AmA BLUELCR I 18 44 RKolöor af Erefve A. E. e. heugepe i FkäebadderSLeCCFHMHS och 2d0elns LUUUDEF22 den 2 DÅ:efJ)C December 1843, Wir-ceiectfe de Brajektenade JernraoggseraeCgMimgarnoCe hur i Sverige. ) Jordbruket med dess hufvudgren och vigtiga bihang, Ladugårdsskötseln, sysselsätter sig med srambrinzande al produkter, som dels kunna längre tid flörvaras, dels fordra en skyndsam alsättning och konsumtion för att icke förlora i godhet och värde. En sådan konsumtion är till någon betydligare grad icke att linna utom i slåderna, och lornamligast i stora städer, bvarföre ock egendom i närheten al en sadan assaltningsort alltid har högre värde, än på storre asstand derifran. I grannskapet al Stockholm silver sålunda en laduvärd tre, ända till lyra ganger mera i alkastning eller arrende, ån i provinserna Sodermanland, Östergothland. Narike 0. s. v., emedan mjolk och osrige ladugardsprodukter ega en saker och jemn afsåttning till höga priser. Sa lonar sig ock, i grannskapet af bulvudstaden, odlingen al irädgardsvaxter och sinare jordlrukter, hvilka i landsorten icke alls balva nagon estersragan. Genom Jättade kommunikationer jemnas sådana sorhallanden sullkomligare, ju snabbare och lindrigare i kostnad kommunikationerna aro. Oeksa hafva, till följd af angbatsforbindlelserna med Stockholm, priserna a lifsfornödenheter stigit betydligt i landsorterna, hraroftver min ofta bor bittra hlagomal at småstadsbon, som förut var van att för en Spoftpenning få köpa land mannens produkter. En Jjordegare, som bor straxt utom staden, kan få hassis hunskap om en inträdd fördelaktig konjunhtur för afyttrandet al sina produkter, och år i stånd att begagna sig deraf, då den allågset boende osia icke hinner fram med sin vara, innan kon Junkturen år förbi och, marknaden är olverfylld, så alt han gor sorlust på forsäljningen, eller nodgas magasinera eller hemfora sin vara. Ålla sadana olikheter och åfventyr forsvinna nästan helt och hallet genom jernvåägarne. Likasom genom de dagligen gående trainerna, och ända mera genom elektrisk telegrafering, i sammanhang med jernvägen, underrattelserna om werkantila förhållanden spridas så skyndsamt, att de åro kände inom några ogonblick i andra ändan af landet, så hunna ock producenterne nåstan ögonblickligen med de ilera ganger om dagen gående och kommande trainerna afsända eller reqvirera varor, till bevis hvarpå han anföras, att till Paris och London komma på detta sit dagligen stora qvantiteter mjolk från många mils afstand till fullkomligen lika godhet, som vore den ifrån närmaste ladugård. En sådan assåätining Är, såsom ofvan blilvit anmärkt, den kraftigaste häfstång för lystandet af jordbruket i gemen, och ensamt den omständigheten, att jernvagen går nära sordi, hojer en egendotus värde många procent. Jernvågarne skola olelbart älven medföra en annan framtida 2 af den högsta betydenhet i värt land, i det all en genomgripande förändring i hela systemet för landthushällningen omarhligen tilllvagabringas, och denna bushällning baseras på frambringande af ladugardsprodukter i stället lör tillverkande al bränvin. Flera särshildta sormaner tillskyndas dessutom landtmannen, hvilka, om icke hvar för sig så osantligen stora, sammanlagda likväl gifva bovom en ganska betydande vinst. Det lieger i sakens natur, alt, då intet transportmedel han på en gang forsla så stora qvantiteter landvågen, som en jernvågstrain, kan icke heller någon aonan sorinråttning astadkomma transporter för sa godt pris, som en jernvåg, och da hvar och en söker vinna högsta fördel med minsta kostnad, blir deraf en osviklig följd, alt jernvåägen kommer att draga till sig forslingen ifrån bela sitt AT Al Fhne ÖArhefsf . v öfverstelijtnaunten , viss krets. Alla aranskap inom en de otaliga