re korrektivet ovillkorligen justi den småningom tilltagande förminskning, som inträffar genom den fortsatta exporten af mynt uti sedelmassan och penningeqvantiteten i Riket, i enlighet med de uti 46:te och 48:de Wna föreslagne grunder. Då mindre penningar, än som behöfs, äro uti omlopp, följa stigande ränta, lägre priser, förökad export och fallande kurs, hvarigenom det tillfälliga missförhållandet ovilkorligen snart hjelper sig sjelf, när ingen falsk och onödig sedelfabrikation finnes. Enligt författarens förslag, gifves intet annat medel att afhjelpa den uti rörelsen mårkbara förlägenheten, än endera, alt allmänheten sjelf låter slå mynt af för handen varande silfver. eller ock, mot utifrån infördt silfver, hos nationalbanken begär sedlar, och sålunda på dessa sätt erhåller det rörliga kapital eller omsättningsmedel, som trafiken tarfvar och behöfver. At enskildte under rörelsens egen reglering ej kunna undgå förluster, får icke tagas i betraktande, enär det sker under alla penningesystemer, och dessutom det allmänna måste gå före det enskildta interesset. Ehuru Rikets Ständers bank visserligen uti cen status, som kommer allmänheten tillhanda, angifrer de olika valörerna, hvaraf dess utelöpande sedelstock består; så, då landets rörelsemedel numera (till en så stor det utgöres af privatbanks-sedlar, rörande hvilkas valörer intet offentligen är bekant, möter det mycken svårighet, att nu till och med ungefärligen kunna bestämma, hvilka valörer sedelmassan såsom ett helt bestar af. Det följer häraf, att man endast approvimatist kan beräkna, huru manga millioner riksdaler kurant, som ur rörelsen komme att indragas, om all sedelemission under 5 rdr kurant upphörde. För att derföre i detta afseende kunna göra sina kalkuler så mycket baserade på verhlishet som möjligt, och saschållande begreppet om, huru en penningemassa af 45,009.000 rdr kurant sannolikt efter rörelsens behof komme att fördelas, då ingen lägre sedel än 5 rdr kurant funnes, har författaren tagit Rikets Ständers banks utelöpande sedelstock vid 1837 års slut såsom grund för sina beräkningar. Privatbanksedelstocken, efter afdrag af Rikets Ständers banks sedlar i kassa, utgjorde då ej mer än I, 253,000 rdr bko. De 15335 och 1536 uti omlopp satte nya sedelvalörerna, bör man kunna amaga hafva intill 1837 års utgång kommit tillräckligt i bruk, för att ungefärligen motsvara rörelsens behofver. Ett ytterligare vigligt skäl, alt för den speciella fråga, som utgör föremälet för undersökningen, välja 1837 års sedelstock, ligger äfven deruti, att det först var under loppet af detta år, som de gamla 3 rdr bko sedlarne indrogos och de nya två riksdalrårne sattes i omlopp. När derföre behörig uppmärksamhet skänkes det qvantum 3 rdr bko sedlar, som under loppet af är 1837 uti rörelsen indrogs, tror författaren, att sedelstocken vid 1837 års slut bör bättre, än något annat års under sednare tider, kunna tjena till en lemligen säker ledning för bedömandet af det ifrågavarande ämnet ) Uppgifterna från Rikets Den bär och nedan angisne kursens gång är dess hormalsorhallande, ehuru visserligen en mängd helt ouka och ätilllalliga omståndicheter försvaga, förhindra och uppuniva penningeqvantitetens insliptande på hurden. Men alla desse afvikelser äro orvergåcnde och endast en kortare tid fortfarande, samt måste inom någon tid lämpa och rautta sig efter rörelsemedlots :mäing dd. 7) Hvad som äfven haft inflytande derpå, att författaren valt 1537 ars sedelstock, är att det verkliga rörelsemedlet du utgjorde, Rikets Ständers banks och privat-bankernas sediar tillsammantagna, nästan precist 30. 