Article Image
11050u5 7109.TV 111TL1410v BARR 5 De allt hvad stormakterna deremot kunna hafva att invända, företaga en genomgripande förändring af grundförfattningen, dock med bibehållande af kantonalförfattningen till underlag. Ingenting i den vägen kommer nog ändå att vidgöras förrän om några veckor, då en politisk pånyttfödelse hunnit försiggå i de besegrade 7 kantonerne och nya sandidagssullmäktige der blifvit utsedde. En främmande, emot Schweitz vänligt sinnad diplomat (den engelske?) lär imellertid rådt till vaksamhet, och vederbörande, tagande varningen ad notam, skola äfven vara betänkte på att tillsvidare bibehålla den reguliera armån på krigslot. (Kanton Zäricb bar dock, utom sitt landtvärn, äfven aftackat en mindre del al sin reguliera armå.) Försigtighet och vaksamhet åro å de liberalas sida både i ett och annat hånseende af nöden. Iesuiterne arbeta allt hvad arbetas kan för att ätervinna den för dem oersättliga terräng, de förlorat i Schweitz. De hade derstädes 6 instituter, Freyburg, Luzern, Schwytz, Stäffis, Sitten och Brieg, jemte betydande fastigheter, alltsammans uppskattadt till elt värde af 2 millioner Schweitzerfranker. Utaf en uppsnappad brefvexel vill wan hafva kommit : under fund med att de värde fäderna söka genom penningar för sitt interesse vinna några liberala tyska och franska tidningar. Den bästa planen till jesuiternas framtida utestängande ur Schweitz anses vara att sönderstycka deras gods och sälja dem åt protestanter, som då få ett nytt interesse att hindra jesuiterne ifrån att mer innästla sig i landetEdsförbundsförsamlingens utgiltsbudget bestiger sig till 4,111,000 Francs. krigskassan innehåller 1,200,000 F.; den insordrade dubbla penningekontengenten från de 45 kantonerne utgör 1,243,480 F. och resten skall betäckas genom lån, som, enligt edsförbundsförsamlingens beslut, företrädesvis kommer att sokas hos inlåndske kapitalister. Kanton Neuenburg bar erbjudit sig att betala sin kontingent i penningar. Detta later fredligt och sorsonligt. A en annan sida sberåttas dock i sjelfva Förortens organ inom pressen, att suvernören i Neuenburg, general Plöel varit i Paris och af Ludvig Philip begärt sritt genomtåg för 30,000 Preussare. Denna begäran skulle dock blifvit alslagen. — Projektet till en kongress i Neuenburg synes ha torkat in. lanehållet af den kollektiv-not Bois le Comte å stormakternes vägnar afskickat till Edsförbundsförsamlingen och hvaraf ett exemplar, hvilket aldrig torde träffa sin adress, blilvit ställdt till presidenten i separatförbundets krigsråd, uppgilves mycket olika. Å ena sidan förmäles denna not bafva varit affattad i en mycket mild ton och blott innebällit ett bemedlingsanbud. kuligt andra notiser, hvilka dock härröra från Frankrike, uttryckes deri den förväntan, att den erbjudna bemedlingen antages och sieniligheterne genast inställas, samt uppstållas några för de liberale högst obilliga vilkor såsom grundval för bemedlingen och försoningen. Den 30:de Nov. inryckte edsförbundstrupper i Wallis. De dervarande jesuiterne bade desssörinnan visligen packat sig dådan. Den 2:dre hölls i Sitten, kantonens hufvudort, en solksorsamling. På andragande al den ur sin landsflykt ålerkomne berr Joris, beslöts: stora rådets och statsrådets (regeringens) upplösning; upphälvande af presterskapets skattelrihet; andliges o. behorighet att beklåda verldsliga embcten; ställandet af de andliges gods under statens uppsigt och, i fall så skulle befinnas nödigt, äfven under dess förvaltning; stora trädet våljes under loppet af December, har samwa beloganden som ett författningsräd och dess befattning räcker till en början i 5 är; en undersökning skall anställas öfver klosterns beteende, och de, hvilkas bestånd är oförenligt med allmänna såkerbeten skola upphälvas; alla lagar, beslut och domar, beträffande politiska förbrytelser sedan 4844, annulleras; krigskostnaderna skola bäras af klostern och dem, som röstat för kriget, uppeggat dertill och predikat derför; Jesuiterne förvisas ur kantonen: kantonen skall delas (i nedra och öfra Wallis), så vida edsförbundsf. deremot ingenting har alt invända. Sedan iillsattes den provisoriska regeringen, i hvilken Morila Barmann blet president. — 6. —

16 december 1847, sida 2

Thumbnail