-ACKE så IDera an ov ceni. per hIIOgTAamm. t ot är i det nova laglorslaget bestämdt till 50 cent. för det längsta och 20 cent. för det minsta afståndet. Beggedera de nya förslagen bemötas af oppositionen med ett välförtjent tadel. — 4849 ars budget år redan förelagd dep. kammaren, och inbormsterna derutinnan anslagna till 1,385,469, 360 lagsranes och utgifterna till 1,382,168, 322 francs. 1848 års ufgistsbudget, belopte sig till 1,560,681,670 (rancs. Räntorna a den nya statsskulden fordra en tillokning af 15,547,355 (is. Guizot har i dep. kammaren sorklarat att franska regeringen icke tånker lägga nägra hinder i vågen för en revision af schweitziska edsförbundslörfattningen. ENGLAND. London den 4:de Januari. slärens tillstånd och landtforsvarets brister hafva länge sysselsalt pressen och sinnena. Man anser England vara ingenting mindre än tryggadt emot en invasion af fransmännen. llertigens af Wel lington tankar i detta hänseende åro framställda uti en dessa dagar i tidningarne offentliggjord skrifvelse. Hertigen anser Englands sorsvarsanslalter besinna sig i det jemmerligaste läge, hvadan faran är stor och skyndsamma sorsigtighetsåtgärder al honom aktas nödiga till densammas afvändande. Alena till försvaret af vissa kustpunkter, såsom Plymouth, Dover, Sherness o. 8. v. år, enligt hans förmenande, erforderlig en regulier armestyrka al 65,000 man. betjemte föreslår han organiseringen al 150,000 man milis till salujenstens bestridande. De härigenom och i följd al reguliera arwens förökning förorsakade kostnader beräknar han till 400,000 årligen, Hans äsigter blifva å ena sidan lika mycket prisade och beromda som å andra sidan tadlade och fördömda. Eu ad ariillerioch ingeniörosfsicerare sammansatt komminte har emellertid fått sig uppdraget ad utarbeta en plan för kustsorsvaret. — Ingen synes tänka på utförandet af ett fornultigt, på en allmän solkbevåpning grundadt, nationalsorsvar! Örlogssartyget Plover är utskickadt för att uppsöka kapten Franklins nordpols-expedition. Dr Richardsson rustar sig att lor samma ändanmal företaga en resa till lands i Amerikas norra regioner, och kapten Kellett, som i stilla halvet lor befälet a korvetten Herali, har latt order att begilva sig till Behringssundet. för att der elterforska den saknade expediiionen. kostnaderna soc dessa sarskilla företag beräknas komma att uppgå till 25,000 eDen sista dagen på det gamla året inskeppade sig Espartero med sin gemål i Svutbampton på ett spanskt anglsartyg till Santander. Irlands vicckonung har den sista dagen på det gamla äret alatit utgå en uppmaning NU befolkningen i Irland att utleverera sina vapen. En hvar som undangommer vapen gör sis, enligt den nya lagen, sorsallen till 2 ars strängt tvangsarbete. Den nu hungjorda lagen om Iudarnes emancipation sorsogar hufvudsakligen blott den nödiga förändringen i edsformularet för parlamentsmedlemmar, embetsmån o. s. v. Men tillika utesluter den Judarne från flera al de höusta statsembetena sawt från alla kyrkliga och universitetsembeten, derjemte skola de bvarken direkte eller indirekte sa gifva kronan räd i kyrkans angelägenheter och Jus patronatus ölver någon kyrka får ej utosvas al en jude, utan miste ban öfverlata sin rätt åt erkebiskopen al Canterbury. I soljd af ingångua berättelser om dei England timade falissementerne hade i Calcutta firmorna: Cockerell Co., Lyall, Ralhsen Å Co., Church, Lake Co. och Shearman, Mullens Co., men deremot i Bombay blott ett branchhus af Liviogston Co. i Liverpool inställt sina betalningar. Under det sistförflutna året ha timat ofver 400 salissementer. Dervtd är spanmalshandeln intresserad med 400,000 