anförare, uppträdde Schamyl oförmodadt ibland dem; han hade afkastat öfverklädnaden och med högra handen visade han på de öppna hålen i sitt bröst: och sastän kulorna inträngt djupt i köttet, hade icke något blod slutit från såren. Och alla hade deri erkänt ett tecken af Allah, i det han uppväckt Schamyl ifrån de döda, på det han skulle herrska öfver de lefvande). Murschiden Mullah-Mohammed dog i en hög ålder, innan ännu Ilamsad-Beg fallit såsom ett offer för Ossmans och Hadshi-Murads sammansvärjning: och det lefde nu icke mera någon Murschid för att välja ny anförare och gifva honom den heliga smörjelsen. Valet måste uti detta kinkiga fall öfverlemnas till folkets godtycke. Ibland de många äregiriga Murider, hvilka stredo om efterföljden af herraväldet, voro Schamyl och Tamow-Hadschi de mäktigaste och mest fruktade medtäflare. Den sednare hade genom sitt inställsamma sätt vetat att föra största delen af krigarne på sin sida; men Schamyl räknade ibland sina anhängare den vördnadsvärde Mullah Dshemal-Eddin, hvars rad gällde i Daghestan såsom orakelspråk, och hvilken genom sitt inflytande lätt visste att leda det derhän, att Schamyl, hans lärjunge och älskling, enhälligt valdes till deras anförare. Också var den outtröttlige Schamyl ostridigt den värdigaste alt föra spiran, och i alla hänseenden vida öfverlägsen sin medtällare, i trots af dennes duglighet och kunskaper. Det oaktadt uppkom en långvarig fiendskap emellan de begge pretendenterna, hvarigenom bergfolkens framgång en läng lid hämmades, tills slutligen år 1837 Tamow-Hadschi offentligen erkände Schamyls välde. Såsom vi af det föregående sett, hade Hadschi-Murad, då IIamsad-Beg fallit för hans hand, tills vidare bemäktigat sig styrelsen uti Avarien, och, sedan lugnet blifvit aterstäldt, uppmanat de ryska myndigheterna att skyndsamt sända en stäthållare till Chunsach, för att i kejsarens namn regera uti Avarien. Den då varande öfverbefälhafvaren, baron von Rosen, uppdrog denna beskickning åt generallöjtnant Lasskoi, som tillika erhöll befallning, att från fiender rensa hela landsträckan emellan Temir-Chan-Schura och Chunsach. I Oktober år 1834 ryckte generalen emot Ilimri, med en betydande truppstyrka. Åoulen kunde med sin ringa befolkning endast göra ett svagt motstånd, och intogs utan svårighet. Men just som Lasskoi var i beredskap att vidare utsträcka sina operationer, anryckte plötsligt Schamul med sina Murider, tog Himri med storm, och tillbakaslog Ryssarne, hvilka, itrots af sin öfverlägsna härsmakt, ledo ett betydande nederlag. Vid underrättelsen om denna förlust skyndade hastigt Kläke v. Klugenau ) från TemirChan-Schura. framryckte ända till Gotzatl uti Avarien, förstärkte sina trupper med Lasskois flyende soldater, förstörde alla Aouler, hvilka gjorde honom motstånd (till och med Gotzatl blef ett rof för lågorna), och höll segerrik sitt intåg uti Chunsach. hvarest han insatte den unge Chan-Achmet-Mohammed-Mirza, ÅrI) Klike v. Klygenau, en af Rysslands mest ansedde generaler, är till börden Österrikare. slan-Chans från Kasikumilck, son, till ståthållare under ryskt herravälde. Sedan på dylikt sätt lugnet blifvit återställdt, drog Kliike von Klugenau sig tillbaka till sitt hufvudqvarter, Temir-Chan-Schura. Sedan denna tid hafva ryssarne varit i oafbruten besittning af Avarien, hvilket varit af ytterst vigtigt inflytande på deras öfriga krigsoperationer uti Daghestan; de hafva sedan dess hållit en mängd förut otillgängliga hålvägar och bergpass besatta samt försvara och skydda sina kommunikationer med redan förut underkufvade delar af Daghestan. Ryssarne uppskattade, att börja med, icke nog mycket vigten af Kvariens besillning; först för några år sedan hafva de börjat inse de fördelar, hvilka deraf kunna uppväxa för dem. För det lugn. hvilket efter Kläke von klugeuaus tåg herrskade uti Avarien, hade ryssarne hvarken att tacka Mohammed Mirza elle hans efterträdare Achmet-Chan från Mecutuli, utan endast den Ryssarne då oföränderligt troget tillgifne Hadshi-Murad, hvilken under sju ar med sällspordt nit och lycka tjente dem och sökte på alla sätt att befordra deras interessen ). Lika med sina företrädare fullföljde äfven Schamyl ihärdigt planen att bemäktiga siz Avarien, för att kunna förena de spridda hohom tillgifna stammarne, och för att försvåra Ryssarnes kommunikationer med sina