sätt: Vargen, som midt på ljusa dagen passerade gärden. hvarest han för några ögonblick kom i kontakt med en hund, som dock ej vågade förfölja honom, tog kosan ned åt en dal, genom hvilken flöt en bäck, vid brädden af hvilken han upphanns af en ung bonddräng, som var nog djerf att, ehuru alldeles obeväpnad, sätta efter honom. Ilär vände sig vargen om och satte sig i försvarsstånd, grinande och visande tänderna åt drängen, hvilken hade nog kurage att fatta besten i vöronen eller om halsen och lyckades på detta sätt, brottande, qvarhålla honom, tilldess andra personer tillkommo och med pakar gjorde slag i saken. — Erfarenheten har visat, att då vargen blir mycket gammal, skyr han icke menniskan, utan låter ofta utan mötständ slå sig till döds. Vi minnas en dylik kasus, som inträffade på stora landsvägen i Sörbygdens härad för flera år sedan, och troligen har någon sådan omständighet äfven här varit för handen. (h. L. I.)