EA 4) be åÅ Å7 Å h7 () N b 312 Å. Stockholm d. INde Jan. 1847. Dyningarne efier debatten om den ryktbara Fryxellska medaljea utgöra na Svallvågorna på politiserandets Stormiga sjö. Resultatet af de märkliga öfverlixzaingarne är, att den stackars mocionären blifvi föremål för allmänt medlidande oen at prof. Fryxell erhållit ..... (0 dnka er. Detta är dock bara småsaker: men sragan far en allvarligare betydelse, da man känner, bara den blifvit behandlad. De ende nästan, hvilka ej beklagade motionens tillkomst, voro hr v. FIarImansklorsf och frih. Jucob Cederström. Den sednare uppträdde och utvecklade med mycken sjellförnöjelse, hurusom han genomskådat ett al saväl Geijer som Fryxell bezanget historiskt misstag. Geijer hade neml. (den enfaldige, okunnige Geijer!) sagt, att Carl XI bemäktigade sig enväldsmakten med tillhjelp af den yngre adeln och ofrälse Standen. Nu upplyste deremot frih. Cederström, att det var den aldre adeln med Hans Wachtmeister i spetsen. hvilken infört enväldet, och att det vore oförsvarligt af Geijer, att så ha underkänt denna dess siora politiska förtjenst. Olyckligtvis sick hr friherren ej längre, än en timmas tid. njuta äran af sin historiska upptäckt, ty hr IVilh. Tham (en af vära störste nu lefvande historici) upplyste, alt den der Hans Wachtmeister hörde till en gren, som inträdt på svenska Riddarhuset på 1650:talet och således år 1650 väl mel mycket skäl kunde räknas till den yngre adeln. i Annorlunda bar sig hr v. IIartmansdoril at. Sedan han med ett visst deltagande och smärtsamt leende åhört sin väns deklamationer och historiska lärdom. uppträdde han och uivecklade med rörd, darrande stämma, haru hår ej var f. åza om en strid mellan tvenne personer, utan om representationsförändringen; derför ville man nedsmutsa adeln och ej belöna dem. som ta detta ständ i försvar. Näagon djerfvare hypothes har väl aldrig gatt öfver hr v. H:s sappar. Andra talare, som uppträdde mot medaljen, gjorde det på grund deraf, att adeln, som bland sig räknat sådane män som Sturar, Vasar. m. fl, ej behöfde försvar, och attmanej åt Fryxell borde lemna en medlalj. som förut blott blifvit gifven åt en man, som reparerat Riddarhusets byggnad utvändigt. Märkvärdigt nog föll det ingen in att upplysa om, det Fryxell icke blott ej försvarat svenska adeln, sätdansomdennu är, — allt hvad han stridt för, äro några fakta rörande den gamla adeln — utan äfven uttryckligen förordat dess upphörande såsom stånd, och det just i första häftet af sina skrifter i den beryktade striden med Geijer. Fryxell säger uttryckligen, att han ej erkänner några på börd grundade anspråk, och hvad är det då i Guds namn, man skriker om? Det var något både ömkligt och löjligt att höra en mängd eljest kloka menniskor så der stå och prata i vädret. Finnes det dessutom något ömkligare, än att höra en hop klena, i högsta måtto andligen inskränkte personer stå och berömma sig af Slurars och Vasars förtjenster, med hvilka de ej äga mera slägtskap, än den fattigaste torpare. Hvilken ofrälse kan väl ej vara fullt ut så mycket slägt med dessa stora män, som en hr v. Hartmansdorff m. sl.? Antaget således, att förtjensterna af bildning, ädelhet m. m. ärfvas från ättefadren till den sednaste afkomling — hvilket dock torde något Sättas i fråga — så hafva ju dessa herrar dock dermed intet att göra. Det är losligt att glädjas öfver fädrens förtjenster: det är vackertochritt, att af deras ädla bragder lifvas till ridderliga och upphöjda tänkesätt och handlingar; men man måste alltid ihågkomma, att blott om man äger deras anda. kan man äga deras ansoönrgk! Rjljickon