Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 december 1847, sida 2

SCIIWELIT2. Separatförbundskantonerne ha icke mäktat att anskassa den del af krigskostnaderna, 4 million Francs, som skulle vara erlaggd före den 20:de Dec. Ej eller bekräftar sig den notisen, att kanton Uutervalden redan betalt sin andel. Man bar uppsnappat ett bref från Vincenz Mäller, en betydande man i kantoa Uri, till nans svåger Siegwart Möller. benne uppmanas att med all ilver vigilera för en intervention, och brefskrifvaren försäkrar honom, att Uri och de andra separatsörbundskantonerne skola tesa sig, så snart de blifvit qvitt edsförbundstrupperne. Man ser hbärutaf alt det störtade partiet umgås med mörka planer till reaktionära rörelser, for hvilka, vid den sinnesstämning, som nu i allmänhet är rådande bland majoriteteu af folket, dock icke någon framgång torde vara att förvänta. Edsförbundsförsamlingens beslut att tillsvidare läta ockuperingen al söndringskantonerne sortsara är imellertid fullkomligt motiveradt. b:r Robert Steiger har blifvit vald till regeringsståthållare i Luzern, samma plats som innebades och så nedrigt missbrukades al Siegwart Mäller. Tiderna förändra sig. För tvenne år sedan försmåktade d:r Steiger i Luzerns rysligaste sängelsehala och var dömd till döden af den dävarande skräckregeringen, Nu är denna störtad och ett af de förnämsta offren lör dess hat och orättvisa förföljelse stär i spetsen for den styrelse, som efterträdt SiegWart och konsorter. En af edsfsörbundssorsamliagens ombud i Luzern, Dr Kern, har i stora rådets sammankomst högtidligen sorklarat, att edssörbundsförsamlingen ingalunda är sinnad att tillintetgöra kantonalsuveräniteten, förtrycka edsförvandter eller göra deras religion något förlang. Österrikiska gesaodten i Schweitz, baron Ka isersfeld, som under kriget dragit sig tillbaka till Bregenz, bar ankommit till Basel. Skall bans osorväntade anhomst antyda på en blifvande hongress? I Schweitz tånker dock ingen pa nagon kongress, emedan man icke kan inse, bvartill den numera skulle tjena. De katbolske medlommarne i hanton Graubändtens stora råd hade före borgarkrigets ulbrott skickat en bönskrift till pafven med anhällan att jesuiterne matte förständigasatt lemna Schweitz. Pålvens svar har nu ankommit, men jesuiterne omnämnas icke der med en enda stalvelse, hvaraf den slutsatsen skulle kunna dragas att påsfven icke år någon jesuitvån, enår han iche användt ett enda ord till ordens försvar. — De ur Freyburg fördrilne Jesuiter skola, heler det, snart öppna ett nytt institut på ett vackert laudtgods nära Genf å Savoyiska gebitet. TYSKLAND. Den aflidna enkekejsarinnan Marie Lonise etterlemnar tvenne barn ur andra giftet med grelve von Neipperg, de der bära namnet Monte Nuovo. Hennes dod kunde lätt förorsaka en ännu större sörveckling af italienska sorbållanden. Den presumiive thronarsvingen i Parma, exuertigen af Lucca, och hans son basva hela landet emot sig. De kunna, så skrifver man från Parma, endast inträda der på koncessionernes och reformernas väg. Österrike bar imellertid ännu medan Marie Louise låg i sylataget låtit trupper framrycka emot Italien och Tyrol, sannolihligen för att bilda en reservarn sor fältmarskalken grefve Radetzsky, hvars styrka uppgifves till 60,000 man. Alla dessa trupper synas skola intaga sådana positioner, all e på en gång kunna bevaka rörelserna i Schweiz och Italien. Gresve Valentin Esterhazy, hittills österikiskt sändebud i Stockholm, bar blifvit utnämnd till exugordinatie ambassadör och besullwåligad minister i Mäncben (i stället för den till atsminister utnämnde grefve Senssst-Pilsach). I Esterbazys ställe har till gesandt i Stockbolunlifvit utnämnd k. k. kammarherren grelve Frerik v. Thun-Hohenstein. Ännu spöka i tyska tidningar rykten om sa rysligt tillämnad intervention af de 4 stokmterna (England undantaget) i Schweiz. Det är nu säkert, att den nye kurfursten i Hessen bar för afsigt att på fribetens bekostm 3. sÅss4 af efafeförfalfltningeö-.