dagsversen, som nu användas på sorsling, skola besparas at sjullva jordbiuhet och dess naturliga binacingar; det genom jernvägen ölverslodigt ejordå antalet al håstar skall torvandlas kill direkt alkasmning gilv ade hor, elster hvilka spillninsen stannar hemma och hommer åkern till godo, i stallet att den nu under sorslingen till stor del sagges på landosvagarne. Underhallet al akdon och hörredshap blir mindte kostsamt, i den mana de mindre begagnas, och åtventyret för tillfälliga skador och forluster, under vistandet ue på vigarne, försvinber nästan helt och hället. Resande finna naturligtvis sin tåhning vid at begagna jernvunsen, och nyttja skjuts endast på den korta våg, som torer ned till jernvägsstation. berigenom minskas 9gåslyisreris jutsens tunga en våsentliat, antingen sbjutsen bastrides eller cuttöprenad eller. genom bäll och resetv. kronan finner ochså fördel vid av ä jeruvåg torsånda alla de elfchler, som den benofver transportera från en ort till en annan, bvarigenom hronoskjulsen så godt som alldeles försvinner. Iikasn UIiIV. både silngsoring och poslsoring besftidde genom jeruvågarne, oen tungan derar upphör alldeles, elter till stor del, for allmogen. Slutligen, da Iaudsvägarne icke mera begagnas Så mycket för lorsling al lunga lass och resandes sortkomst, stå de langie bi, och deras vid jorden fästade underhallande blir i mann deraf lättare, hvilkef besparar arligen tusental al dagsverken. Utom dess hommer, i ån hogre Wett, än genom anghatarne kunnat astadkommas, handeln med landtmannavaror att undergå en visenttig förändring, i det att en sarshild hlass bandlande uppstår, som uppköper dessa Varor till försändning at aflågsnare platser. Redan har, i de städer, som ega en bestämd och Snabb anglartygskormmunikation med hulvudstaden, en sådan klass al uhopare bildats, och sedan jernvågorne kommit i stand, skall landimannen icke behosva sjell torgföra sina produkter, Wan får salja dem hemma i gården, med skyldighet, på sin böjd, att forsla dem lill nästa jernvizsstation,. Verkningarne af ett sa-lant ostordt bemlit, utan de siestelser till superi och missbushallnios, som äro oshiljaktige från vistandet ute på vågar och stigar, samt i städernas atmosser, kunna icke annat ån blilva, i sedligt hanseende, sika valgorande, som de medlora ekonomisk trelnad och välstand, uvaraf aterverkan bliiver en minskunng i brotten, med thy åtföljande hostnader for långars värd, underhall och transport, som nu ingilver sa grundade bekymmer, genom deras olavuga tillvaxt på sednare tider, I tråga om beryshruksnhringens fördel af jernvägar, så torde jerntillverkningen, sasom den ojemsorligen viativaste delen deraf, egentligen bora betraktas. Det är då kändt, att tillvangen på malmer i vara berg är outtömlig, hvaremot skogarna i landet, synnerligen i bergslagsorter, åro så medtagna, alt koltillgangen icke slår i nagot sorhallande till gruvornas malmlorrad. Foljden deraf år, att, med en lortgaende missbBushallning med skogarna, gtusbrytningen och lachjerusblas jiahgen i längden icke hunna vå framåt. Dessutom äro de llersallliga transporterna, först af malmen till byttan, så al tackjernet till bauket och sist al stangjernet till stapelorien, förknippade med så mycket kostnader, art den futllardiga produkten på stapelstadsvag deraf tynges med flere r:dr Skeppundel. Når da stanejeruspriset ifran 20 ride beho salt ner till 13 rdr skeppundet, år det begripligt, att sorsjensten på tillverkniagen icke kan vara annat ån hogst tinga, och det är ogonshenlizt, att hvarje minskning i sorlaget är en betydande vinst. Men en sidan beredes på slersaldigt sätt genom jernvägarue. Hvad först arusbrytaingen betråfsar, så kan den utvidgas till en utomordentlig grad, då malmen kan på jernvåg med skogarna