Diskussionen den ite dennes i de begge första Ntlinden, rörande Stals-ulskotltlels memorial N:o 3. Statsutskottets memorial N:o 9, alstyrkande bifall till propositionen om förllyttning at slottans etablissement i Götheborg till Marstrand, på grund af de om saken lemnade upplysningars ofullständighet, föredrogs. Friherre Gyllengranatebesvarade skristeligen utskottets anmärkningar på ungelär följande dått: om ingen bestämd uppgilt hade kunnat göras i den hgl. proposftionen å antalet af de lartyg,som skulle komma att förläggas till Marstrand, ellersa kostnaderna för flyttningen och anläggandet al nytt etablissement derstädes, så förekomme deremot i samma proposition icke tal om nagra nya anslag, utan der vore förutsatt, att törsäljningen af det nuvarande etablissementet i Götheborg skulle inbringa nödiga medel. bå imedlertid försäljningsbeloppet derför icke kunde vara kändt, kunde storleken af depöten vid Marstrand ej beräknas, och obekantskapen härom gjorde det omöjligt att gifva ett kostnadssörslag. Friherrn anförde vidare: Fragan om sörslyttningen af cemralpankten sör vestra sjöförsvaret från Götheborg till Marstrand är al stor vigt, ej emedan den innefattar frågan om försäljning af etablissementet på förstnämnde ställe och om några tusen rdr, utan derlör att den omfattar lämpligheten af vestra sjoförsvarets förflyttning. Denna fråga, eller rättare sragan, hutuvida Götheborg är lämplig punkt, är ej ny. Redan år 1770 anförde Ständerna, huruledes det vore oemotsägligt, att (iötheboras station ej kunde skydda ett enda fartyg, mindre en hel eskader. Sekretantskottet uttryckte 2 ar sednare samma tanke. Under Carl XI:s tid förklarades Götheborg olämpligt, emedan inloppet fryser till, och om Carl XII fått leka. skulle flottan säkert blifvit flyttad till ett bättre ställe i skärgården. 1819 års befästningskommitte ansåg Ditheborg för en icke väl vald punkt: men i villrädighet om hvilken plats i yttre skärgarden som vore den bästa, vågade den ej bestämdt uttala sig för flyttning. Den förklarade dock, att om flottan skulle förblilva i Götheborg, borde Nya Varlvet befästas. IS3 års belåästningskomimitte yttrade, att som flottans station i Götheborg vore utsatt för ölverrumpling, äfven af en mindre styrka, så borde den berästas, men då detta skulle kosta mer, än som molsvarade vigten af den obetydliga eskader, der komme att ligga, så vore det mer än lämpligt att flytta stationen till Marstrand, hvarest eskader i alla fall måste finnas i bngsti; och äslyttning skulle kosta vida mindre, än befästning. En erfaren ledamot af 1819 års belästningskommilte yttrade, att Nya Varfvet är så beläget, att 4 å 5300 man skulle kunna ösfverföras på fiskarbåtar från Jutland, och, utan att ses, nalkas Götheborg samt uppbränna det. Marstrand har tvenne djupare och ett grundare inlopp, hvilket medför den stora fördel, att fartyg af hvad beskaslenhet som helst — ätven kanonjollar — derifran kunna utlåpa och försvara hvad punkt som helst på vestra kisten . älven Görheborg. Fran Nya Varlvef vid Götheborg knama deremot icke kanonsiupar eller jollar utlöpa vid stark vestlig und. Välelva nu icke i Tordenskjölds tider, då det gick an att med en ringa styrka, g2enom öfverrm. mpling, borttaga en hef eskader, och un tär tiden då man har ängkraften till biträde, later det sig ej heller göra att med en stor slotta intaga en position utanför Marstrand, Det är icke heller så lätt att biockera Carlsten; dertill skulle sordras mycket stora stridskrafter och upposlringar, likasom det skulle medföra stera vådor i skärgärden. N!: IÖASB;zaAi:aAHatan. af att Nira Uanrtftrat AS::A sinnes då deroch det är ej konmmer till stand, essadt, har blifvit af alla inty gad; städes någon belästning? Nej. troligt, att någon sadan medan det skulle blifva dyrt och icke leda till ändamålet. Chefen för ingen.