besittningar i Daghetan. Han gjorde derföre, i trots af sina förnyade missöden, och i trots af den förskräckelse, hvilken Klike von hlugenaus hastiga uppträdande hade utbredt uti Daghestan, år 1835 ett nytt försök att underkusva Avarien. Han eröfrade den nyss uppbyggda, starkt befästade Aoulen (iotzatl och framträngde segerrik ända till Chunsach; men blef likväl af den med en talrik här hastigt framryckande general Reöovut tvungen till återtåg, och måste åter uppgilva alla vunna fördelar. Ett år 1836 af Schamyl på nytt företaget eröfringsförsök emot Åvarien misslykcades på samma sitt, i synnerhet till följd af det tappra motstånd, hvilket Avarierna under Hadshi-Murads anförande, gjorde honom. Avarierna. hvilka icke kunde förgäta den skymf, som vederfarits deras herrskares hus, hade svurit Schamyl och hans Murider ett outsläckligt hat, och alla hans försök att genom list eller våld förmå dem öfvergå på hans sida blefvo fruktlösa. Hufvudsaken hvarföre Schamyls planer då slogo fel, var den fortfarande oenighet, hvilken ännu herrskade ibland hans krigare. Tamov-Hadshi, hvilken ännu icke uppgifvit sina anspråk på högsta magten, hade med afundsjukt öga sett sin hatade medtäflares vexande makt, och sträfvade utaf alla krafter att försvaga Schamyls inflytande hos trupperna och att tillintetgöra hans planer. Först år 1837 blef slut på det olyckliga splitet genom Tamov-Iladshis frivilliga underkastande, och sedan den tiden tog äfven Schamyls företag en gynsammare vändning. (Forts) ) Denne lMHadshi-Murad ur nu, sällsynt noq, Schamyls förste Naib och Byssarnes bittraste fiende. — — UTRIKES NYHETER. PREUSSEN. Det förenade ständerutskottet öppnades den 17:de dennes i Berlin medelst ett tal af inrikesministern v. Bodelschwing. Ständerutskottet är. såsom bekant, sammankalladt för att pröfva ett förslag till en ny straffbalk. Detta förslag är i slera hänseenden icke öfverensstämmande med tidsandans fordringar, hvadan det äfven från slera häll möter ett starkt motstånd. Magistraten i klbing har tillochmed beslutat, att i form af ett memorial tillsända utskottet en protest emot bemälte straffbalksförslag. ANHALT. Samtliga ridderskapet i detta land fordrar införandet af en ständerförfattning. BADEN. I badiska andra kammaren hafva väckts motioner om införandet af jury och tryckfrihetens återställande, ätminstone för landets inre angelägenheter. Kammaren beslöt med acklamation att taga begge förslagen i öfvervägande. . SCHWEITZ Å edsförbundsförsamlingens första session i är, den 10:de dennes, har förslag blivit väckt och från alla håll med liflighet undersödt, att hemhära general ufour en formlig tacksägelse och dessutom, såsom en nalionalbelöning, forära honom en hederssabel och en gåfva af 40,000 francs. Luktoriteterna i Neuenburg har sörvisat flera för frisinnade tänkesätt kända personer, hvilka dit inflyttat från andra kantoner. RYSSLAND. Den emellan påfven och czaren till stånd komna konvention, beträffande katholska kyrkans ställning inom Ryssland och Polen är förmanligare för katholikerna. än man skulle haft skäl att förvänta. Allt kommer dock an på, huru konventionen tillämpas. SPAMEN. Madrid den 9:de Jan. Ett skandalöst uppträde egde rum i Cortes den 5:te. Herr Didal insinnerade. att ex-sinansministern Salamanca af statens medel lagt sig till godo 25 millioner realer. Salamanca begärde ordentlig ransakning och dom, på det antingen han mätte komma i galgen, om han så förtjenat, eller Pidal blifva straffad för sina smädelser. Ett förfärligt larm uppstod. Den häftiga sinnesskakningen verkade så på Salamanca, som eu tid varit opasslig, att han neddignade, hvarpå hans vänner omgåfvo honom, togo honom i sina armar och utburo honom ur salen. Med största möda lyckades det presidenten att i någon mån återställa ordningen i den upprörda församlingen. Pidal förklarade då att hvad som han yttrat beträffande de 25 millionerne det hade han hört af aktningsvärda personer, men att det blott vore ett rykte, som tarfvade belysning, och att det ingalunda varit hans mening att dermed väcka någon anklagelse emot Salamanca. Den S:de skola ultramoderados emot ministrarnes vilja verkligen genomdrifvit ett beslut om åtals anställande emot Salamanca. Ett rykte går att Narvaerz ärnar förbinda sig med Espartero för att knäcka ultramoderados. En expedition utrustas under Serranos be