e, manusaktufdistrihterne med 1,5328,000 e. 0slindien och kolonierna med 4.208, 100 e, hvil1 2 a i Glasgow SS ASK miells och Ava Mexikos afträdande tillochmed vore önskvärdt för Mexiko. Ilan upprepar vid detta tillfälle presidenten Monroes 1823 afgifna förklaring: För. Stat. skulle icke tillåta någon europeisk makt att grunda nya kolonier på Nordamerikas fasta land. Presidenten söker sedan utförligen att bevisa nödvändigheten af krigets fortsättande anfallsvis. I Californien och Nya Mexiko borde imellertid införas Förenta Staternas institutioner. Dessa länders införlifvande vore säkert. De öfriga eröfringarnes öde måste bero af krigets gång och mexikanska regeringens beteende. Han påstär sig icke hysa någon önskan att indraga hela Mexiko i unionen. Sedan ger han en tillfredsställande skildring af de utländska förhållandena. Derefter komma de ömma tonerna. snkomsterna under det med den 30:de Juni 1847 slutade sinansåret utgjorde 26 mill., men utgifterna 59 m. Dollars. Den nya modererade tulltarisen hade icke haft något gynnsamt resultat. Fortfar kriget med Mexiko, så uppstår till den 30:de Juni 1848 en ny brist af 18 mill, som är att betäcka genom ett lån. Dock föreslår presidenten till detsammas förminskning en måttlig pålaga på the och kaffe, som årligen skulle inbringa 3 mil. Äfven torde försäljningen af statsländerierna gå bra, och 1848 komma icke mindre än 10 millioner jord att hållas till salu. Han rekommenderar en rask utsträckning af ångfartygsförbindelsen med andra länder. Han omförmälte, att brittiska post-styrelsen fordrar dnbbla postpengar. Generalpostmästaren skulle i nödfall genom repressalier tvinga engelska regeringen till reciprocitet. Presidenten erinrar slutligen om Washingtons råd, att icke låta några lokala stridigheter uppkomma i Förenta Staterna. kong-essen sysselsätter sig med valen af de utskott, som skola taga i osvervågande regeringens berättelser om statsverkels tillstånd och behos. Krigssekreteraren rekommenderar uppsåättandet af 40 nya insanteriregementer och yrkar det hongressen mätte belullmåksiga regerinsen till ett uppbåd af 20,000 man srivillige. Santa Anna har visserligen abdikerat som president, men fordrar att erkännas som sådan, tills kongressen antagit hans abdikering. General Scott bar tills vidare sorbjudet utforseln ur Mexiso af ådla metaller, tills amerikanska regeringen satt tid att dera bestämma exporttullen. General Butler har med 8000 man uppbrusit från Veracruz till Mexiko. Vågen emellan dessa berge städer skall tig igat erbjuda en bild af förstörelsen. Sa snart en fiende visar sig, lemna invåäånarne sina små byar och lopa in i skozarne. Enligt New York Herald hafva Engelsmånnen under en obetydlig törevänning satt sis i besittning al staden San Juan de Nicaragua, hvarifran de beberrska Nicaraguasjon och kunna hindra amerikonerne itran alt monopolisera kommunikationerne emellan de begge verldsbhalven. OSTINDIEN. Bombay den Å:ste Dec, fullkomlig förvirring. be utplundra landet. Nizam (Konungen) bar lemnat sin hufvudstad och förklarat att han icke skall atervända sorr, än den engelske gesandten samtycker till storvizirens alskedande, till hvilken konungen sedan lång tid tillbaka star i fienduigt sorhallande. — Från Radschputara sormåles, alt Dungar Singh, en beryktad rötvarhosding, bvilken man i flera månader sorgälves slagit efter, änqtligen blifvit knipen af engelska löjtnanten Hardcastle, som for sig och sina soldater kommer att erhålla betydliga prispenningar af den inhemsha regeringen. SPANIEN. Madrid den 50:de Dec. I Hejdrabad råder arabiska soldaterne Espartero hitväntades om 5 eller 6 dagar. Han