DR., UCITTLLIII adl SadAljal bv, 111011 nd ÖOGMGRAIIUOD-. I METALLER ingen omsättning. SPANMAL. Saknaden af alla utsigter till export under året, och, såsom ovilkorlig följd deraf, spanmålsprisens fall i Skåne, hafva framkallat en ytterligare återhållsamhet från köparnes sida; men tillfölje af behof på platsen har det lyckats iunehafvare af Korn att under veckan betinga Bco Rdr 8: 16 för 2-radigt samt Beo Rdr 7: 32 för 6-radigt. Någon Råg har sålts till Bco Rdr 10: 8, men högre pris än Beo Rdr 10 kan icke påräknas. För Hafre bjudes Bco Rdr 4 tunnan. I KOLONIÄLVÅROR ingen omsättning. — Bahia den 19:de Decomber (via Pernambucco). Socker, hvitt, gäller 2300, brunt 1700 r:s. — Kurs 27 d. — Frakter 3 a 2 3: 5 till Hamburg. — Santos den 30:de November. Tillfölje af de slaua berättelserna från Rio är det stilla med affärer och tillförseln ringa. Socker noteras nominelt i 2300 a 2400 r:s. — En laddning Capverds Salt, c:a 4000 alq., har sålts till 770 r:s. i Bombay den 14:de December. En post platt Svenskt Jern har omsetta till 48 4 Rup. per Candy, och priset är fast. — Engelskt sinner starkare efterfrågan. — Batavia den 29:de November. I sockerpriset ingen förändring: N:o 16 gäller 15 Fl., N:o 15 1417 FL, N:o 14 14 Fl. N:o 13 1315 FL, N:o 12 13 FL, N:o 11 12:2 Fl. — Brunt säljes efter qualitet till 12 a 9 Fl. Arrak köpes villigt, 1:ma vara till 70, 2:da till 60 FI. Betydliga ordres för Risgryn från Europa ligga ännu outförda. Skörden är, hvad qvantitet beträffar; mer än medelmåttig, och köpes villigt till: 170 Fl. Oualiteten är något sämre än vanligt, men deremot har Ris från Bali och Lombach förbättrats märkbart. På Sapanträd finnes alls ingen tillgång, och hvad som kommer i marknaden uppköpes genast. I priset å Metaller ingen förändring. Frakterne noteras i 2 4: 5 för Socker samt 8 4: 15 för Kaffe per Ton till Holland. P. S. Efter Börstimman. Omsättningen i vexlar utgjordes af s 2860 till Bea Rdr 12: 8 och 7 sk., Beo m:k 38240 till 12724 sk., Frs. 2720 till 23 sk. samt FI 3800 till 120 sk., allt för vexlar å 90 d. d. Brödrariket Norriges representamter sammanträdde den 1:ste dennes till dess 12:te lagtima Storthing. UTRIKES NYHETER. Ä IIåIIE. Förloppet af händelserna i Palermo synes. då man sammanlänkar och jemför de många olika derom i de utländska tidningarne meddelade berättelserna, ungefärligen varit följande: Folket hade, partiella sammanskockningar undantagne, förblifvit lugnt till den 12:te. konungens födelsedag, då stadens guvernör lät tillställa en fäst till konungens ära. Ingen af de bjudne infann sig, men ett tumult egde rum utanför guvernörens palats. Då skingrades dock massan genom vapenmakt. Klockan 3 e. m. hade jäsningen, förhöjd genom ett rykte att romerska hofvet beviljat 30.000 Österrikare: fritt genomtåg till Neapel, nått sin högsta höjd. Beväpnade ryttare sprängde genom staden och kringliggande landsbygd och kallade folket till vapen. Utom Palermos egen befolkning, som i massa grep till vapen, infunno sig äfven ett stort antal beväpnade landtmän. Å 4 punkter bröt det löst på en gång. Trupperne sköto på folket, hvaraf 50 individer skola blifvit på platsen. Till slut måste ändå trupperne vika för öfvermakten (och måhända icke äfven för den moraliska öfvertygelsen, att det var en orättvis och onaturlig strid de kämpade ?), från fönstren i hucen nagndnectac nå cAldatarna bakanaa vattan TIUDULLIA HULL: Engelska konsulns hus lär den 9:de blifvit insulteradt af polisen, som ville arrestera en derstädes boende grefve Aceto. Den 12:te på aftonen hade ett engelskt krigsångfartyg anländt och straxt