en inskränkning af den nu de facto pradominerande makten, hvarigenom naturligtvis Regeringen sjelf skall känna sig antastad, och så länge åtminstone ett al partierna finner sin räkning vid att träda henne under ögonen. Man kan nemligen icke begåra, att Regeringen under sådana sorhallanden skulle agera opartisk genom att gilva partierna rått ester tur, ömsom gynna det ena och omsom det andra; ty bärigenom skulle, så vidt vi kunne inse, de fleste allmänna angelägenheter blilva uppoch nedvända, salunda, att bela statsforvaltningen komme att besta af motsatser och motsägelser , hvilka i deras resultater ömsesidigt motverkade eller rent af upphålde hvarandra. Icke eller kan man vilja, att Regeringen skulle tillsluta sina ögon och Öron sor de sig i lsolkels politiska Hf uppenbarande rorelser och lata sina handlingar ledas af endast de motiver och ider, som den rakat på i sina kansliers tockenverli; ty derigenom shulle kegeringen blifva slaende som en isolerad storhet utom folket och, i stället för att sortskynda dess utveckling och lycka, tvertow bidraga till att hindra densamma — ett faktum, om hvyilket vår egen historia sedan 1809 (för att nu ej gå längre tillbaka i tiden) han lorete rätt många och bedrölliga vitnesbord. — Men nuruledes har man da tänkt sig detta Regeringens stående utom eller upphöjelse ofver partierna och folket? — Vi kunne icke inse ennat, än att detta år alt predika ett slags tomt försvar for vår egen nuvarande Regerings uppfattning al sitt politiska och konstitutionella kall; ty ingen kan val på fullt allvar vilja påstå, att Regeringen bor stalla sig utom partierna och derigenom ålven utom tolket, af hvilket de besta. Eller ttor man iillafventyrs, art Regeringens medlemmar aro ett slags bögre väsenden, som bora höja sig öfver det öfriga folket? — Ar val en sik tro mojlig i våra dagar, då stagan gäller om en del embetsmån, al hvilka de fleste pa ancienniletens breda trappsteg helt makliat halva klilvit upp lill samhällets höjder , utan att för 0o111g1 hafva asl-gt nagot prtos på talang eller geni, om de än skulle vara i besittning af den agoda och redliga viljas, som man i brist på annat tillagger så manga al dem. Vi böre icke antaga, att dylika darskaper annu hår i landet våga lata sig sornimma, arminstone ieke från något annat hall, än det mest u dta konsecvativa partiet, i hvars dunkla meningar oen apokrysisha deklamationer man osta varseblitver något, som liknar defta softralsliga hjeruspoke. I motsats till det nyss antorda ar del var asigt, att, likasom Regeringen bor bilda den ianersta karnan af untionens talang och gem, alvensa bör dess uppgist vara att sluta sig till folket, bvars alla vilkor och behof den bor lara känna, for alt kuvna sora det Hamat till den hogsta mojliza kultur. Den bör, sasow vi på ett annat ställe ka va yltrat, vara liksom en afbild af folkets siräfvande till bildning, kunskaper, vetande, kånsla at dess vårde, o. s. v. Men detta kan icke ske med mindre Reseringen deltager i de politiska, till det battre stråfvande rörelser, som inom landet förekomma; horteligen: det kan icke ske så länge Regeringen befinner sig i minoriteten och der iuSKfCAnker sig till att asslå och bindra. Deromot är antaget, att konungen i en honstitutionell stat stådse, nader de politiska debalterna, bor intaga en observerande posiuvu och anse sig såsom bela solkmaktens, d. v. s. hela nationeus eller statens represeniant. Shat denna upphojaa ställning till verblig batoad för det allmänna kunna bibehällas, så maste tfegentens vilja falla sauman eller blilva identisk med den allmänna