INSÄNDT. Af Gölkeborgs llandelsoch Sjosaris-Tidning för den 45:de December, ser man, att Kongl. Maj:t den 29:de sistlidne November sförordnat majoren vid Wendes artilleriregemente, Tauson, all vara kommendant å Carlstens fästning. Att till denna plats utsågs en artilleriofficer, var i alla afseenden rättvist och billigt, ty 2:ne depotkompanier artilleri ligga derstädes beständigt garnisonerade, och det är således egentligen detta vapen, som tungan af garnisonstjensten å denna fästning drabbar. Men som dessa depotkompanier tillhora Götha ariilleri, så vore väl i första rummet någon af dess befål närmast till de fördelar, hvilka åtfolja ett sådant förordnande. Då det nu säges, alt en regementsofficer af Cötha artilleri tillika sökt denna plats, så kan det icke undgå att väcka en viss lörundran, att en annan af Wendes regemente blilver den lycklige. — Enda Tförklaringsgrunden härtill synes vara, det general-sälttygmästaren i sin visbet ansett denne sednare lämpligare, alt hos Kongl. Maj:t till osvannämnde plats rekommendera, och på så sätt kommit i tillfälle att gynna det ena regementet (för hvilket sympathierna möjligen äro varmare) på det andras bekostnad. Men af denne humane och artige general bör man vänta, att han icke vill prejudicera någon, utan har ban troligen derlöre något annat i sigte för den nu Lillbakasatte. Det återslär säledes blott att hoppas, det reparationen måtte ske lika snabbt som då han för en tid sedan af en egenhändigt kasserad batterichef icke destomindre några månader derefter skapade en soiträlslig kompanichef. 2—