afgått igen med alla i Palermo befintliga Engelsmän. I Messina hade redan den 4:de bildat sig ett borgargarde; den 6:te utbröto oroligheter, som väl då blefvo dämpade, men ånyo utbrusto den S:de, då på båda sidor flera menniskor blifvit dödade och sårade. Sedan hade de telegrafiska notiserna blifvit afbrutna. hvadan man kan antaga, att det rättas sak segrat, och ett rykte förmäler äfven, att folket lyckats förjaga trupparne och bemiktigat sig fästet S:t Salvatore. — I Trapani skall folket rest sig och intagit citadellet. Afven i Catanea, Siragossa och Melazzo förmälas lyckade folkrörelser hafva egt rum. Nu får man äfven kasta en blick på frånsidan af medaljen och se, hvilka medel kung Ferdinand och hans regering utveckla till upprorets bekämpande. I Neapel, der underrättelsen om Sicilianernes resning framkallat en dof jäsning bland folket, samlades militär från alla håll, och natten till den 15:de afgingo 10 ångfartyg med trupper till Sicilien. Få nu se, om de falska och missförstådda begreppen om ära kunna förmå att göra den neapolitanska armn döf för fosterlandskänslans bud! Osterrikiska bajonetterne äro despotens sista ressurs, men under Italiens nuvarande förhållanden är ovisst huruvida han af lem kan hafva någon hjelp att påräkna. Mygket beror härvid lag, isynnerhet hvad siker on beträffar, på den hällning England kommer att intaga. i I Rom gick allmänt det ryktet, att österrikiska regeringen af den pålliga begärt fritt genomtåg för en arme till Neapel, att den sednare, efter långvarigt prut, på sistone förklarat, att den i enlighet med bestandande traktater icke kunde vägra genomtåget, men bedt Osterrikarne betänka, att följden skulle bli en allmän resning.i hela kyrkostaten. I Toskana företagas rustningar. — I Florenz har firats en ster och högtidlig själamessa för de i Milano vid sista oroliheterne sallne. Linieoffrcerarne deltogo i, eller hade fastmera föramtaltat festen. Parmas nye despot har höjt sin civillista med 600,000.. Franes årligen, som utöfver de förra skatterna skola utsugas af det arma folket. Invånarne i Pontremoli, som togs i besittning den 8:de, har han beröfvat tryckfriheten, hvarjemte han upplöst det dervarande borgargardet. Sina lagar och administrativa inrätiningar få de dock tillsvidare behålla. Modenas furste håller på att bli galen. Sardinien rustar af alla krafter. Armens numerär åfvensom dess material förökas betydligt. Folket lifvas af den bästa anda och brinner af hat till Österrikarne, Italiens förtryckare, emot hvilka dagligen de mest påfallande demonstrationer ega rum. — I (Genua lär råda missnöje mot regeringen af den orsak, att konungen icke velat emottaga en deputation af genuesiska nobili. Kungen skall ha sagt: Vada alla messa e pot a casd gack i messan och sedan hem!). I stället för il re resormatore (den reformerande konungen), kallas han nu åter af genuesarne il re der marmotti eller murmeldjurens (d. v. s. Piemontesernes) kung, ty (ienueserne kalla de af dem föraktade Piemonteserne för murmeldjur. Grefve Radetzki. generalbefälhafvare i österrikiska Lombardiet. har till den under hans befäl stående arme utfärdat en proklamation eller dagorder, hvilken är hållen i en så utmanande ton, att den kan anses som ett förebud till krigslagens proklamerande. Lombarderne begära i sin för kejsaron bestämda petition bland annat: en egen sjelsständig förvaltning för Lombardiet; vice konun1 LD fran alall ark dlla ana ÅKA ——4110— OSAR PAR AVI UUVVI fll UA ÖÅC OLUGLOSDSRICR. UC supplicerade derom den ena gången efter den andre hos sin furste, men förgäfves. hvadan de slutligen