-corpsen har sagt, att en sådan befästning skulle kosta 1!7, millioner rdr bko. Nya Varfvets belägenhet är sädan, att den gifver en siende anledning till att komma och förstöra det, och sedan ga upp och brandskatta rikets andra stad. Man bör dock ej sjelf locka sienden till sådana försök. Det har blilvit sagdt, att, genom den föreslagna flyttningen, kostnaderna tär Nya Varsvers anläganing skulle gå förlorade. Detta borde ej hindra planens gillande, om denna belinnes gods — man hade då endast att beklaga, det så: lana omkostnader hlifvit gjorda, som icke ledt till sitt ändamal. Om Ständerna ville gå in på befästning af Nya Varfvet i Götheborg, så att flottan der kunde qvarstanna. skulle detta visst lända till förman för der stationerade ollicerare; men staten bör ej uppollra Sig för desses skull: och frih. var öfvertygad, att om man ville höra de i Götheborg stationerade flottans oslicerare. skulle de enhälligt vilsorda fördelen ar förflyttningen till Marstrand, oaktadt de sjelfve derigenom komma att sörlora i boställenas beqvämlchet. Man har sagt, att skärgåärds-försvaret skulle försämras genom eskaderns Nyttning trån Götheborg till Marstrand. — — — — — Men säkert är, att den komme att stå torrare på det sednare stället, än på det förra. Vid Nya Varfvet har det händt. att vid vestiiga stormar vattnet galt upp till de lägre staende hätarne, och en gang, att vattnet gatt ända upp till far(yg, Som stätt på bäddar, så at manskapet måst rädda dem itrån att flyta bort. Urih. slutade med att yrka äterermiss af betänkandet, och att hans anmärkningar dervid måtte få medfölja till utskotiet. lir Gripenstedt : Marstrands företräde framför Götheborg har mindre varit föremål för utskottets ölverläggningar, än öfriga materiella frågor. Utskottet har visserligen hafletiilgang till en handling, som utredt frågan, nemhigen befästningskomimittens utlatande: men denna kommittes äslgter om företrädet halva varit så sväfvande, och inom utskottet har talats så mycket härs och tvärs, att utskottet ej tilltrott sig att algöra frågan om söreträdet. Det har ej heller åberopat andra skäl för sitt afstyrkande, än de ölriga materlela. nemligen det ofullständiga i uppgisterna om beskallenheten och kostnaden för det föreslagna nya etablissementet. För sin del förklarade talaren, att de upplysaingar, frih. Gyllengranat i detta afseende lemnat, ej voro tillräckliga, och han vagade säga, att de ej heller skulle komma att al utskottet så anses. Det är änm oalgjordt, om etablissementet kommer att omsasta varl eller ej. Al proposi tionen har man sunnit meningen vara, att sörvandla stalionen I Götbeborg till depöt i Marstrand; men dessa ords bety delse är ej så bestämd, att man deraf kan ia bestämdt begrepp om hvad som är asylhant — om vart skall der anläggas eller icke? Sakkunnige män hatva försäkrat, att om varf icke höunes på stället, utån if osbo, skola dit sörlyttas, Så skadas de; ty om et sådant fartyg en gang var rit i vatten. Åtnar det sorlare. än annars. Saledes mäste de byggas på stället Man har sagt. alt genom flyttningen kostnaden för den civila personalen . borg besparas; men om vari maste inrättas på det nya stället, så blefve persenal dertill också nödig, och följaktligen upphörde besparingen. Om allt detla hade l tskottet varit i okunnig..2 skulle Göthee hag 144 Al AOoAaA cU I 2 derna att inläta sig i en emreprise af så stor vigt. Alven om kostnaderna