Grunder för och Förslag till ordnamndet af Sveriges Bank och Penningevisende.) Pröfva det hela och döm sedan! Författaren vidrör ej dem af desse vilkor, hvilka det tillkommer vår civillagstiftning att reformera, utan inskränker sig blott till att upprepa, hvad hvar och en känner, att mycket behöfs i dessa fall att verkställa. Äntagande att de hufvudsakligaste bristerna, t. ex. hvad beträffar de tysta förmånsrätterna och en snabbare exekution, erhålla den rättvisa och snara utveckling, som erfordras, fullföljer han endast de delar af dessa ämnen, som mera direkt inverka på hans förslag. Kreditens utveckling uti ett land delar sig uti tvenne parallelt löpande, men icke dess mindre hvarandra ömsesidigt stödjande och intimt genom tvärlinier förbundna hufyudvägar, hvilka böra utvecklas lika och erhålla lika uppmärksamhet, för att nationen skall röra sig fritt och uppnå all den utveckling, som natursförhållandena gör den mägtig af. Desse 2:ne hufvudvägar kunna närmast liknas vid blodkärlen uti menniskans tvådelade, men dock förenade kropp. Likasom blodeirkulationen skulle vara felaktig, om den ej uti lika mån omfattade såväl högra som venstra sidan och alla kroppens delar, äfven de minsta, så vore äfven penningecirkulationen, statens och rörelsens blod, om den ej fritt cirkulerade uti statens kreditlifs begge sidor, den personliga och fastighetskrediten, felaktig. Har väl detta nödvändiga vilkor uppfyllts uti ordnandet af våra svenska kreditförhållanden? Svara behöfver ej författaren; vära brislande lagar svara för honom. Personalkrediten har nästan ensam njutit skydd och utveckling, ehuru man ej dermed blifvit färdig. Fastighetskrediten har man nästan lemnat åt sig sjelf: hvad som gjorts för densamma genom lagen om hypotheksföreningar är, ehuru ett steg framat, dock ännu endast halft, och innan något varaktigt nationelt uppnås, får man taga ut hela steget. Man måste skoningslöst undanrödja alla gamla hinder, för att gifva den svenska jorden, den gamla hedervärda amman för värt uti Europa nästan enstående bondeständ, sin fulla kapitalbetydelse i samhället. Man mäste genom lagar omhägna inteckningars och fastighetskreditens orubbliga säkerhet, det enda medel, hvarigenom jordegendom kan uppnå den betydelse, som den måste och bör hafva uti ett samhälle, der öfver 5,6-delar af befolkningen äro fästade vid jorden och åkerbruket. Sanningen häraf må man strängt, allvarligt och rättvist besinna. Författaren uti sin Bankplan iakttager detta och har försökt att uti densamma respektera den på den lilla hemmansdelen besutne odalmannens rätt till direkt nytta af landets penningeväsendes utveckling lika mycket, som han erkänt de store godsegarnes och industriens samt handelns billiga fordringar. Billigheten af den jordbrukande allmänhetens, eller de såkallade böndernas, anspråk på statens penningeverk, finne vi äfven erkänd i sak, ehuru den hittills gifvit sig tillkänna i en felaktig och för penningeväsendets bestånd farlig utöfning af principen, nemligen uti den stora proportion af lån på fastigheter, som Rikets Ständers bank meddelar, och uti diskontlånen till allmänheten, eller bönderna, såsom forlager för deras lilla rörelse. Det verkligen i många fall beundransvärda sunda förstånd, man finner äfven hos den mindre upplyste svenske bonden, har här. oaktadt okunnigheten och naturligtvis existerande orediga begrepp om penningens theori, sökt att arbeta sig fram till en af den närvarande tidens största och vigtigaste ekonomiska sanningar, . eller kreditutvecklingen för fastigheter. Man ihågkomme, att desse begge låneutvägar alltid, rörande banken, utgjort de hufvudsakligaste föremålen för bondeståndets uppmurksamhet, och att det merändels alltid varit de andre riksstånden, som uti desse frågor fått gifva vika för bondeståndets högljudda fordringar. Detta stånd har insett det rättvisa i principen, om de också missförstått densammas utförande, och ej med sitt enkla, oförvillade förstånd kunnat reda en så invecklad sak, som ett penningeverks organiserande på rigtiga statsekonomiska grunder. KRättvisan fordrar detta erkännande, och sanningen bör hafva sin rätt. Under en på rigtiga grunder utförd och uti alla afseenden fullföljd hypothetslagstiftning, utgör och måste jordegendom utgöra, om ej landets säkraste underpant, dock nästan detta. Då lättnader samtidigt förberedas och finnas för denna hypothekariska eller fastighetskredits representativers fria omlopp, är, på samma gang, som detta sker, ett lika stort fast kapital, som dessa representera, för nationen gjordt rörligt. Härigenom blifva de satte i tillfälle att i sin mån deltaga uti föremålet för allt landets och dess bildnings materiella sträfvande: produktionen af nya värden. De fordringar, som ett sådant ordnadt hypotheksväsende, enligt författarens åsigter, framställer äro: 1) Säkert och orubbligt myntvärde eller en fast värdemätare. 2) Orubblig säkerhet, sedan hypotheksrätlen en gång är inför vederbörande lagligen erkänd. 