Article Image
gilterne om de roterades lidanden, äro osanningar, hopspunna af illasionade. Genom en dylik förklaring kommer man åtminstone lättast ifrån allt bufvudbry med saken. Denna förnäma likgiltighet, hatet mot hvar och en, som påminner om det förargliga ämnet, må imellertid sörslå att aflägsna allt hufvudbry dermed — — lills vidare; men möjligt är, att det gör sig så mycket känbarare påmindt en gång. Då är icke blott undflykt och plastring otillräcklig; möjligen tillfredsställer då icke ens radikal-kur. Afven denna bör användas i tid. Eavisas man att bibehålla den abnorma, för Sverige alldeles egna indelta armeen — hvilket imellertid är en fråga, den vi icke här vele beröra — så borde man åtminstone försöka att gora den besynnerliga iustitutionen rättvis, fördela detta stora onus så jemnt som möjligt. En styrelse, som har tid att sysselsätta sig så mycket och minutiöst med soldaten, må väl hitta en stund att använda på den inrättning, hvarigenom lek-dockan åstadkommes. Så tänkte vi såsom sagdt; och att många, många tänka så, derom kunna vi med full visshet underrätta. Det är denna bedragna sörhoppning, som ådrager propositionen om beväriagens ökade sjenstgöring ett tvärt nej; denna proposition hade troligen med beredvrillighet antagits; om den varit förenad med förslag om någon minskning i den stående armöen. Men när anspråket tvärtom är att få denna ökad, under det folkbeväpningen skall strängare anlitas, då tryter utan tvilvel tålamodet hos solkets ombud. Föga nstatsmannakonst ligger uti att uträtta en hop saker, bara man får allt, hvad man pekar finger på; föga uppfinning uti det ståndigt förnyade ropet: mas aspero! Men att ställa redan befintliga tillgångar så, att med dem tillvägabringas något fullkomligare, än det, som är, se der prosvo stenen för en verklig statsmannaduglighet! Af någonting sådant finnes ingen skymt i dagens prestasäck. Vi hafva händelsevis kommit att först betrakta, hvad som hörer till fjerde hulvudtiteln; och det beror till och med af omständighelerna, buruvida någon mera blisver sullständigare vidrörd. Åtskilliga partiella propositioner lära ännu väntas, hvaribland en, hvarom eftertänkliga saker: berättas, eller att en stor, genomgripande, välbetänkt resormtanke skall vara sönder rifven af estergilvenhet för ett korpsinteresse, eller rättare en korps-nyck, emedan det är omöjligt att utsundera, huru planens genomförande i ostympadt skick kunnat blisva menlig för något interesse. Så är älven en annan reform bortfuskad af fruktan för en korps. Man är rädd för alla korpser och korporationer och enskilda interessen och gör koncessio ner åt deras fördomar eller sordelar; den ende, man icke tyckes vara alls rädd för, är nalionen. Och, noga besinnadt, är det väl icke helFert oförklarligt ; hon är just den, som icke har några mälsmän. — Detta är ett sörhållande, som så många nu vilja göra evigt genom klassvalen, hvilka äro tjenliga till mang ting, i synnerhet till att kunna genomdrifva allting midt for. nationens näsa. Hvad hon aldrig skulle gå in på, det vinnes lätt nog af klasser, om de rätt skötas. Man mäste väl stundom tjena fr —Xee—KJRKDPEnnmm—lll!!!csEre D

24 december 1847, sida 2

Thumbnail