KHORRBESPONDE NS. Stockholm den 3:dje Febr. I brist på verkliga nyheter, som icke redan af tidningarne blifvit meddelade, får man hålla sig till diverse on-dits, som äro i svang. Såsom bekant är, sysselsätter man sig mycket med frågan om en minister-förändring; huruvida någon verklig sådan eller blott en modifikation af konseljen kommer att ske; om den kommer att ske före riksdagens slut: hvilka de utvalde månde vara, och hvilka reträtter, som kunna finnas för de hittils varande rådgifvarne o. s. v. Utan att på något sätt kunna garantera trovärdigheten af de rykten, som på grund af dessa undersökningar kommit i omlopp, vill jag blott i korthet referera deraf, hvad som för tillfället rinner mig i tankarne. Så berättas t. ex., i sammanhang med ryktet att en viss spänning skall äga rum emellan de ljusgrå och mörkgrå kammarillorna, att justitiestatsministern Posse skall afgå såsom landshöfding till Linköping och att nuvarande landtmarskalken grefve Sparre, eller, enligt en annan version, statsrådet Staöl von Holsters, skulle erhålla justitie-departementet; att statsrådet Peyron skulle afgå till något militär-distrikt, eller såsom emeritus erhålla pension, och krigsdepartementet öfverlemnas åt landshöfding Palmstjerna ; att statsrådet Gyllengranat skulle hugnas med den länge ledighållna amiralplatsen och efterträdas af grefve von Platen eller öfverste Ehrenstam; att statsrådet Silfverstolpe ) skulle afgå såsom landshöfding till Hernösand efter hr Åkerman, hvilken skulle ingå i konseljen såsom konsultativt statsråd: att ecklesiastik-portföljen skulle anförtros åt den genialiske professor Thomander i Lund (som, i förbigående sagdt, genom sin lågande vältalighet mycket bidrog till de konservatives nederlag i går i presteståndet, i frågan om anslaget till lagberedningen) eller, enligt ett annat rykte, åt den unge professor Genberg (2) från Lund; samt att statsrådet Faxe skulle återvända till justitie-kanzlersembetet. som så länge hållits endast tillsvidare besatt, i likhet med så många andra tjenster nu för tiden, hvilket väl alltid bör anses som ett missbruk. Om imedlertid intet af allt detta, eller endast ganska litet, skulle slå in, så beder jag om ursäkt för milt kannstöperi! Jag berättar blott, hvad jag hört här och der, och måste således äfven tillägga, hvad man tror sig veta ) Såsom en märkvärdighet förtjenar antecknas, alt denne höge embetsman, som väl behöfde att egna hela sin tid odelad åt sitt kall säsom statsråd, derjemte, enligt hvad kalendern utvisar, fungerar såsom sekreterare i Slockholms sparbank och såsom ordförande i ett brandförsahringsverk. Måntro han afven uppbär arfvoden på dessa ställen? I alla fall tuckes duliha tiensters förenina med en ta