Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1847, sida 1

.i.. imz ST — — medlemmarne i allmänhet väljas af konungen, kunna desse lill följe af detta deras valsölt, sägas representera det monarkiska elementet med dess bihang al byråkrati, adel Åc. Desse förskaffa sina skyddlingar goda embeten och andra fördelar ; de förskalla dem den yure ärans attributer, titlar, ordnar, o, 8. v. Det är sålunda helt naturligt, alt, huru än en regerings åsigter eller tillgöranden må gestalta sig, den dock: alltid bar ett stort i parti, hvars interessen, sträfvanden och böjelser äro med den förenade, En regerings anhångare kunna i allmänhet anlagas bestå af 4 :mo embetsoch sjenstemän, hvilkas timliga väl eller ve beror af regeringens godbet och vålvilja (under denna katbegori kan man hänföra icke allenast de egentlige embetsoch tjenstemännen, utan äfven flertalet at sådana personer, hvilkas ställning och verksamhetssser i mer eller mindre mån är af dessa beroende); 2: d o sådana, som ega hopp om att med regeringens bistånd erhälla yttre utmärkelser, ära eller anseende; 5 tio personer, hyilkas uppsostran och yttre förhållanden hafva varit aristokratiska och som derföre instinktmässigt hålla med och sälla sig tll de magtägande samt förakta, eller åtminstone icke efter det rätta värdet uppskatta de näringsidkande grundheståndsdelarne af statssamfundet; och slutligen 4:10 sådana som, al ölvertygelse och grundsatser bylla regeringens åsigter, emedan de anse dem för de rigtigaste och för statssamsundets väl mest ändamålsens liga. Måste alltså Regeringarne, till följe af tingens natur, såsom innehafvare af alla med den bögsta maktens utöfning förenade fördelar och företräden, alltid kunna påräkna ett stort anfal anbängare och vänner, så ligger allaredan i det konstitutionella statslifvet ursprungligen förvarad en politisk-ministeriell association, som ester naturens allmänna lagar skulle gripa vidt och bredi omkring sig, i händelse den icke mölle något motstånd. Tänker man sig nu detta motstånd organiseradt sålunda, alt byarje iadivid ölverallt der, bvarest han enligt grundlagen är he: rättigad till att deltaga i de politiska förbands liogarne, skulle efter eget skön bilda sig en privat öfvertygelse rörande en ifrågavarande sak; så måste man soruusisenligt medgifva, att soljden af ett slikt isoleringssystem icke kunde blifva annat, än att maktens godtycke vunne en allt större och större terräng för sina Operas tioner, Ty då en regering och dess association nästan alltid måste verka som ett parti, i det den inverkar på folket dels genom hotelser oen råd, dels genom utsigt till belöning och gunst; så skulle naturligtvis de fleste, när de voro nödsakade att stå isolerade med sin så kallade öfvertygelse om en sak, som de ieke förstode, falla till föga och — låta sig dupero. Förena sig deremot alla de, enligt bvilkas öfvertygelse regeringsmakten förljenar motständ, och som i grundlagsenlig väg vilja söka att :säva en gräns for dess vidare sramtrångande, så Kunna de sträfva till detta sitt mål, ej blott med mångdubblade krafter, utan äfven med säkert hopp om framgång. De hvarandra motsatia åsigterna mötas då, ordnade till en allmän: och kompakt öfvertygelse, till en strid, som alltid måste föregå det rätta ech sanna. Härigenom skall då äfven frambringas en vålgorande jemuvigt i alla statslilvets. olika funktioner, bvilken icke kunde vara att tänka på, så länge man blott från den ena och icke. från den andra sidan ginge partimössigt tillväga. : llvad bär osvan blifvit yUradt och framställdt gäller icke allenast då, när en Regering hufvudsakligen arbetar på att eutvidga sin makt och befria sig från hvarje motstånd; det gåller nemligen äfven i det fall, att Regeringen karakteriserar sig genom slapphet och passivitet. Sasom innehafvare af högsta makten kan den alltid, utan afseende på åsigter, vara säker om alt hafva en mängd anhängare. Sbkillnaden blifver allenast den, att motpartiets onsall, unar cå hochaffafo förhalandan kila möaka tig.