vill inträffa inkognito för alt undvika alla folkdemonstrationer. PORTUGAL. land gilvit Porten bestar deru innan, att utrikesministern Glarakis skrilvit till Ali Effendi och belullmymdigat honom att för Herr Mussurus gilva tillkänna all grekiska styrelsen beklagar hvad som skett. basigt ett meddelande från Konstantinopel aj den 22:dre Dec. skall kung Otto sjelf i en skrifvelse till sultanen halva uttryckt sin ledsnad öfver balscenen och förklarat, att hvilken som helst turkisk gesandt vore välkommen i Athen). Denna förödmjukelse har Grekland ingen annan ån engelska regeringen att tacka för, ty Porten har endast varit ett verktyg i dennas händer. Fraga år väckt om att med huset Rothschild afsluta en ofverenskommelse i ändamal att regeringen måtte bli qvitt sina förbindelser emot England, som således betoges den bulvudsakligaste förevänningen till sin tryckande inblandolog i Greklands inre angelägenbeter. KYRKOSTATEN. Palven har för kardinalerne hållit ettial, som till den grad andas reaktionära tendenser, att, då derjemte andra tidens tecken tagas i betraktande, en snar brytning emellan honom och de liberala elementer, ban sjelf i Italien sramkallat, synes vara att befara. kyrkostatens statsskuld utgör 37 millioner scudi och bristen sor 4847 2 millioner s. m. Uötgisterne till armeen osversliga budgeten med 1,200,000 scudi. Ferraras utrymmande af osterrikarne sörsiggick i all sköns stillhet den 23:dje December. PARMA. Den nye hertigen har zgifvit sina undersäter tillkänna, att han beslutat bevilja folket ohvarje verklig icke blot ephemer sordela, men alt aktningen för hans loreträderskas minne och osfvertygelsen om alt de af henne grundade inrättningar äro till solhets väl, soranlater honom förklara, att han icke tånker deri företaga några förändringar, utan att följa bennes fotspår, esasom en fromhetens, kärlekens, religionens, råttsardignetens och sasthetens våg. 4 Skrymteriet och lognen upptråda under många sormer! NEAPEL ocH SICILIEN. De sista notiserna sran Neapel räcka till den 25:dje och skildra tillståndet såsom ganska dystert och belänhliat. Årresteringarne hörde sortfarande till ordningen för dagen. Ådeln hetes ej ha deltazil i tumullen, men en mångd, isynnerhet unga, adelsman sitta fingna för deras liberala tånkesatt. Universitetet är stängdt af den skygge despoten, och alla Calabreser och Sicilianare bland de studeranse hemskickade per ångbat. FOSKANA. Engelska eskadern under Parker har lemnat Spezziabugten och, såsom det berättas, alseglat till Neapel. Toskanas officiella tidning söker att lugna publiken i afseende på Osterrikarnes inmarsch i Modena. Den har egt rum på hertigens egen begäran hos generalbefälhalvaren i Milano. Den loskanska regeringen har sig bekant, heter det vidare, att Österrikiska rezeringen upprepat sin tidigare bestämda förklaring: lt den slandigt vil ashälla sig från hvarje militärisk rinlervention i hvilken som helst italiensk stat, så lange den lagliga regeringen icke direkte ber om hjelp. RYSSLAND. Enligt Köln. Zeitung skall ezaren håtigt insjuknat i gallseber, en sjukdom nvaras sjellherrsharen alltid synes balva varit lidande. Vi bafva i dag bekommit Hamburgertidningar för till och med den 414:te, men engelska posterna al den 4:de och 7:de dennes saknas ännu. Engelsha ånafregatten Avenger, al 4440 Tons drägtighet och 650 hästars kraft samt förd al kapten Napier, eu stysson till amiralen af samma namn, har, pr väg från Malta till Lissabon, totalt förolyckats på retvet Sorelli i nårheten af on Galetti. Utaf den 270 man starka besättningen hade 8 räddat sig i en al fartygets båtar och uppnått afrikanska kusten, men vid