Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1848, sida 2

likna dig. och på sädant sått göra mig min maka värdig. Jag skall arbeta dag och natt för att anyo törskaffa lycka och beqvämlighet sor vårt barn, älskade Pauline. Hon satte sig ned på golfvet vid sin makas fötter, och med ena armen lindad kring haus hals sträckte hon den andre mot hufvudet och bortströk med den fina banden de lockar, som föllo på hans panna, den hon sedan kysste med ömhet. I detta ögonblick hade de glömt Autwerpen, olyckor, fattigdomen, för att med hänryckning njuta lyckan. Pauline i underkjortel och snörlif ordnade sjelf den förträtfliga maltid, som hon börjat tillreda. Sedan de gått från bordet begaf hon sig i köket för att rentvätta porcellänet, och fullbordade detta så skickligt, att hennes sma hvita händer knappast blefvo vata deraf, och efter sullbordadt arbete begaf hon sig till sin man, upptände ljus, började sy pa sina gardiner och bad honom läsa högt för sig ur någon bok. Det lilla hu-hållets inredniug hade ej kostat mer än 600 francs, resan från Antwerpen till Paris, och hyran för det förra rummet, hälften af denna summa. och det var således nödvändigt tänka på att klokt vårda resten af de 4000 francs, som utgjorde hela hennes kapital. Georg ämnade också nu försöka att få nagon sysselsättning. Panline beslöt spara sin man det obehaget att sjelf söka någon plats, och gick till en af van Eyckens korrespondenter, hvars hustru sar en af Paulines ungdomsvänner. Pauline. som alltid ansett sig lycklig då bon kunnat bistå någon olycklig, hoppades finna ett vänligt emottagande uti bankireus hus, men henneförväntan gäckades derigenom, att en betjent hos köpmannen, å sin matmors vägnar, underråttade henne att hon ej kunde få tillträde. Paulines för