varit både kändt och erkändt. Vi åtnöje oss med att anföra blott ett enda: den post, som besörjes genom det svenska postkontoret i Hamburg , hitkommer esomostast senare, än den, som går olver Köpenbamn; hvadan ock flere handelshus, bvilka sora en vidsträckt korrespondens med Storbrittanien, redan sedan läng tid tillbaka varit nödsakade alt aa afessera ankommande bref till sina i Köpenhamn boende kommissionärer, hvilka å dervarande postkontor uttaga och hbitsända desamma. At en dylik omgång och thy åtsoljande tidsutdrågt, under så beshalsande kritiska sörhallanden, som dem, hvilka nyligen egt rum i England, icke kunna stå väl tillsammans med ett ändamalsenligt ordnadt postvåsende och med den omtanka att bereda lättare och skyndsammare kommunikationer, hvilken annars olverallt i verldens handelsidkande stater gör sig gällande, ligger i så öppen dag, att det icke vidare behöfver några bevis. Osta kan en dags, ja stundom blott nägra få timmars, drojsmal med ett angeläget bref för en handlande medfora förluster, soo det fordras hela äratals modor och flit att sedan så ersatie. Och hvem hafler honom råhning dersöre? såketligen icke det kungliga svenska postverkel. s 33nn333333n333nn RRENO