100, 900 Rdr bko. Privat-bankernas sedelstock är ofvan anförd. Rikets Standers banks utelöpande sedelmassa var den z1tste Dee. 1837 Rdr a, 12., 1m bkO. De på depositionsräkning innestående medel nigjorde Rår 4,127.73 bko, hvaraf dock endast Rdr 5,162,227 voro pa löpande räkning, omsattande statens och enskildes verkligen deponerade medel och obegagnade kreditiver. Resten bestod af satlana medel, som Rikets Ständers bank sjels kunde disponera öfver, och böra således j göras afseende pa. Da författaren här ej gör afseende på depositionerna hos Rikets StänMR vA ARVÄSSARSRI 444 1 TT VÄ T1——411 MAA MALA) LIM YLLIL CTOMTCLTIAMOS. Detta belopp utgjorde efter förestående Rikets Ständers banks uppgift vid 1837 ars slut. . . Vid 1837 ars början, således fore indragningen, utgjorde efter förenämnde beräkningsgrund de utelöpande tre riksdaler banko sedlarna ... bko rdr Privatbankerna hade vid årets Slut, som ofvan är hämndt, en sedelstock af l. 253.000 med den tiden Säkerligen ej öfver 253.000 rdr uti sedlar af högre valör, än träor och (treor. Följande samma beräkhingsgrund skulle äterstoden hafva utgjorts af treoer.... bko rdr och af tvåor . . . . Under behörigt afseende derpå, att en del af tre rdr-bko-Sedlarna ej ersattes af 3 rdr kurant-sedlar, utan af specier, men obeqvämheten af de sistnämndes kurserande (i förening med de, uti 44:de n, för national-banken gifne stadganden) motverkade ett proportionerligt ombyte mot specier, tror förf. sig rimligtvis kunna antaga, att af det förut anförda approximativa beloppdet af tre riksdaler bankosedlar ej mer af allmänheten ombyttes mot specier, än ungefär hvad som fordras för alt jemna summan elle.r . . . . bkordr 946.421: 16. Tillsammans bko rdr 9.333,333: 16. Således 14.000, 000 rdr kurant, såsom förut antagits. fAterstoden af tre-riksdaler-Sedelbeloppet ersattes af 5 rdr kurant eller andra högre sedelvalörer. Värdet af den nu gjorda kalkylen ma bedömas huru som helst, kan författarens misstag imedlertid ej ligga på den sikan, som skulle bestämma beloppet af det utgående myntet till mindre, än han antagit, utan möjligen är den del af tre-rdr-bko-sedlarna, som supplerades med mynt, uppskattad för liten, och följden af ett dylikt misstag, om det befunnos så, ville endast sturka grundvalen för national-hankens sedelrörelse. Alla dylika uppskattningar måste vara mer och mindre osäkra, enär det är, omöjligt, att på förhand unna bestämma, hvad rörelsen uti en kommande td må kröfva, och man kan cudast komma närmare eller fjermare ifrån verkligheten. Eriarande sig den langa tid, som förflutit, under hvilken svenska allmänheten vant sig vid de små sedelvalörer, som här kurserat, och erkännande vigheten af papper framför mynt, synes det förf. sannolikt, att allmänheten ogerna skulle vilja umbära sedlarna. Den begagnåle derföre troligen, uti ej betydligt mindre mån än hitin tills treorna banko, 5 rdr kurant, eller den lägbko rdr 7, 886, 912. 5209, 819. 500,000. bko rdr 500, 000. status angisne sedlarna kurserande uti Finland, och utgiorde således ingen det af landets rörelsemedel. Vid en uppskattning af huru stort rörelsemedlet för landet var, måste naturligen afseende göras på detta förhållande. Sedan realizationen hade en del sedlar ingatt från Finland för utvexling. men mycket var qvar. då de ännu cj voro förbjudna i Finland. Uti öfverensstämmelse med hvad förut blifvit anfördt om deposikioner, tror författaren, att man kan med skål anse den uti Finland utelöpande sedelmassan ungefär lika eller uppvägande den del af förestående depositioner, som böra anses såsom af lika inflytande på pr ser och handeln, som de verkligen i rörelsen utelöpande sedlarna. Detta har författaren gjort, i förmodan, att det skulle ungefärligen motsvara