Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 december 1847, sida 1

jägarekompagnier wåste lägga sig på marken då de laddade, och låta kamraternas salvor gå ölver sig, för att, dragande sordel af den eflekt desse åstadkommo, framtrånga vidare. Ölvetste Liegler och en annan hög officerare, Siegfried, stodo allltjemt midt i elden, och ropade, appmuntrande, till sil solk: eFramåt, lappre Åargauatele 4Framåt, tappre Appenzellarela Pa böjden var en skogsdunge, från Mera håll uppträngde de stormande, punktens försvarare blefvo allt trängre inneslutne, deruppe ännu anträflade separatistiske skarpskyttar nedsgjordes man för man. I vild flykt drogo nu Luzernarne och småkantonernes stridsman in i stadan, de sistnämnde genom densamma ut igen utan att låta uppehålla sig. allem!o dhemlo ljod det på alla stadens gator. En parlamentär kom till ofverste Ziegler, som skickade honom till general Dusour. Denne svarade på parlamentärens kapitulationsförslag: aNu är det för sent att kapitulera. Ni måste ge er på nåd och onåd, och jag ger er betävketid till i morgon bittida klockan 8 Staden underkastade sig, — En annan notis sormåler, att statsrådet i Luzern sedan det inhemtat, att Siegwarl-Mäller och konsorter redan under striden vid Gislikon-bron bestigit sina ångbåtar och flytt, skickat parlamentärer till general Dufour för att erbjuda stadeus uppgisvande på nåd och onåd. De vid öfverrumplingen af Dietwyl tillsångatagne Zärichare skola beledsagat desse parlamentärer. General Salis-Soglio (hvars svåra blesserande ej synes bekräfta sig), som efter striden vid Gislikon återvände ull staden, frågade efter regeringen och förnam att alla, en enda ledamot (Rättiman) undantagande, tagit till flykten, yttrade, att ban aldrig avtagit befälet öfver armn, om han trott att han hade med sådane skurkar att göra. Den 24:de vid middagstiden höllo de 3 divisionerne Ziegler, Gnär och bonat likiidigt sitt intåg i Luzern under oåndligt jubel af stadens liberalt sivnade betolkning, som, besriadt från sina tyranner, i de edsförbundne sågo sina råddare. Ösversle Ziegler sattes till kommendant i staden. Statsrådet sunktionerade säsom provisorisk regering, men en solksotsamling var uilyst att bållas den 26:te, å bvilken den rätta prov. regeringen skulle utses. Stadens och dess närmsta omgilningar voro uppfyllda af alla slags trupper. be fleste skulle dock den 26:te forläguas till andta orter och till en del besätta urkantonerne, enär brist på lilsmedel började yppa sig i Luzero. Ånnu saknar man alla uppgitter om de respektive armeerves numerära styrka och deras förluster i striderna före LUzerns lall. Denna katastrof har redan återverkat på urkanlonerne. Cuterwalden 7 har redan erbjudit att silva sig, och Schwytz7 har försökt att hapitulera, men dess parlamentär blilvit bemskickad med det skarpa svaret att det mäste gilva sig på nåd och onåd. Det till sistnämnde kanton hörande distriktet March har, såso.n bekant, redan underkastat sig. Edssorhundslorsamlingen bar, efter iuhämtad kännedom om Zugs kapitulation, beslutat att till denna kanton skicka tvenne kommissarier med samma uppdrag som de sorut till Freyburg afskickade erbollo, och med sitt val fallit på herr Hofmunn från St. Galleu och herr Hegetschweiler från Zärich. Frankrike håller på att för ordnandet af de schweitziska angelägenheterne soranstalta om en konferens af stormakterna, hvilken torde komma att hållas i Neuenburg. Bara icke busours protokoller göra alla konferensens protokoller onytliga. ENGLAND. London den 27:de Nov. Herr Gratlan återtog sill amendement på en förklaring af statssekreteraren sor isländska ärenderna, herr Somerville, att regeringen ingalunda har för assigt att styra Irland genom blotta tvångsåtgärder, ussan skulle räcka en bjelpsam hand till hvasje en grandligare resorm åsyftonde åtgärd och vore äfven beredd att under den förestående