gan om beredande af en större arbetsanstalt hafva stadens innevånare blifvit hörde vid allmänua rådstugor den 24:de Januari och 27:de November 48453, samt den 25:dje April 4846, dervid, efter det skiljaktige äsigter, rörande ändamålsenligheten af en sådan anstalt, blifvit yttrade, och kommitterade utsedde, för granskning af framställde olika förslag, beslut fattats om inrätllande al elt allmänt sjukhus, derigenom sjuksalarne inom sattigbaracken blefvo tillgånglige sör arbetshjonen, och af en arbetsanstalt inom baracken, för sysselsättning, dock endast af der till full försörjning intagne personer, oaktadt kommitterade, och bland dem Herr Frenkel, sökt göra deras åsigt gällande om beredande af sysselsättning i arbetsanstalten, äfven för dem, som icke tillhöra fattigvården. Ehuru sjukhusbyggnaden ännu icke kunnat komma till verkställighet, enär dit hörande frågor bero på Kongl. Maj:ts nädiga afgörande, och, ehuru sjuke alltså ännu vårdas å sattigsorsorjningens sjuksasar, hvilka sålunda icke äro for arbetsanstalten tillgånglige, har likväl direktionen nu mera vidtagit så beskaffade åtgärder, alt alla de bjon, som af ålder eller sjuklighet icke äro osormogne till arbete, dagligen hallas till sådant, bestående uti Satusopning, reparationer å inrättaingens hus gch lägenheter, mangling af kläder, bresiljhuggning, sorsärdigande af tillverkningar i snickare-, skräddareoch skomakarehandtverken, kardning, spånad och väfnad m. m., jemte det en sor någon tid sedan beställd mjösqvarn nu är under uppsättning, att förenas med det för klädmangling och huggning af bresilja befintliga trampverk; och vore det för direktionen i hög grad tillfredsställande, om stadens innevånare understundom besökte fattigbaracken, och der sjellve togo kännedom rörande förhållandena. Hvad slutligen vidkommer Herr Frenkels anmärkning, rörande obetydligheten af de bidrag, som till fattigförsörjningen härstädes utgöras af stadens mera förmögne innevånare, och om de både offentliga och enskildta byggnads företag, jemte andre företeelser, hvilka ansetts såsom bevis för möjligheten att bereda större anslag för fattigvården, så må det väl antagas, att samhället skulle, åtminstone tills vidare, kunna underkasta sig högre beskattning för de faltiges underhåll, i händelse sådant ovillkorligen erfordrades; men den taxering, som för detta ändamål årligen äger rum, till belopp innevarande år al 24,000 Rdr banko, deraf en del dock kontant utbetalas till andra barmhertighetsinrättningar, är imellertid ingalunda obetydlig, och drabbar till större delen de mera sormogne, från hvilka missbelätenhet äfven någon gäng försports , då fråga uppstätt om högre taxering till fattigvården, än den förr vanliga. Den uppgift, direktionen har att lösa, är ej eller, att af samhållet utsordra allt, hbvad det mojligen kan betala, för att med gifmild hand rikligen utdela understöd till behofvande, men att inskränka hjelpen till syllande af de oumgängligaste lefnadsbebofven, så att liknojdhet och sysslolöshet hos den fattige ej befordras, utan ban tvärtom tvingas till arbetsamnet och omtanka för egen bergning, dertill här sorefianas flere tillfällen, ån på de fleste andra orter, just till solj af den förtjenst, som uppstår al den lifliga bandeln och rörelsen, och at de bygg