Crunder för och Förslag till oruaandet af Sveriges Bank och Penningeväsende.) Pröfva det hela och döm sedan!? Om man uti öfverensstämmelse härmed antager, att. i följd af missgynnande handelskonjunkturer, missvexter, krig eller andra orsaker, den metalliska kassan vore fallen till omkring sin lägsta punkt, så skulle Rikets Ständers bank likafullt, efter föritgaende stadganden, junna hafva omkring 27,000.000 rdr banko uti omlopp eller innestående på deposition, och en så jemförelsevis betydlig sedelstock skulle den då uppehålla med desse 2.500.000 rdr silfver och de öfrige tillgöranden, som reglementet föreskrifver! För att bättre inse Rikets Ständers banks förmåga eller oförmåga, att under de antagne förhållanden uppfylla detta aliggande, är det nödvändigt act granska de medel, som det åligger de sullmägtige att begagna. samt tillika undersöka desse medels beskaifenhet. Medlen skilja sig uti 3:ne hufvudsorter: C. Hedel hvarisvenomm sedelslocken yllerfigaere ökas. if. Medel hvarigenom sedelÅLOTEC1. minskas. YIA. Medel hvarigenom sedatelstocken blir oförändrad. g4. Medel hvarögerTLgOhtbne sedelstocken yllerligare ökas ara: 1) Mt -emottaga, såsom det heter uti banko-reglementet. i Hamburg silfver a deposition efter en kurs af 128 S. eller derunder; men da man icke emottager silfver, utan att lemna ingot igen, så vill detta säga, att Rikets Ständers bank skall söka erhålla efter 128 s. kurs eller dernader silfver. som är i Hamburg. och betala det i Stockholm med sina sedlar, efter au bevis dit ingatt om deposition hos något visst bankens ombud i Hamburg. Detta medel är saledes endast användbart då, när kursen är under eller omkring 127 s. för kort papper på Hamburg: i annat fall kan det ej lemna nagon fördel för leverantören, som skall hafva sin betalning i sedlar. Kostnader, räntor och provisioner utgöra fullt skillnaden emellan 127 och 1izs skillingar. 2) Att i vanlig ordning köpa vexlar af högst 67 d. d. på Hambarg och Aitona efter 128 s. kurs, eller derander. Kan icke heller användas utom under mera gynnane omständigheter för rikets handel, och då löper banken med sina 27,000,000 rdr banko sedelstock och 2,.500, 0 10 rdr silfver ingen fara. 3) Alt från fremmande länder köpa silfver, när sadant utan lemnadt förskott för banken, Såsom orden uti banko-reglementet lyda, icke medför större utgift, utöfver vexlingsgrunden enligt myntbestämningslagen, än hvad som erfordras för transporten af silfver från uppköpsorten till banken. Detta är en af de mest sväfvande och obestämda paragrafer, som banko-reglementet innehåller. Kan nagon säga hvar gränsen är för transportkostnaden? Det beror ju naturligtvis på hvar silfret köpes och huru det transporteras. Bankofullmägtige hafva här fullmagt in blanco att köpa silfver, bara uppköpspriset ej öfverstiger myntbestämningsgrunden. De fa köpa det i Peru, i Mexico, i China, ja till och med hos sjelfva stor Mogul, om han funnes till. De fa betala hvad de behaga uti transportkostnader, om endast desse verisiceras. Det kan man kalla att skalla sig silfver å tout prix. Här är endast fråga om silfver; huru mycket det kostar, då det kommer uti Rikets Ständers bank, dermed är ej så noga, blott det ej vid uppkopet kostade mer, än efter 128 s. kurs, så är allt godt och väl. Lycka är dock att missbruket af denna paragraf botar sig sjelf och gör det till en omöjlighet att kunna begagna den, utom vid för landet fördelaktiga handelsförhallanden. Om bankofullmägtige, som maste betala silfret jemte transportkostnaderna med sedlar. skulle på detta vis betaia för specien nagot betydligare ölver 128 s., sa toge antingen säljaren, sedan liqviden gatt för sig. igen ut sitt silfver från banken efter 1 5 5., om detta lönte sig, och hade saledes sitt sillver, plus sin förtjenst på affären, äterigen uti sina händer. Banken hade då fått silfver fran höger och lemnat ut till venster lika mveket. plus de verkliga transbortkostnaderna och den möjliga förtjensten. Pen wre säledes i värre omständigheter, än före köpet. Inträffade ej detta, så hade Bauken atminstone ökat sina utelöpande sedlar med sa mycket (utölver det motsvarande silfver, den satt in), som desse