Article Image
Hå Åb fk ER zrL 8 1. eo ap 2: NB. Stockholm d. 28:de Dec. Det gamla året slutas ochzdet nya lagar, under focnatlanden, som lemna ett vidt salt for onskningarne, att sakerna ma kunna redas till fäderneslandets framtida väl. Man kan med skål såga, att lorboppningarne på en lyclig lösning af de stora politiska frågorna, genom nuvarande Regering, upphoft; men striderna emellan de olika meningsskifltumgarne lortlara med en bastighet, som icke losvar ett fredligt slut. Ezenoyltan, anspiaken på ärfda företråden, vidtnslandel al på folkets behustnad inkräåktade 5 sukallade astioch rattighetero motsätta sig med en envis djershet och en nåstan besinninaslos liknojanet sor det allmännas voalähvarje eftersih at samhällets hilliga (ordringar, hvarje otler af de enskilda interessena för de allmanaa. Genom ett sadant motstand mäste, i soljis af naturens eviga lngar, de stån ddi gt vexande anlodnin arne tt obelatenhet hos sosket, då Regeringen icke visar slz aga vilja eller förmaga att betvina detsamma, slutligen spränga de dammar, hvitka man tott sig hafva gjort nog sasta, når man sammansatt dem al sahahnd alaglig inakiv och amdningao, utan att likväl bafva vetat sammanbinda dessa med det enda sahra murbruket tor de menskliga saimhallsbyeenaderna: förtroendet Den blindhet, som slagit dem, hvilka nu leda våra angelägenheler, gilver anledning till stora bekymmer. De sjellve soracka icke betänklignelerna al landets ställning, svagheten af solkets materiella, krafter, svarigheterna for utveckliogen al dess intelligens, industri och färdigheter. be erkänna vara institutioners brister, bebofvet af reformer, oaskvärdheten af en bättre allmänanda, en lilvad verksamhet. be sjellve noras mana till elugn profningo och uwenizhet oen etillit.o Men hvad göra de val, for att befordra dessa vilkor för allmänna välfärden? Företages något, paborjas något, så sker del icke under honseqvent iakttagande al de samma principer , bvilka de dock så ofta losvat att hylla. Afsiez ske vid forsta betrådandet al den nya banan; målet bar man icke uppfattat i sin stora betydelse: att vara hela solhets rätt och båsta; kompassen maste missvisa, da den anförtros at händer, som åro stalsatte al bördsoch klasssordomar, och hela bemodandet, om det än vore så valvilligt, som man vill lata paskina, blir saledes forte! adt — blir onytligt. bet hvarken anslår folkets vilja eller nedslär dess småtyranners mod; det snarare retar till nya strider; och man synes ej bedinna hela olyckan af den osänserhet och overksamhel, hvari en regerings obeslutsamhet derigenom forsätter hela nationen. Då allmänheten ser enskilta klasser gynnas, under det Resvringen försäkrar sig arbeta för allman rutt ; då den ser falska samhållstheorier smehas och osannfärdiga skäl godkannas, under det Reseringen lolvar att stodja sina motiver pir sanningen; hvad skall den da hoppas? huru skall den bunna parana för sig och esterkommande något fullt och varaktigt förtroende? Ingen Riksdag, sedan ar 4720, har blifvit genast i sin början så öfverlastad al Regeringsproposilioner, som den iuuevarande; men med basta vilja att i dessa sramleta ett system, år och blifver det omojligt. Det enda, man kan mojligen utteta, år en benägenhet att skjuta på ständerna alla de svara och mödosawma ufredningarne af de stora samhallsfragorna, — på dessa samma ständer, bvilka man oppet later förstå, att deras beslut ingenting betyda. Och då detta sker, under det att man icke gör det ringaste sor national-representationens förbättrande, så har man ju derigenom adagalagt, alt hela den verkliga diktan och traktan är, att endast akol inma folkets penningar. lag .. barn, AL 2 — 22 a 1 me JA —-—

4 januari 1848, sida 1

Thumbnail