sämre, och då halve vi i alla fall rika anledningar att vara tacksamme. För öfrigt: står icke Hoppet nu, som vid bvarje annat soregående ärsskilte, vid vår sida och pekar utåt, mot sramtiden med alla dess drömmar och verkligheter, alla dess klara och mulna dagar, alla dess glädjefulla och bekywmersamma stunder. Friskt mod alltså! Vi alske dig du flopp, du. underbara, med moln vid fötterna, kring pannan ljus; vi älske dig med dina kållor klara, med dina blomslerfält och lunders sus; vi älske dig, om än du oss bedrager på mycket godt, som du oss lofvat har, om i cypress du byter mången lager, — blow dig, blott dig vi ändå uge qvar. Framåt alltså, alt verka och att strida för! frihet, bildning, för allt sannt och rätt! Hvarthin vi gå är Hoppet vid vår sida, och då blir vågen ljus och striden lått. På halfva banan får ej kämpen stanna. Framåt, lramät! — så tidens lösen är. Framåt, framåt med öppen hjelm och panna! J kännen vågen, som ull målet bär ——— — LAR SM NAT ENDA LÅ Kn NGT MKR nnunnnnnn ER AGES