3) Lånesummornas sålunda gjorda fördelning, att den möjligaste lätta rörlighet är förnad med de utfärdade pantbrefven, både med afseende på lånegifvaren och länetagaren — länen således verkställde uti obligationsform med solidarisk ansvarighet för institutionens medlemmar. 4) Låg ränta och lågt amortissement för den del af egendomen, hvars säkerhet är obestridlig, eller halfva värdet. 5) En organisation för dessa delar af jordegendomen, genom nationens bemedling och under dess standiga uppsigt, tillvägabragt. 6) Punktliga ränteoch amortissements-betalningar. 7) En rättvis och af nationen kontrollerad taxering af egendomarne, innan de inträda uti hypotheksföreningen. 8) Filial-, provins-, eller måhända bättre häradsföreningar för högst !(,-del af egendomarnes värde, utöfver den redan i den stora statshypotheksföreningen taxerade delen; hvilka afdelningar för öfrigt äro organiserade efter samma plan, som den förra, och skilja sig från de andra derutinnan, att de äro grundade på en högre räntefot och en högre amortissements-procent, samt att här provins-auktoriteten träder i stället för den kontroll och inspektion, som nationen annars utöfvar. Sålunda ungefär tänker sig författaren en fastighetskredit för hela landet grundad, omfattande all jordegendom uti landet, från de stora godsen intill en viss låg fraction af hemmansdelar. Huru låg denna borde vara, för att vara rättvis, är ej författaren nu beredd att bestämma och hör ej heller till hans plan att pröfva; men detta fordrar en allvarlig, rättvis och noga undersökning af sakkunnige, fosterlandssinnade män, ja tillochmed — sägom ut det — bondevänner. Författaren föreställer sig, att, om denna sak fullföljdes såsom han tänkt sig den, ligger uti denna stora allmänna svenska hypotheksförenings införande och ett lågt, men ej för lägt, bestämmande af minsta hemmansdelen, på en gång ett korrektiv emot skadligheten af för långt drifven hemmansklyfning, och tillika ett rätt AA oo Oe — vw AR 2 TT sedlar. fast egendom, såsom öfver annan förmögenhet. — Om egendomen eller hemmansdelen för mycket klöfves, ginge den miste om fördelarne af delaktighet uti hypotheksföreningarnes förmåner, och vore egendomen en gång uti föreningarna, så borde genom behörige stadganden denna klyfning hindras eller ock utträde ur föreningen ske. Författaren tror, att genom en sådan vägvisare för allmogens goda och sunda förstånd vunnes mera, då uppmaningen skedde till dess eget synbara och kännbara interesse, än genom alla myjliga författningar till samma mål, hvilka dessutom uti sin utgångspunkt äro nära beslägtade med officiel orättvisa. Efter desse förutskickade reflexioner får författaren nu framlägga sitt förslag till ordnande af Sveriges bank och penningeväsende, utan afbrott af motiver eller förklaringar. Desse följa och finner man der såväl paragrafernas innehåll vidrörde, som ock författarens uttalade äsigter närmare utvecklade och försvarade. Förslag till ett nytt Gankoch penningesystermn ). i I HK. Nuvarande Rikets Ständers bank upphör och utredes. 2 6 En ny Rikets Ständers bank grundas, baserad på här nedan särskildt utvecklade grunder, samt har följande funktioner: 1) Att, uti öfverensstämmelse med Regeringsformens 72 S, ensam uti riket utgifva sedlar eller myntrepresentativer, hvilka alltid och ovilkorligen af banken skola, vid päfordran, med rikets silfvermynt inlösas efter nu antagne realisation eller myntbestämningslag;: 2) Att mot inlemnadt silfver, vid päfordran. efter samma myntbestämningsgrund alltid utlemna dessa Veremot forbjudes banken: 1) Att under hvad namn eller beskaffenhet det vara må, till någon enskild eller staten utlåna desse sedlar, samt 2) Att af någon enskild eller staten emottaya några depositioner af antingen sedlar eller mynt. Banken tillåtes endast undantagsvis och inom vissa bestämmelser att köpa silfver, guld och vexlar. 3 . Den nya banken kallas, till skilnad från den gamla Rikets Ständers bank, Sveriges National-bunk. Dess styrelse och förvaltning är alldeles oberoende af den under utredning ställde Rikets Ständers bank, och den erhåller sin särskilda instruktion af Rikets Ständer, hvilka, utan afseende på Riksstånd, dertill utse 5 personer, af hvilka endast 2:ne hvart tredje år i tur afgå, men kunna återväljas. Styrelsen utser sjelf sin egen Ordförande. 4 Sveriges National-banks sedlar erkännas öfverallt uti alla inom riket förekommande fall, såsom representativer för rikets mynt och fullborda, lika med detta, alla liqvider. 5 K Privatbanklagen så tillvida suspenderas, att ej någon privatbank hädanefter får uti riket octroyeras, då detta strider mot 72:dre och 79:de SS:ne Regeringsformen. 6 De nuvarande privatbankernes sedelcirkulation indrages, och efter att ett billigt och rättvist afseende gjorts på deras respektive ställning, erhålla de, istället för sina nuva. rande sedlar, af en för tillfället inrättad stäm. ) Då följande förslag ej er någon lag utan endast en plan för ordnandet af bankoch penningeväsäsendet, torde detta ursäkta här och der sorekommande tel uti uppställningen och uttrycken, så mycket mer, som der meningen ej är tydlig den finnes af följande förklaringar, hvilka ock innehålla några detaljer, som i forslaget eller pla