade, vid konstruerandet af ängmachiner scambragt det resullat, att den begaghade ångan genast förvandlas i vatten ooh åleröres i angpannan, hvarest detta vatten ånvo utvidgas, för att äter verka i ånglorm, derefter kondenseras o. s. v. i ett oafbrulet kretslopp. Då mellertid ständigt någon ånga gär förlorad genom sogningarne, så ersätter evaporatorn denna förlust ar det element, i bvilket fartyget flyter, och medelst lenna förstärkning asangsorradet, lemnar hondensatorn så mycket sårskt vatten, som åtgar till lsorbrukningenkommiuqCen har funnit den nya :pparaten bögst ändamalsenlia och medlora solande sordelar: 4) ett anglartyg, som anträder in resa med tillräckligt forrad af färskt valten ängpannan, vehofsver icke i densnmma inlaga tgot salt vatten, 2) det beholver foljaktligen or sina ångpannor icke medföra något sårskallenförråd, emedan det kan förse sig med etta direkte ur hafvet, hvarigenom naturligtvis Utrymme ombord vianes; 3) maa erhåller dagigen, uom tillräckligt för machineriet och höet, en så stor qvantitet färskt vatten, att hvarje nan af besättningen dagligen kan erhalla elt ad; 4) elden bebofver aldiiz utsläckas för alt ena pannorna från salt och andra dylika krutationer; byarigenom tid vinnes och brännmaerial besparas; 5) angpannan behosver vida minIre estersyn, alldenstund machineriet, nar allt fll -. r 1 24 — .AA ot åf a AA nämnde fond erhällit ett rescunderstöd af 666 rdr 32 sk. bko till företagande af en resa till Danmark, Tyskland och Frankrike, i ändamal att förvärsva sig större insigt uti de moderna språkens historia, och kännedom af elementarlaroverkens tillstand i främmande länder. H— — SLHEPFPSNOTISEL. Svenska samt till och från Sverige a zängne eller ankomne fartyg. IIAMBURG fr. Febr. 27: Achille-, Möller Trie-t LONDON g. t. Febr. 23: Orion, Berg Odessa DOVER fr. Febr. 24: Palemon, Nyström Torneå t. Marseille. FALMOUTH tr. 24: Umea, Hedlund Newcastle LISSABON fr. 8: Troheten, Cullberg Neapel segl. d. lHe till Hull. GIBRALTAR fr. 9: Nordpolen, Brechan Rio TRIEST tr. 20: Aurora, Svenson Newyork MONTE VIDEO g t. Dec. 6: Jo-ephina Brazilien RIO fr. Dec. 28: Albion, Norman Flora, Miltopeus 29: Julie, Gegerseldt Åctive, Wennernerg Sunderl. Gefle Götheb. Cap Verd20: Lonise, Kindeblad Stockh. Selma, Höök dito Anna Sophia, Olson Newyork 24: Amalia, Dahlström g. t. Cowes 29: Johann, Ulander 2: Siri, Norelius 4: Don Alfonso Wilhelmina, Prehn Stockh. Helena, Knoll Pernawmb. HAVANA fr. Jan. 10: Fru Charlotta, mutenschön — — — — Pernamb. Antderp. Hamburg Jan. Cadix. AUteSÅCGC Resande. CGÖTIIX KÄLLARE: Ilandlanderne Schmidt och Dunshof, Norrige; Kapten J. L. v. Menzer, Tegaund. BLOMS HOTEL: IIandelsbokhållare F. Hedmark, Upsala; konsul Kullman, Herrar A. Wahlstedt och Å. N. Modh, Uddevalla; Fabrikör F. Th. Carlson. Norrköping. TODS HOTEL: Coopverdie-kapten G. Nässen, Sundsvall. B å de. Alt var enda, älskade dotter, GUDIVA JOSEPIIINA WILHELMINA, stilla afled den t:ste Mars 848, kl. till i e. m. i en alder af 3 år, 3 månader, 6 dagar; varder endast pa detta sätt slägt och vänner tillkännagilvet. C. JOHN NENDT. Å. C. WENDT, född Andersson. (1266) Enkefru CHARLOTTA HAMMARBERG, född Lamberg, den 19 April 1783, afled stilla härstädes den 3 Mars 1848, (1283) Tillkännagifves, att Herren behagat, efter en langvarig sjukdom, hädankalla Målaremästaren PETTER AUGUST ANDERSSON, den 27 Februari 1818, efter en lefnad af 28 ar, 2 månader och 2 dagar, sörjd och saknad af maka, barn, föräldrar samt syskon; anhalles om benägen ursäkt, om någon vid notifikationen blifvit glömd. (1264) Tillkännagifves, att Gud, efter sitt allvisa råd. genom en stilla död behagat hädankalla Handelsbetjenten ANDERS ANDERSSON, den 2:dre dennes, efter en Iefnad af 33 ar, 9 månader och 13 dagar; djupt Sörjd och saknad af maka och 3:ne barn. (1233) Lillkannaautves, vänner och bekanta, att fru Thalia Backman, född Rydberg, enka elter Gnarantiinesmästaren och Coopvard. kapitainen Andr. Backman, stilla afled på säteriet Röö i Onsala socken d. 26:te Febr. 1318. 93 är I månad och 28 dagar gammal, esterlemnande 3 barn, 16 barnbarn och 23 barns barns barn. (1227) Tillkännagisves. alt Gud den högste genom döden behagade hädankalla vår ömt älskade son PAUL GUSTAF ALEXIUS, den 29 Februari 1548, klockan tv till 3 ell. m., i en ålder äf 5 är, 7 manader 23 dagar. Nya Wärsvet den 29 Februari 1818. P. WILII. STJERNSTOLPE. J. A. STJERNSTOILPE. född Sandberg. (1198. 5 es tis 203 a mr lr den. P. B. N:o i sammanträder Onsdagen den 9 dennes, kl. 6 e. m. (1285) Sällskapet Orphei Vänners arbetande Herrar Ledamöter kallas till sammanträde å Bloms Sal, Tisdaan dan ?-CA dannaco 1 4 An ut bå d: ke pe M: Mi yr tid 801 oci list för G. del Au cel hal dju spi GC för ga, bes Såfl och 7 der sälj 66 he ska bla och al iP slät nal Car hvil SÖT hel nin: trik (Ke t01 näs till och von syra tion IN EG Tho sel by. bjud vag! 11 5 ell T. ÅD kull reds 1813 gen set, Prol end blec husg Stil rane nen. KE gen, ren, tery husö T:ir

4 mars 1848, sida 3

Thumbnail