rätta förhallandet, och tror sig således, utan nagot afdrag, berättigad att anse hela det uli bankens status uppgisna beloppet af utelöpande sedlar såsom rörelsemedel för nafjanon nämlican; Jon mn TNOMIC ScCtaTma. sOkte att, så mycket so ligt lika med halional-banken, undvika u nandet af specier, tvunges allmänheten att ra begagna 5 rdr kurant-sedlarne, och sålun förminskades äfven beloppet af det silfvermynt, som Rikets Ständers bank, i anledning af den föreslagna förändriugen, komme att utgifva. Uti 36:te S:en är föreslaget, att 10 rdr-bkosedlar ej skulle af national-banken utgifvas utan att de komme att upphöra. Med sedlar af 5 rår kurant och 10 rdr kurant äro de ock öfverflödiga. Derigenom vunnes, att endast 3 formater. 3 kulörer och 7 valörer behöfdes för nationalbankens sedlar, enär 5, 50, 500. kunde vara bla af olika format; 10, 100, 1,000, gula af olika format, motsvarande de 3:ne för. ra; 25 röd och af samma format som nu). Genom denna förändring blefve 100 riksdalern mindre format, än nu 100 rdr bko, som är för stort. Man hade sedan den gröna färgen för alla stämpelverkets sedlar, hvilka äfven för de 4:ra valörerna ej behöfde mer än 3:ne format, likadane med national-bankens. Att de 2:ne lägsta valörerna af stämpelverkets sedlar voro lika i sormat, betydde ingenting; trycket kunde tillräckligt skilja dem åt. Genom denna plan vunnes förenkling och lättnad vid tillverkningen af papperet, som skulle ske på et ställe, Tumba. Såsom försvar derför, att författaren föreslagit 5 rdr kurant såsom lägsta sedeln, och ej antagit, såsom många uti landet vilja, 10 rdr kurant, får nämnas: att det härleder sig från ett erkännande af sedlarnes vighet framför det metalliska myntet, samt från begär att för nationen förminska kostnaden af ett omlöpande stort belopp af mynt genom slitning och ränteförlust. Funnes ej 5 rdr kurant-sedeln, sordrades säkerligen öfver 10,000, 000 rdrkurant uti mynt ytterligare för rörelsen, under förutsättning likvist, att 10 riksdaler banko-sedeln indroges. — Följaktligen kunde national-banken, under de omständigheter. som här antagits, ej hafva mer än 21.000,000 r:dr kurant uti sedlar utelöpande och lika mycket säkerheter i kassan. Den härigenom uppkommande ränteförlusten skulle måhända lemna en för stor lucka i jemförlig inkomst af nuvarande Rikets Ständers bank, oansedt svårigheterna ait utföra en förändring uti bankväsendet, då så mycket silfver fordrades för dess verkställande. Författaren tror, att med ränteförlust, slitning och myntkostnader Åc. nationen ginge miste om en inkomst af omkring 500.000 r:dr kurant, om 10 t:dr kurant göres till lägsta sedeln, i stället för 5 r:dr k:t. Då säkerhet och vighet äro förenade med bibehällandet of 5 r:drs sedlar, vore det orimligt, om nationen ej begagnade sig deraf, så mycket mer, som derigenom en större inkomst för nationen beredes och ett extra lånebiträde för jordegendom eller mobilisering af landets fasta kapital till ett belopp af omkring Tio millioner riksdaler kurant uppnås. (Fortsättes.) ) Följande schema visar detta tydligare: Iika format. Lika format. Lika format. Blå 5. 50. 5 92 Gula 10. 100. l,900. Röd — 25, — — —ö—ä— s g— ELANEDELSURNIDL. RRÄTTELSER. Hamburg den 48:de Februari. De fortfarande slana berättelserna från utlandet nedföra stillhet i vår spanmalsmarkaad, och prisen haf. va med svarighet bibehållit sig under veckan. — London den 44:de Feb. Med llvete trögt till osarandradt pris. Prima måltbart Korn finper villigt köpare, men samte vara är högst trögsald. — Bönor och Årter 4 s. lägre. — Med Hafre stn till Is. lägre pris. — Liverpool den 42:1e Februari. Bomullsmarknaden år fast till förra veckans pricssa