viljan; ty bvad den stora pluraliteten af menniskorna loroustsenligt vill, ar jast det, som vid hvarje tidpunkt är det rätta och sanna, eller det, som alltid betecknar tidsandau. Der, hvarest minoriteten — den må nu kalla sig hvad som helst — är gällande, der herrskar alltid i större eller minara ocsad A så kan han icke eller nagonsin vara sörpliztad till att hylla absolut-oristokratisaa maxnver, blott dersore alt ban är konung. Han bör vara den allmänna viljans iakttagare och vardare, och derföre bor bans personlighet hallas utom den offentliga diskussionen och endast öfverlemnas åt historien, som sammanflitar hans eget li: med lolbets och våger det ena emot det andra. I de flesta konstitutionella stater äro dessutom regenternes personligheter ställda utom all juridisk ansvarighet, och redan af delta skäl är det inkonstitutionellt att inblanda dem i de politiska debatterne, som man dock så ofta ser tidningar af bade den ena och den andra fårgen göra. — —— — — — — — ——— 4 LatHA H Å EEL--H: e2d. FRANKRIKE. Paris den 25 bec. Kungen har haft ett anfall af inlluensan. — Stormakternes kongress ölver Selmveitziska angelägenheterne lär nu skola hallas i Paris, dit österrikes och Preussens sullmäktige, Colloredo-Waldsee och -RadoWit z redan ankommit. — Franska medelhalseskadern halles färdig att hvarje ögonblick utlöpa. — Åbd-el-hader, som står innesluten emellan Irenne marockanska läger och genom en fransk armåkorps är afskureu reträtten in på algiriska ollradet, har verkligen sökt att dagtinga med sultanen, men, enligt hvad det förmäles, funnit hans vilkor oantagliga och ärnar försöka att ölverrumpla de tre lägren det ena efier det andra. llertigen al Åumale har imellertid begikvit sig till gränsen, SLamorieicre, som för betälet i vestern, skall resa till Paris, för att intaga sin plats i deputerade kammaren. — Till Frankrikes fullmäktige vid den blilvande fredsbemedlingen I Plataländerne har utnämnts en herr Gros, hvilken erhållit lika instruktioner som Luglands ombud. ENGLAND. London den 24:de Dec. Banken Satt diskonten till 35 0 pro anno. Huset Mitehell i Glasgow har salllerat med 100.000 pund eterl. passiva. Det för någon tid sedan salllerade huset Trueman Cook kommer enligt hvad staten visar, att ge full liqvid. Inilnensan som en tid starkt grasserat i London, är nu i altagande. På tvenne veckor hade i denna sjukdom allidit 4,S70 personer. osäkerhetstillstandet i de irländska grelskapen Queens och Kings County och Bosecommon sortlar. Ulera godeegare och förpaktare ha erhallit hHatelSehrel, och en och annan har fallit för länmmördarehand. Den parlamentsakt. genon hvilken terminen för jermagsyggnaders sulländande blifvit sörlängd. trädde i kraft den 23:dje. Genom denSamma utsträckes terminen för inköpet af ertorderlig jord tvenne år utöfver den i koncesSionsakten fastställda tid och bestämmes, att utan derom af aktieegarne å allmän bolagsstämma fattadt beslut ingen jernvägsdirektion innan ar och dag far atsluta arbetskontrakter för nya byggnader. Ålven i Engiand börja nu patrioter päyrka besparingar i utgifterna för hären och ilottan. Med synnerligt eftertryck har kichard Cobden llerfallga ganger yttrat sig i denna rigtning. Vid ettnyligen sörsigganget parlamentsval förklarade Cobden, att om skattebördorna skulle minskas, så kunde det tills vidare blott ske genom besparingar i krigsbudgeten. En dylik minskning vore lätt verkställbar, om man gjorde handelstriheten, den bästa garantien för lreden och folkens varaktiga allians, till en verklighet. Ilan önskade, sade han, att Stor britanniens hamnar öppnades