KORRESPONDENS, Utdrag ur ett bref dat. Stockholm den 6:le Jan. — — — Nu tyckas de Grå, vara temligen i fällan. Sjellva statsrådet Wiern lärer halva yttrat sin alsigt vara, att algå vid riksdagens slu. .... land-hosding Krtemers första merit under den uuvarande tegimen lärer vara, alt han till landskamererare i Upsala hos vederborande genomdritvit utnämnandet af en ung man, som icke hade erhållit ett rum på förslaget. Betrassange den mycket omordade Skånska adeln, så bjuder sanningen mig alt omnämna en underrättelse, som jag hort af en temligen tillsorliuig man, nemligen, att bela Skanska adeln, utom Ramel ocn Wachtmeister, voterat och voterar med fIHartmansdorff, hvilket skusle betyda, att den alldeles iche vore vunnen för wministrarne. I fall det dock icke kan nekas, att hr Hartmansdorf! numera tyckes vara den i allmänna opinionen så djupt sallna reneringens snart sagdt enda stod, så torde följden blilva, att Skanska adeln — med eller mot sin vilja (2) — understödjer ministrarne. Augsb. Allg. Zeitung? (N:o 353 Beil.) tyckes temligen väl utreda, hvaruti dillerensen beslar mellan de tvenne hufvudsahliga partierna på riddarhuset. Se här ett utdrag derur: Det ser verkligen ut, som om hela striden Vinom detta stånd icke så mycket gällt motsatta politiska principer, utan sastmer endast den ena eller andra personligheten bland representanterne af ett och samma parti. 4Ådeln år neml. enligt sin natur konservativ. Men et stort antal tyckte sig vara alltsor langt sata tillbaka i skuggan genom den nåstan diktatoriska makt, som de honservatives huttiftevarande ledare på Riddarhuset, presidenten von Hartwansdortt, utolvat under de torra riksdagarne; de ville derföre gerna emanÅcipera sig undan denna ofverhöghet. DessTutom skulle det hafva varit allt lor förtretligt sor ministrarne, om denne Dan, som i nagra principsrågor gjort en seg opposition emot segeriugen, åfen på denna riksdag skulle behomma samma absoluta herravalde otver adeln , som han under föregående riksdagar utotvat. berilran ansträngningarne under de sorsla dagarne af tiksmotet att bryta denna wakt! För regeringen är emedlertid intet at sa stor vigt, som att erhålla penningar, och da man bland de liberale, isynnerbet i de olriga stånden, icke fann samma beredvillighet att bevilja nya penningeoller, som man bade hoppats, men br von Hartmansdorft och de konservative ultras i denna punkt alltid hvisat sig liberale, sa fann man det väl vara radligast, att åter låta den liberala masken falla och för det klartmansdorslsska partiet oppna dorrarne till utskotten. Ignell lärer ha skrifvit det frisinnade programmet till Allehanda. — Artikeln i Tiden om Femte Standet är al kammarrädet Theorell, — ett utdrag ur hans snart utkommande 3:dje hätte emot lag-kommittten och liberalismen. — Riksarchivarien Nordström och br. Reuterdahl skrifva broschyrer i representations-frågan. Den broschyr om detta ämne, som för kort tid sedan recenserades i Minerva, lärer vara al prosessor Genberg srän Lund. — Del. I. af Bairdis skrilt om religionsfrihet opponerar sig med eltertryck emot all slags statskyrka: det är en ypperlig och väl skritven bok af en gudfruktig och rent sinnad man. I afseende på läroverksfrågan tyckas nästan alla partier vara ense om gymnasiernas alskallande och lektorernes skiljande ifrån konsistorli-göromalen. — Del. I. af adj. Cronholms nyligen utkomna historia om CA. 7 D 11 Ar oa — — miAi. -— -—