har utskottet ej fått andra upplysningar, ån den negativa, atv inga nya ulgifter skola komma i fråga. Sdatsutshottet borde dock veta på hvad sacta, på hvilken autencitet, på hvilket kostnadsförslag Regeringen grundat sin plan, innan det tillstyrkfe Stånderua att förstora något, som hade kostat en half million r:dr. -Ty om Ständerna en gång bifalla detta förslag, så hafva de derigenom gilvil på band på saken och mäste utföra den, kosta bvad det vill: Tal. ville ännu en gång upprepa, att han trodde, det utskottet icke, på grund af nu lemnade upplysningar, shulle ändra sitt beslut, och avsag derfor sa godt att lata saken stå som den stod, d. v. s. bifalla jutlåtandet. lr Munck af Rosenschold eåeropade den i Aftonbladet lor d. ö:de dennes införda artikel, i anledning af propositionen, och repeterade de deri wot densamma ansorda skäl. Det har blifvit sagdt, ytyrade ban vidare, att flottan skulle liega så väldorvarad i Mar-ltanj; men hufvudändamålet med en flotta matte iche vara, att den skall ligga så vål bevarad som möjligt — ty då borde man helst lata den sta qvar i skogen — utan att den kan utlopa och sorsvara busterna; dersor borde stationen sorblilva i Götheborg Ehuru tal. önskat, att utskottet afstyrkt bifall till propositionen, på grund af sådana skål, som dem ban anfört, röstade han dock för bifall till utlatandet, helst som meningen med forslas get om sorslytiningen ginge ut pa förstöring af skärgardsflottan: den, som langst bevarat var ära, sasom vid Svenshsund, under det att storg flottan ej sorväårlvat annan utmärkelse, ån att man sbhichat ut sartyg deraf; sor att hullbytera på stemmande hal. lr Bruce: Når man hört så skickliga mån, som brr Gripenstedt och Munek af Kosenschold, hvilka så forsralsligt förstå navigationen och deruti hafva storie kunskaper, ån sjoministern, yltra sig emot förslaget, han man ej undga all forsta, det man opponerar sig mol de kungliga propositionerna al oppositionsanda och sor all visa, alt man kan tala. — Tal. tillstyrkte förflyttningen till Marstrand. Hr of Dahlström ansag de af frih. Gyllengranat ansorda skal vara tillräcklig grond att aterren ittera ullatandet och ville af militäriska skål tillstyrka sorslyttningen. Vid Marstrand beholves nemligen en slotta för at underhalla kommunikationen mellan landet och Carlstens sastning samt förse denna med dess beboutver: Örefve Äncharsvärd hyste stora betänkligheter vid att forstora ett ctablissement, som kostat så betydligt. tlan ansåg hvad statsutsbottet anfort ej på minsta vis vederlagdt. I afseende på bvad som yitrats om hustforsvaret hemställde tal. bvilken punkt, som vore den vigtigaste på vestra kusten. Sasom sadan framställde sig Gotbeborg och inloppet till Gotha kanal. På tiddarhuset hade manga ganger, sasom skål för Gotila kanals anläggande, anförts lattheten att på den fora stridskraster till Gotbeborg. Vestta sjosorsvaret är egentligen beräknadt mot England, mot hvilket det är liha ssruktlost, antingen det är förlagdt i Götheborg eller Marstrand. Frih. Gyllengranat har sagt, elt det vore lålt att bindra siottans uttopande trån Götbebörg; men det vore ännu låttare för engelsmånnen ant i stark sjö och med en stor sflotta af seglande fartyg hindra utlopande från Marstrand. En talare bade aninärkt nodvåndigbeten al en förta vid Carlsten, lur alt underhalla kommunikationen med landet; men gresve A. Visste ej bur bowmunikation skulle bunna underhallas med sandet, sadont det der på kusten är besbafsadt. Om de tider vore forbi — bvilket hunde mychet ifrågasättas — da trupper jondSalles och intogo Carlsteas sästnipg, vet won 4 0 C3 LD a 0 -. Ch aa