Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1847, sida 1

AAA — A PT sen; till 2:dra husvudlitesns f(justititstaten) vuvararande ärliga aoslag 811,100, ett okadt anslag al 639,000 R:dr; till 4: e bufvudtitelns s(landtförsvaret) nuvarande ordinarie anslag 4,118,240 R:dr ett extra anslag af 141,426 R:dr öm året, samt 929,725 R:dr dessutom; till 5:te hufvudtitelns (sjosorsvarsdepartementet) nuv. 4,414 100 R:dr, extra anslag af 781,360 R:dr o. s. v., hvilka oerbörda summor man tänkt skalsa sig, genom att gripa till bankovinsten och saltpeterfondens kapilaler. ilvad den 4:a hulvudliteln angår, så är rätt bedrösligt, att en kronprins i vårt fattiga land ej skall kunna lefva med mindre än 100,000 R:de beko om äret, då dertill kommer att han ifrån Norrige bar: omkr. 50 a 40 tusen R:dr r:gs i svenskt mynt. Vi tänka bändelsevis på att denna summa är dubbelt så stor som anslaget till solkskolor öfver hela riket, och nära lika stor som ett tusen folkskolelarares löner tillsammantagne. Man kunde föreställa sig — ty wan kan ju tänka sig ett konungarike i månen — ett land, fattigt som vårt, kampande used de största svårigheter för att utveckla sina andliga och matericla krafter, med ett tedlig, kraftigt, trohjertadt folk, bet äger en konung, högt älskad, åt hvilken det ölverlemnat högsta värden af sina angelägenheter, en honung, som lofvat egna hela sitt lif åt sitt lolks väl. Vi kunne tänka oss tillfällen då denne konung talade så till detta sitt folk: a Mina barn! Dagar af nöd och svärigbeter halva kommit. Vi bebofva uppossta mycket för att kunna komma till någat bättre. låtom oss göra detta gemensamt! Jag vill ej vara en rik konung öfver fattiga undersåtare; jag vill ej rivolisera i prakt med dem, som herrska ölver millioner slafvar. Den, som behöfver yttre ståt för ott bibehålla sitt anseende, den äger i verkligheten innet. lLatom oss alla endrögtigt arbeta för vårt älskade sosterlands väll Så ur gefär kunde man inbilla sig, art en konung nagongång tänkte och talade, och denna konung skulle bli dyrkad af sitt folk. — Men hvarför sätta vi oss och drömma om månen ? Det tyckes vara en gemensam politik hos flera Europas monarker i våra tider att samla enskild sörmögenhet. År der måhända al osäkerhel på sina platser. och. en förutseende klokhet att åga privata ressurser, ifall de offentliga skulle upphöra? Så samlar i Frankrike, under det landet tordjupas i allt större och större skulder, Louis Philip en enorm privatförmögenhet, Sylyckades Christina i Spanien att somla millioner, under det att sta. len var bankeutt i brist ej blott på penningar utan på kredit. Si är bändelsen älven på andraaslällen; shall del älven blifva så bos oss? Vi hoppas och tro, att det ej skall så ske, ty vi hatva ej råd, hvarken att rikta vära konungar, eller att göra större skulder, Hvad andra bufvudtitelns anslag beträflar, och de för tänstängelserna begärda 600,000 Rur b:ko, så ger den visserligen ämne till sorgliga betraktelser, men ännu mera falla de 4:de och d:te hufvudtitlarnes anslag i ögonen. För att bålla oss vid den första af dessa så länge, vid landtförsvaret, så framställer den Kongl. proposilionen förslag till en reorganisation af armeen, på så sålt, att 2:ne regementer, 2:ne bataljoner och ett bätsmanskompagai skulle rent af upplösas, förmodligen för att med deindragna medlen underlätta beväringsmanskapets exercis. Märkvärdigt nog fordras för detta stora ändamål, och för andra lika vigliga 4:0 ett okadisårligt anslag af 141 426 Rdr, samt 2:o för hvarjehanda ändamål 929,725 Rdr b:ko, hvilket intill. nästa riksdag gor den. lilla nätta summan af 4,554,004 Rdr utöfver det nuvarande stora anslaget. Måänne man betänkt sig rält väl, då man föreslagit bevätingsexercisens utsträckande från 12 till 51 dygn, då det kan tagas alldeles för afgjordt, att med dessa 51 dygn ej skulle vinnas mer, än med de förra 12. Det är nemligen klart som dagen, att den ökade färdighet, som dermed skule vinnas, inom ett par är skulle lika lätt glömmas.