för alla folk, att de dittörde alla länders produkter utan lnin der afdifferentialtullar och något skydd för nationalindustrien. Jag önskar, så slöt han, att England föregår de andra stormakterna med har nedvara betald sore den 20:de Dec., men alla de andie sex hantonerne halva mankerat. Dels derföre och dels emadan farhågor hysas för reahtionåra rörelser, kommer ockuperingen af kantonerne att sortsara. Uader sådana sorhållanden icke allenast suspenderas den redan beslulade reduktionen al armörn, utan det är älven fraga om alt lörständiga de kantoner, hvilka, såsom Neuenburg, Basel (staden) och Appenzell J. R. hittills ej balt någon kontingent stående vial ocknpationåtrupperne, att låto deras manskap utrycka. ElSfObundssorsamlingen har julserier till d. 8:de Januari. Den årnar atr tillerkanna general Dutour en nationalbeloning. Kanton Neuenpburg har betalt sin pliht. En del af presterne i kantonerne Schwylz och Wallis börjar redan, oahkladt ockupationstrupperne ännu ligga i landet, atv på sitt gamla vis agitera och fanatisera de ensaldige bönderne. TYSKLAND Till det i Gråtz förlagada rezementet apirela hafva från Italien ankommit nacra rekryter, som våcka mycken uppmärksamhet. De äro studenter från Treviso, hvilka på theatern derstådes en afton ropat: aLefve Haliens oafhängighet! Ned med Tyskarnela Till straff för detta utbrott al otillåten patriotism bade de blitvit arresterade af polisen, förpassade till Grätz och instuckne på bemålle regemente. Stadsrepresentationen i det for höz intelligens i sa stort rop staende Berlin har beslutat ant hos regeringen anhalla Ow sorbud emot utförseln af slagtboskap! — Tidningen HFdrelandetaAberättar eller ett tyskt blad, aut det ou år fullkomligt afejordt, att Sveriges Kronprins skall formalas med prinsessan Louise af Preussen. Mera otroligt låter hvad samma tidning, äfvenledes efter ett yskt blad, berättar, neml. att Hertigen af Upland skulle komma att formåla sig med? prinsessan Carolina, en dotter al prins Gustaf af Wasa. Begse sormalningarne sågas skola ega tuminom kort (!!!). ITALIEN. Fertaresiska frågan bar vu ändtligen, eller all på nagon tid icke särdeles halva latit tala om sig, amt sin losning till mötes på fredlig våg. Ömertikarne skola umpmwa sjelfva staden, och allt åter stallas samma puukt som fore ockupationen. Sfema rättstrågan, d. v. s. huruvida Österrigarne ha nagon rått att besåtia Feriara eller förblir dock tills vidare oalgjord. A33 AnAäninini — jehe AAn—a—,nn TE SRTINDER LHuELYEBeLÄ NVILEELTE: . Från Stockholeda. La Grippe, eller insluenza, bar för nårvacanda inkräktat husfvudsladen. Knappt något enda hus torde vara utan patienter; mångenstädes äro hela amiljer angripna. — Lyckligtvis är denna opasslighet icke botande för lifvet, hucu bister den an i åtskilliga fall visar sig. Med extra lågenhet af den 31:ste dis. surspriser i Stockholm d. 34 Dec.: Hvete, per tunna, 20 a 22 Rdr; Råg 13 är. 12 R:dr; Malt 15 R:dr; Arter 15 a g:dr; llafre 6 R:dr; Brånvin, per anna 4 Rdr 2sk. å 47 sk. — På leverans den 45:de Juni: Rag 44 a 1114 Rdr! korn 42 Rdr; Bränvin 1244 sk.; alltras. Från Landzxorien. Ranare halva natten mellan den 17:de och I förra månaden brutit sig in genom fönstret till bonden Å. Pettersson i huxerna, illa hendterat honom och bans gamla moder sami DU penningar, silfver, m. il. saker. PE — —äd— — —Tä2—— AS nns — IBiksdasgen. Ur den motionsslod, som den 22:dre i sorra manaden egde rum, utdrage vi följande: grefve Posse, Fredr.: att, till besparing af transportkostnaderna för fångar, spooch risstrafflet hädanefter ej må verkställas åå