FRANKRIKE. Paris den sÅ:da Dec. De i Presse yttrade sarhågorna för en intervention i Schweitz synas icke bekräfta sig. Tvärtom har 4. des debats uti en sednare artikel med stor hofsambet yttrat sig i schweitziska frågan. Den ministeriella organen botar icke mera med någon intervention, utan förmäler blott såsom sannolikt, att makterne, ester det officiella delfåendet af edsförbundsförsamlingens svar på deras noter, skola göra detta svar till föremål för nya ölverläggningar, på bvilka edsförbundsförsamlingens vidare beteende icke torde komma att bli utan inflytande. Denna förändrade ton anses vara en följd af depescher, ankomne från Berlin, enligt bvilka äfven det preussiska kabinettet ger konserensen på båten. J. des debats blir imellertid på sitt återtåg illa åtgången af de andra pariserbladen. Denna skymfliga reträtt måste vara så mycket bittrare för Guizot, om det är sannt att hotelserna och de rasande utfallen i J. des debats blott varit följder af den sörargelse Guizot kände deröfver att hans meniog, som var för en beväpnad intervention, låg under i konseljen. Ester denna dekonsityr sorsökte Guizot att sormå de sem makterne till ett gemensamt uppträdande i scuweitziska srågan, och bar älven här vid lag, genom lord Palmerston, som nu betalt en gaumal skuld sedan de spanska giftermålen, på det mest eklatanta sätt blisvit sviken i sina vackra beräkningar. Presse har ofver Frankrikes inre politiska förhållanden och partiernes i kamrarne ställning till landet och regeringen en, såsom det vill synas, mycket träffande skildring, i hvilken det beter, alt Frankrikes konservative begått samma fel (hvilka äro att bänföra under den allmänna benämningen: halsstarrig stilleståndspolitik), som de konservative i Schweitz och skulle långt för detta gått samma välförtjenta öde till motes, om ej oppositionen, genom sin oenighet, hållit dem uppe. Artikeln synes icke hafva varit utan verkan, i det herrar Dupin och Dufaure förklarat sig icke vilja elterstråfva presidentskapet i deputerade kammaren, på det att oppositionens röster icke måtte söndersplittras. Enligt J. des debats saknar ryktet om den stora resningen på Sicilien all grund. En annan tidning påstår dock att depescher anländt, enligt hvilka nationalgardet organiserat sig i flera städer, och trupperne erhållit skärpta blodsorder. Grelvinnan Mortier har lagt in om äktenskapsskilnad i anledning af mannens sinneslorvirring. Mycken skandal väntas af processen. Grelvens advokat påstår sin klient vara ingenting mindre än förryckt, utan att han endast i ett anfall af sortvislan, hvartill hans hustrus kold, högmod och utsvälningar bragt honom, botat att afdagataga sig sjelf och sina barn. ENGLAND. London den 15:de December. Lord John Russel är nu till helsan återställd och har redan åter deltagit i parlamentssorbandlingarne. — Herr John OConnell har i underbuset dokumenterat sig såsom en äkta jesuitvän och till utrikesministerns besvarande framställt den srägan huruvida icke, då jesuilerne blifvit forviste ur Schweitz, deras egendom konfiskerad, söndringskantonerne ålagde att betala en såsom enorm betecknad skadeståndssumma, den besegrade minoritetens presterskap och religion förtryckes af en tyrannisk majoritet, de mest bevekande skäl förefunnes för de makter, som 1815 garanterat kantonalsuveränileten i Schweitz, att derstädes intervenera? Lord Palmerston svarade, att regeringen uti sakernas närvarande läge i Schweiz icke ser någon bevekelsegrund, som kunde föranleda en intervention från de makters sida, hvilka undertecknat Wienerfördraget. De förnyade forsöken till ett biläggande af stridigheterne i Plataländerne komma, enligt lord Palmerstons i underhuset afgisna förklaring, att ske gemensamt al England och Frankrike. Frågan derom har bragts å bane af Eungland, till hvars agent Herr Robert Gore, nyligen utnämnd till brittisk konsul i Montevideo, skall vara designerad. I Rio, heter det, skall Herr G. afvakta den franska agentens ankomst och sedan i sällskap med bonom bege sig till Platafloden, för att der inleda under