fördonskall oamnltrino arh bänkar. och pröfven eder om J ären denna anda. och om J företrädesvis ägen den! be. behöss eljest blott art kasta en blick na riddarhusets nuvarande andamamsätthii11. för mt i detta fall förlora ala ill mianer. Der sita på dessa bänkar, SasU fosieriandets repe esentamer. en hop ynglingar. utan djupare kanskaper, utan högre sträfvanden: tvertom medelimåttor par exelenee, och jemte dem en hop äldre, af pariisinne, egemyta och högn-od uppblåste män. Det finnes mahanda manga utom dessa af åädla tänkesätt, men märkvärdigt nog är det dessa, Som minst låta sin stämma ljudla. Detta är tiddarhuset sådant det ar. Vi behölva saledes ej tala om hvad Som varit. Och dock ropar man, att i samma ögonblick dessa utmärkte representanter ej längre skola taga del i rikets sivrelse, skail allt gå förloradt: konunganrakt. Vifelang och dygd skola förstöras af pöbelvälde. rahet och laster. Må hkidderskapet o-H Adelns yngre medlemmar lägga kanden på hjertat och svara, om de äro bildninaens representanter; om de ej ha annat mal för stu Strärvande är fosterlanets väl! ja dertill, sa skola vi ade lemna makten i deras händer. Mende kunna detej. och ta är det ej oller värdt att söka bibehalla nlakten på grand af S. k. förfäders försjenster.. Det fanns tvenne af adelns ledammer, som vid denna diskussion yrkade på. art simdet borde handla såsom Rikets re ter, ej såsom skrå; men deras röst hördes eller lyddes ei: deras ord voro för srämmande för församlingen. pFröoseilal— — — —p W— EE — va ÅÄterblivi: vt CgCCLAYDÖO:gA haxrde! och sjöfart under det gigifärfCtelma åre. Vi anse på en gång för en synnerlig tillfredsställelse och en pligt mot vära läsare och detta samhälle, inom hvilket vår verksamhet egentligen rör sig, att med nägra få drag söka teckna den ljusa bilden af Götheborgs handel och sjöfart under det förflutna året. Om vi under framställningen deraf, oberäknadt en hop zisler-uppställningar och tabellariska jemförelser. hvilka icke böra vara utan intresse för de handlande, ingå i några vidlyftigare detaljer. än som vanligen varit sallet, torde detta tillgifeas oss. dels för det tillfredsställande i sjelfva sakförhällanderna. dels ock afdet skäl. att det i närvarande tidpunkt, då rikets församlade ständer skola afgöra den på landets väl så mägtigt inverkande grunden för tullafgifternas bestämmande. icke torde vara utan gagn att för allmänheten framlägga tillförlitliga uppgifter om denna orts handelsrörelse. af hvilken Statsverket drager en så väsendtig nytta, och af hvars redan tagna riotning man med allt skäl kan hemta ledning och anvisning, hvartut, i tullfrågorna, kosan bör styras. Vi hafva nyligen tillryggalagt ett år med en ovanlig jäsning i utlandets aflärslif — ett år. som började med högt flygande spekulationer och slutade med modstulenhet och bestörtning, utan att dock. hvad värre ör. med det nya årets inträdande se ett nära slut på katastrofen. En oroande spänning råder ännu i detta ögonblick på alla större utländska handelsplatser, och man synes vara beredd på att gå nya faror till mötes. Var Börs har dock hitintills lyckligtvis varit förskonad för större förluster. Icke ett enda fallissement, tillfölje af krisen i England, har egt rum, och då vid denna tid det vida största belopp af de vexlar. som under skeppningstiden drazits för årets betydliga export, kunna anses vara förfallne och inlöste, så är all anledning förmoda, att Göthehores handlande undga alla verkningar at den fruktansvärda krisen. Att den dock indirekte menlit inväarl at sy ir oft s 11h tv ft rlanmada till våga. än som under andra