transportkostnader utgjorde. Vore den redan generad af sin utelöpande sedeistock, är det naturligt, att efter en dylik operation, under en afördelaktig kurs, skulle svarigheterna betydligen förökas, om operationen skett uti någon större skala, och derförutan kunde den ej hjelpa Rikets Ständers bank. 4) Aut emot Rikets Ständers banks sedlar uti Stockholm eller vid lånekontoren invexla fremmande silfvermynt til priser, som fullmägtige med ledning af officiella upplysningar bestämt. Mynten uti den priskurant, efter hvilken de skola emoltagas. äro dock så mycket undervärderade, att nagon invexling genom den större handeln icke kan komma ifråga, och då undervärdering skett, kan en invexling, om den skulle inträffa, endast Pga rum da, när kursen vore mycket lig och för landet fördelaktig. Således befinner sig detta medel i lika kathegori med de andra föregaende. Alia desse under No I uppförde fyra medel duga saledes till ingenting, då det under de fPrutsatie sMrhllandena behöfs hjelp och kunna endast användas uti gmnande konjunkturer. Det är också naturligt, att en bank. som behofver hjelp, ej kan förstår a sin ställning genom att blifva mera skyldig. sam! at om bankens skulter eller utelöpande sedelsiock redan äro stora och obeqväma, så måste dess ställning blifva farligare och obeqvämare i samma mån som sedelemissionen ökas. fi. Medel hvarigenom stucken minskas ära: l) Att upptaga lån mot 2 högst 3 0, ränta. Uti en ofördelaktig handelskonjunktur, då stockning uti näringarne inom landet eger rum. och Rikets Ständers bank hotas med en farlig silfverutvexling, mahända uppkommen både af inre och yttre orsaker, uti sådana omständigheter finnes in a lån för banken till sadan räntefot, som den föreskrifne. Detta medel duger således ej, utom då, när det ej bestoss. 2) Att försälja innehafvande obligationer mot bankosedlar. Enligt paragrafen 226 uti banko-reglementet åligger det sullmägtige, att, savidt sig göra låter, så använda Rikets Ständers banks grundfond, att banken alltid är innehafvare af 5,:06,000 rdr banko uti riksgäldskontorets eller andre säkre verks 4 c6 obligationer. Savidt författaren känner, har Rikels Ständers bank i öfverensstämmelse härmed nu omkring :s,7:0,600 rdr banko uti riksgäldskontorets s0 obligationer, och hela återstoden af de .,0v0,000 förmodligen af andre säkerheter. Detta är ett sundt och med alla rigtiga bankprinciper öfverensstämmande medel: att förminska sin sedelstock genom afhändandet af en del af sina säkerheter. Skada blott att ordet Åaltid kan misstydas, och förorsakar uppskof med medlels användande, så att. sasom längre fram skall visas, detta medel troligen sa sent tillgripes, att Rikets Ständers bank sannolikt ej kan få in mycket af sin sedelstock. genom en dylik fors ilning inom landet. Säljas obligationerna utom landet, förminskas ej sedelstocken, men den asyftade verkan att skaffa silfver eller vexlar uppnas utan tvifvel. Riksgäldskontorets obligationer säljas atminstone med lätthet och troligen fördelaktigt, men i och med detsamma har Rikets Ständers bank, med afseende på dess metalliska kassa, förskasfsat sig och landet en säker afnämare för så mycket silfver eller landets produkter, som den årligen och regelmässigen återkommande ränteliqviden och amortissementet utgöra. 3) Alt minska, indraga och upphöra med utlaningen af sine sedlar. För att bedömma i hvad mån detta kan ske, blir det nödvändigt, att något närmare granska hela utläningsoch kreditivsystemet, eller det sätt. hvarpa Rikets Ständers banks sedlar komma till allmänheten. — Nu gällande banko-reglemente fastställer maximi-summan af utlaningarna och kreditiven till omkring 28, 900, 000 rdr banko, eller ungefär en million utofrer den sedelstock. som kan vara utelöpande och staende pa deposition. då metalliska kassan är omkring 2, ,000 rår silfver ). hesse 2-,000,000 rdr banko, som skola på efterföljande grunder enligt reglementet tillhandahållas allmänheten, vill sörsattaren för bättre ölversigt indela uti :ne klasser: sedel) Orsaken härtill är förmodligen den, att, enligt 1225:dje paragrafen, kreditivet (ill riksgäldskontoret härofvan omfsärmält och utgörande 1 — —Ä CC fn ör -Ja 2 11 a Hräar ÅA) Lanesummor och akreditir, som alls icke . Q . . a kunna ingå till Rikets Slanders bank, utom i vanlig ordning, och öfver hrilka ban äen i det närmuste kan sågas kafva allsingen hontroll. B) Lånesununor och krediiver. som icke . 