ranli i konstitutionen eller en speciell tillåtelse af polismyndigheterne, och icke sastmer hvarje förbud och hvarje strall mäste bafva afseende på en uttrycklig lag. När Odilon Barrot ropade till talaren: Polignac och Peyronnet voro mera konstitutionella än nil uppnådde stormen sin största böjd. Förgäfves gjorde Emil Girardin den träffande anmärkningen, att, om frågan vore tvifvelaktig, så måtte man åtminstone proklamera ett lagforslag ölver densamma. Kammarpresidenten Sauzet, som spelar under ett täcke med maktinnehafvarne, lät genom en liten saskspelarkonst, med hvilken ban gerna kommer sina såta stallbroder till hjelp, votera osver sesdionens slut, och dervid blef det vaktadt venstra sidans protest. I sessionen den 10:de motiverade Darblay sit emot ministeren rigtade amendewent, som, enligt hans sormenande, skall uttrycka landets sanna interessen, men i det bela utgör ett försök till en förmedling emellan de konservatives och moderat-liberales äsigter. Efter Darblay talade Duchatel, Guizot, Thiers a. a. I Paris radde imellertid mycken gåsning och å börsen var sinnesstamningen särdeles beklimd. Nasten till den 40:de genomtågades katorna af starka patruller af municipalgarde till häst och fot. ENGLAND. London den 10:de Febr. Underhuset debatterar judefrågan, i det andra låsningen af billen om judarnes emancipation derstädes år på tapeten. Bland de talare, som uppirådt för judarnes sak, tycks ingen varit så osvertygande och grundlig, som herr Sheil. En al judarnes motstandare herr Newdegate tadlade det sätt, hvarpå petitionerne till förmån för jude-emancipationen skola blilvit tillvågabeagte i London, och påstod bland annat att anskaflandet af underskrifter på visst sätt förauktionerats till 5 sh. per 100. Lord Bentinck bar i Underbuset öppet tillrådt styrelsen att taga Cuba Ifrån Spanien. AMERIKA. Newyork den 17:de Jan. Presidenten har lidit ett nederlag i representanternes bus, bvilket med 85 röster emot 81 antagit elt amendement, i hvilket förklaras, alt mexikanska kriget är onödigt och olagligt begynt al presiden en. Den ringa majoriteten gör dock detta vederlag mindre vigtigt, isynnerhet hvad de praktiska följderna beträslar. Kriget, en gäng börjadt, mäste på ett ärolullt sätt föras till slut, och kongressen skall icke förvägra medlen dertill. Ett förslag är väckt af herr Hampton om Mexikos insorlisvande med Förenta Stalerne. Ett annat förslag, herr Hannegans, som skulle komma fore den 24:de, lyder sålunda: ingen fred år att sluta med Mexiko, utan en såker, lätt försvarad gräns. I intet fall får Mexikos sorvandling till en monarki genom europeiska makternes inblandning tillåtas. Mexiko bör bibehållas som en sjellstädig stat. Mexikanska kongressen hade upplöst sig; en ny kongress skulle sammanträda i det inre. — EEE FRK m-—-— Em mm MAA PÅ mn bus mm Am mr AL —