omständigheter ejorts uhehof. och inskränka exporten. De. är icke första gangen, som härvarande handelskorps visat sig äga både styrka och skicklighet i manierande af ortens vidsträckta askäirer; men lika säkert är ock. alt Götheborgs Börs alurig varit Solidare. an hvad den för närvarande är, och att så väl välmagan på orten. som resurserna i öfrigt, betydligt ökat sig på den tid af 15 är, under hvilken redaktionen af denna tidning följt Götheborgs merkantila förhällanden. karakiteren af penningemarknaden har varit, att penningar under är 1847 funnit stark efterfragan. om penningetillgången icke varit så ymnig under 1847. som under första delen af ar 1846. då diskunten i vissa fall nelligåt till 5 6. och hvilken räntefot under året vid tillkomsten af härvarende privatbank stadgade siv för lan mot förma imeckningar i faStiahätter inom Götheborg. så kan den dock, med undantag af högst korta mellantider. Sågas hafva varit jemnare. oaktadt högst betydliga kapi aler placerats i skepp och fabriksanlägeningar. Man antager, av enskilte personer och allmänna kassor här på orten diskontera reverser och till någon ringa del belåna varor till ett belopp af emellan 2 och 3 millioner rar bko. och dessutom har lånekontorets handeladiskont varit anlitad med lån: 1) mot hypothek af reverser till belopp af c:a bho rdr 1.142.000 samt 2) mot hypothek af vexlar och invisningar. al c:a bko rår 304.000: 335 dess läncafdelning för här vågförde effekter me län af cta bko rdr 327.000 samt, 4) dess låneafdelning mot hypotek af publika papper och aktier med lån af ca rdr 241.000. Att pemingetransaktionerna imenlertid under innevarande ar komma att mycket underlättas, sedan privatbankens giro-rörelse tager sin början. hvilket torde komma att ega rum de första dagarne af Februari månad, är påtagligt. Vexelrörelsen på Götheborgs Börs har på 101 börsdagar utgjorts af co 4 360.000. bko mk 3.000.000, fr. 2.000.000 samt sl. 150.006. oberbnadt andra valutor, såsom Rbd:r och N. spd., hvilka dock icke varit af någon betydenhet. Götheborgs skeppsrederi-rörelse har i år varit mycket gisvande. ehuru man icke kan szaen alt vågot större antal, om ens nägot enda ena. fartyg kommit i åtnjutande af de högsta srakter. som i är beviljats dels från Norra och Södra Amerika, dels från svarta hafvet och medelhafshamnarne. men de flesta. som Sysselsatts i farten på aflägsnare farvatten, hafva funnit en jemn sysselsättning till stegrade frakter, hvilken fraktstegring dock i obetydlig måtto sträckt sig till fraktfarten med fräd aror från Götheborg och svenska östersjöhamnar. Utsigterna för fraktfarten för nästa är äro dock ingalunda animerande. och en nyligen i brasilien utkommen författning hotar att gifva vär fraktfärt från detta land dödsstöten. såvida icke Svenska regeringen söker att ofördröjligen tillvägabringa en på reciprocitet grundad handelstraktat med ofvannämnde land. (iötheborgs rederi har under året ökats med 13 fartyg om 1,224 läster och utgjordes vid arets slut af 129 fartyg om 13,223 svåra lästers drägtighet, hvilket utvisar en stegring sedan år 1832 af 56 fartyg om 6,498 läster, eller att rederiet under denna tidrymd nära nog fördubblats, atminstone hvad lästetalet beträffar. Af dessa 129 fartyg äro 108 försäkrade i Götheborgs sjöassuransförening till ett belopp af bko rår 2.203.000, och har denna förening allt hitintills och synnerligast under löpande assurans-år lemnat ett högst fördelaktigt resultat. De existerande tull-lindringarne för varor som importeras från transatlantiska hamnar.anse vi dock lemna en fördel till de större Rn 21 i 7 , Mm AL JV ( 2