KORRESPONDENS. Stockholm den 4:de Jan. Det nya året har inträdt, och, skulle man döma af dess första dagar, utan en förändring i det gamlas olater. Snoyran sintade icke med nyärssolen, utan sortsor; nyärsbalen var sig lik, nåstan snarete mera nuarti isC, an vanlizit. emedan konungens vakt behöll qvat på hufvudena sina kaskar, under det att de tredlige borgtarne dansade. Det enda, som ger hopp Om nagot godt för kommande tider, var att ett godt sladfsore befordrade amuvemangeto, och alt regeringen dock slutligen latit isen forma sig att uppbålva den lika kostsamma som onodiga kolera-karantänen. be reflexioner, jas i hostas gjorde, angnende denna olUinpliga atgard, hasva fullkomligt bestyrkis al utgangen; och man har äter utkastat ansenliga stat-medel, nian behof och utan nysta. Men så år det, då ingen erfarenhet, ingen grundsighet, utan en rädd tanka på att blott kunna undgå sinnaktigt fruktade tillfälligheter leder en styrelses handlingar. Da gälla icke mer bvarken andra länders vunna erfarenhet, eller sahhunniges rad och varningar. Ock så gick det älven med vara bolera-rustningar. I England, der man med storsta omsorg sökt gora sig reda sfor sjukdomens beskaffenhet, med alla de osvervågande krafter, som der disponeras, har man kommit till den osvertygelse, alt inga spårrnings-anstalter, inga rörelsen hindrande sorsigtighelsmalt hunna albjelpa kolerans spridning; men ock, alt verkningarne al denna sarsot lyckligastafhjelpas, medelst snar och lätt tillgång till sjukvård och låkarebitråde. En smitta, som sprules genom personer, icke genom varor m. m. och som utbryter inom 5 dygn (och detta bar ju ertarenheten visat?) den kan naturligtvis medgilva en helt annan behandling, ån de vanliga pestsmitlocna; den behofver icke hindra bandet, sjosart och gemenskap i landet. Också halva vara broder Noremåonen i detta afseende, sasomn i manga andra visat sig vara vuxna tidsforhallanderna, och un tanbedt sig alla dessa ömhligheter afembelsoch militår-uppsigt olver sig. Det skall imellertus blilva rätt interessant alt se, hvad Regeringen ämnar soretaga nu, sedan koleran, hvilket med alscende på den storre gemensbapen var temligen lätt att förutse, alldeles icke tagit vågen hit, utan först sprider sig at Polen, Preussen, 0. s. v. Skall nu vär sjolart och handelskommunikalion på vestra och sodra kusterna, med vestra Europa, Tyskland, banmark o. s. v. underkastas desamma tvängsoch tidsödande iaktagelser, som man varit underkastad här på östra kusten igemenskapen med Ryssland och Finland, så går landet såkert en ganska svar stallning till mötes; och skall systemet underhallas medelst en fullständig kustbevakning, så torde den nära nog kosta lika mycket, som beredelsen till ett sotsvarskrig: allt detta utan att ändock kunna förekomma kolerans speidning, äfven till oss, då turen kommer. Om man äter använde en ringa del al de härtill erlorderliga summor, för att bereda anstalter för en snar och tillräcklig sundbetsvård, der sjukdomen utbryter, så skulle folket halva mera kralt och vilja att afhjelpa de partiella olyckor, som sarsotens härjningar möjligen kunna medföra. Dettaär det enda sornustiga, man i hast kan gora emot den oblidkeliga fienden; ty det ännu kraltigare: all bereda den stora massan af folket och isynnerhet de aldra fattigaste solkklasserna sund foda, varma hlader, ordentliga vanor och reulighet, detta det säkraste varn emot denna sjukdoms sram ida anföll, det fordrar helt andra atgärder, än de, som var styrelse, var lagstiltning och våra aristokrater kunna upplatta eller iverksätta. Men om Regeringen skulle tänka så, då hördes icke en bop tjensthungrige och lycksökare, som nu ropa på de befängdaste karantänsoch A — I KA ahkiit Pars oa PA est de icke hör kommer, opinic ringen, sor det liga. Riksdagen fo ligt interesse. vid remisserna skotten med e dessa, liksom satta af alla st: kamrar, som i nena, enligt g bruk, som van den begagnas yx Men också ga på tal, ån på att hindra Jjelt dre obebaghua och blilver em ty derigenom l skalk, som oh den enskiltes ytti ligen alla mon jag sedan Jenn allmänna syfinin horjan. Hvilket gelår två mana moens sammianiegentligen nill! lrolizen komme en gang vet by I dag halva lade hkongl. pra gar i beshalmnil AAA DET DENIS Ur ÄMärkväre Mastaj Ferret föddes den 43 ! Härstammande lamisj. ville h och begal siz i att al davarande inträde i den ad Men hans onska halt flere anlal grelven satlade assåga sig all lelnadsbana su! ban sorstämnade Han studerade n ledning med sic sina förmåns ful dock ej blitva dvaga bhelsotillsta derligt. I sin fr färd lill Loretto, om botande al åndamal till e bvilken genom bland Haliens bi Catbolsha tiduin band på den un ditt ouda skall ifrån denna stun Vetenskapen sja denna beråtielse. orubblig tillsorsisjukdomar verka är emedlertid at tidpunkt ej mer I Ilarmed var alven hittills statt i vå Han upptrådde prest vid S:ta Mi derestor under pi missionärer afsär Amerika, slöt M nterkomst egnade verksamhet, hvar