ännu äro rikl han anläggas, samt redan slangjerosnamrar med denna rudiwalerie sörses. Vidare, da lachjernet från de gamla bergslagetna kan pa jernvåg transporteras till sina vanliz alnämare for lindrigare kostnad än hittills, är deraf en följd, at stangjernstillverkningen stär dessa sistnämnde hilligare, och all, da deras försäljningspris bibeballer sig, eller stiger, vin. sten lor dem blir sa mycket storre. För landet i det hela kan det icke vara likgiltigt, om totola tillverkningen bojes med ett eller annat 100.000 Si, emedan, med beboivet det dagligen växande al jern lör den inrikes konsumtionen, exporten och landets viust af utrikes bandeln deraf är beroende. Men icke blott en minskning i gjellva jyerrnets egen transportkostnad kommer biuksegaten lill godo sasoni fördel al jernvågarne; han hämtar älven deraf andra vinster, som bidraga till nedsättande af hans tilllverkningskositnad. Jed sa undantag maste bruksidkaren köpa spanmäl för sina arbetares och underbalvandes behof. Genom allägsenheten fran de sådesproducerande orterna nodgas han, i anseende till den länga och svära transporten, betala varan ett par, tre riksdaler högte, ån den i produktionsorten i allmänhet gäller. Detta osverpris graverar naturligtvis hans lillverkning, likasom del genom sorsellonen sörhöjda priset på saltvaror och sådana artiklar, bvilka vanligen hallas vid bruken lill salu, bar samma verkan. Hvad genom jernvågstransport i dessa utgilter besparas, blir naturligtvis också en tillokning i viusten på tillverkningen. Samma fördelar, som jerntilverkningen hemtar, vinna älven de osriza grenarna af bruksrörelsen i mer eller mindre arad, och särskildt bör uppmärksamheten fästas 4 en artikel, som nu nastan icke alls ingar i rorelsen för samma andamal, men som sgenom jernvågarne otvifvelaktigt skall komma an spela en stor rol bade i jordbruket och bergshandteringen, samt all i slora qvantiteter forslas orter emellan : det ar beredning af gips samt halkbranning Såom godningsåämnen. Hvad beträlfar fabriker och Inses handaslöjder, så lätt, alt dessa icke kunna annat än hämta en stor vinst al jernvägarne och genom dem li vas. Sasom bevis harpå torde sorhallandet med våfnads-slejöauen i Marks härad af Ellsborglän få anföras. Det är bekant, alt inom detia harad tillverkas största delen af de 40 millioner alvar diverse bomullsvasnader, som itran lanet till andra orter alyttras. Bomullsgarnet, som härtill användes, namtas ifran Goltieborg och kostar i sorlon sor en väglängd af 6 mil till Kinna by, hvarest de storsta lörlaggarne för denna industej äro boende, 16 sk. rus per I: och under svart väglag ännu mera. hunnes jernväg, uvara denna lorsling hunde she, skulle följande förhållande uppstå. Frakten för en ton eller 120 T. sv. v., kostar under närvarande lörhatlanden , 40 rår ras, konsumtionen af garn af olika sinhet kan sannolikt beräknas till mer än en twmillion skålpund, eller omkrinz 60,000 L:, för hvilha frakten således uppgår tul 20,000 rdr rus. Nonsporten af en ton kan a jernvåg verkställas for 24 sk. milen och derunder. stvarje lon, som nu i transport kostar 40 rdr, skullg forslas sor 3 rdr, och hela den förbrukade qvantitelen, som nu i transportkostnad fordrar 20,000 rdr, skulle komma i reqvirenternes maeasiner lor 1,300 rdr, hvaraf den ögouskenliga följden ar, all sorlaagarue skulle kunna använda de besparade 18,300 rdr till utvidening af sin rörelse, och saledes till sysselsättande och underhall af ännu flera idoga familjer. Hvad bar anförts om busslojden i Marks härad, har sin tillämpning på all industri. Klädeslabrikanterne i Norrköping, om de kunde sprida sina tillverkningar öfver allt i landet med låttbet och för mvckef — 000 qfNcf: . td — na iga och tackjern sbjäsning. varande och nya