förlorade tålamodet och började att tala om att utvandra i masssa och lemna de tomma husen åt munsjör Florestan. Nu sann den gunstige herren för godt att bege sig till Monaco och göra personlig bekantskap med sina undersäter, dem han förut endast kände par renonumee, Vonacheserne ropade: Lefve Florestan! Lefve? Pius IX! Lefve reformen! Ned med de orättvisa pålagorna! Men, si! Florestan, han vill ej göra nägra koncessioner, utan i stället undertrycka rörelsen med våld, och har till den ändan låtit företaga arresteringar och förvisningar. Få nu se, om Monacheserne hafva mod att göra kort process med denne miniatyr-despot! Den i går inträffade tyska snällposten med Ilamburgertidningar för den 29:de Jan., medför rörande insurrektionen på Sicilien endast spridda notiser, hvilka af allt för motsatt natur för att kunna sammanbindas till en allmän öfversigt. varda här nedan, med anförande af källorna, meddelade sådane de förefinnas. I Schwab. Merc. skrifves från Neapel under den 17:de bland annat: Sedan första notisen om resningen i Palermo och ånglartyaf Sicilien, lefva vi här endast af rykten. arken bref eller resande, eller öfverhufvud fartåg ankomma från ön; hvad regeringen erfar genom telegrafer och ångfartyg hålles så Aemlige som möjligt, och sinnena befinna sig i den högsta spänning. Ännu den 14de slogos Palermitanerne med de i några fästningar innestängde eller annars isolerade itrapperne. Citadellen vid hafvet skola trenne gånger blisvit ansallna ef bergsboerne: i dag morse sade mag, att telegrasen förmält citadellernes uppgifvande at insurgenterne och inrättandet af en provisorisk regering. I staden sjelf synas invänarne stödde af talrika skaror beväpnade n rån bergstrakten. snart hafva blifvit l Sstridsmännens underhall garanteras afn utaf adel och rike individer utan undantag bildad kassa: plundring och stöld bestraffas med döden. och detta strat hade på stället blifvit verkställt på trenne åbar gerning ertappade syndare. Man hade genast bemäktigat sig tvenne ängsartyg, för att med desamma längs kusten sprida notisen om resningen. Att trupperne snart dels retirerade utom staden, dels inneslöto sig i citadellerne, det vet man, men att de sistnämnde verkligen råkat i folkets händer. behöfver bekräfteise. De härifran afsäude trupper kunna icke vara landsatte före natten till den 16:de. Landstigningen skullp ske på stort ofstånd från Palermo. Deras uteende var redan vid inskeppningen bedrösligt: sedan måste de, sammanpackade på de tränga däcken, tillbringa en kall och orolig natt och måhända före landstigningen ännu en dylik tilll eller kampera på stranden under bar himmel och sedan göra den långa marschen till Palermo, dit de sålunda icke torde ankomma i det bästa skick. På proviant synes redan vara brist; ett i går återkommet ångfartyg har i dag på aftonen i släptåg medtagit en med bröd 0. s. v. lastad korvett. Hvad som skett i Messina, Syracusa, Trapani, vet man ännu icke. Från provinserna väntar man äfvenledes få höra om resningar, och redan cirkulera de värsta rykten. I Salerno, som ligger oss så nära, i Nocera, Avellino skola fiera tusen bönder redan hafva vapen och blott vänta på ett tecken för att marschera emot hufvudstaden: i Foggia och Lecce skall resningen redan vara organiserad och öfverallt visar sig folket förbittradt emot det hitills följda systemet, som haft ett knappt troligt elände till följd. Konungen säges hafva förklarat sig icke vilja gifva efter, så länge han ännu har kanonierer på kastellet S:t Elmo; han skall vara opassKA GC0 1 SA I å afgång med trupper till åtskilliga punk