2 . H kunna ingå till banken inom sex månader, om Rilets Standers bank äfven derom foyar unstalt, utan först sednare inflyta. C) Lanesummor, som kunna ingå till Rikets Slanders bank inom sex månader och kortare tid, hvarofver banken således har rallighet. A) LVinesummor och kreditin. som alls icle kunna ingå utom i vanlig ordning, äro: 1) Utlåningarne mot inteckning i fast egendom efter 4 0 ränta och 2 0 årlig kapitalafbelalning. äro bestämda till en summa af banko rdr 6.500.000. 3) Lan för skiften och odlingar efter 2 or ränta och 175:dels årligen fortfarande afbetalH . CQ : . 0 ning från och med å:de året efter lån. ts: beviljande. äro bestämde till banko rdr 80.:000. 3) kredil ivet tll jornkentoret. som utan uppsägning bevijjas från riksdag till riksdag af Rikets Ständer och mot 3 9,4 ränta. är bestämdt till banko rdr 600.000. Öfver hela kapitalet af de till denna klass hörande ::ne poster, utgörande banko raär .. har Rikets Ständers bank alls ingen rådighet, och i tall af behof an den ice indraju en skilling mer. ön hvad i vanlig ordning ingar uti ränta och amortissement. Det vill med andra ord säga. att frer 3:del af den af författaren förutsatte sedelstocken af 21.004.00 rdr banko står fast. För en bank, som är bade låneoch sedelbank. är, med afseende på bibehållandet af sina egna seilars ständiga inlösen med silfver, dess första pligt att hafva sina säkerheter disponibla och göra sina utläningar på ett sadant sätt, att den munna i nödfall indra, a sina utelapande sedlar. Detta finner man är med de föreskrifter, som Rikets sStänders bank uti förevarande fall har, alldeles oöfverensstämmande. Författaren vet att förenämnde belaning på fastigheter har varit och är för nationen ef mycken nytta, om den ock uti kritiska fall i hög grad försvårar Rikets Ständers banks ställning, samt att nationen hellre önskar denna utlånints ulviligande, än inskränkning ). På samma gång, som författaren derföre, såsom stöd för sina vitranden om origtigheten för en låneoch sedelbank att använda stora kapitaler uti lan på fastigheter. här nedan äberopar en auktoritet, är han beredd. att uti sitt förslag till nationens bank, utan att i ringaste man afvika från sunda bankprinciper, icke allena: : ej förminska, utan till och med, under en unnan form, öka denna för nationen så kära och nyttiga belaning till en summa, vida Äf er tigande dubbia sUmman af den nuvarande. Den uti Danmarks finans-. handelsoch penningeväsendes historia så högt förtjente Nathanson yttrar, angaende danska national-banken (hvilken, såsom bekant är, har en limiterad sedelcirkulation och ett till fullo inbetalt kapital af öfver 13,600,000 rbdr, samt utmärkt väl handhafves). vid ett tillfälle. da styrelsen, uti öfverensstämmelse med en Kongl. tillatelse. hade bestämt million rödr till urläning pa fastigheter, således endast ungefär A:del af hvad Rikets Ständers bank härpa utlånar: Et saadant Institut maa vere meget varoSOmt med directe Udlaan paa Faste EiengomolHe. thi. om det ogsaa. efter forhenneynte oBevlllinger, staaer Barken frit for at realisere ,Panterne uden Lovemaal og Dom, da vil det sOH altid ved overordentlig uheldige Coljjunc-Urer salde vanskeligt for Banken. siurlijjen vutercalisere mange saatiane Panter. og det Her dog kun ved overordentlige indtrarsftende Tilfalde. at Banken ireenger til at indrage oslige Laan. Bankbestyrelsen maae aldrig laode sig forlede af en Aarrekke af vedvivren.de gode Pengeconjuncturer og paa Grind ,heraf gjöre — som saa ofte er skeet ved sSlige Bankinstituter — store Udlaan paa fa.ste Eiendomme, thi den kan ved en pludse) Prosten Sandberg anger uti sitt sakrika och patriotiska anförande i prestestandet den c:nde sistlidne November, att hela lanefonden redan var använd och otillräcklig, samt att det då hvilade pa bankens lane-kanslis bord 639 stycken kompletta och godkända läneakter, på ett sammanräkmadt belopp af 362,:33 rdr 16 sk. DankG. hvarna nennin