Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1847, sida 2

(Jönköpings dito). Erik Norberg Westerås dito). Gustaf Pettersson i Borg (Östergötblands dito). Nils Persson, v. Talman (Södermanlands dito). Efraim Lotsson (Elfsborgs dito). Sven Isaksson (Calmar dito). Lars Joh. Gezelius (Kopparbergs dito). F. Talman Anders Ersson (Örebro dito). Per Eriksson i Nysäter (Wermlands dito). Hans Persson (Elfsborgs dito). Per Mattsson (Wester-Norrlands dito). Sven Jonsson (Jemtlands dito) Gustaf Glad (Westerbottens dito). Rutberg (Norrbottens dito). Christen Persson Söjdeby (Gottlands dito. Cbristian Andersson (Malmöbus dito). Per Nilsson i Sandby (Christianstads dito). Appelqvist (Blekinge dito). Bengt Gudmunsson (Hallands dito) Lars Raamusson (Götbeborgs dito). Suppleanternes i de blifvande utskotten antal bestämdes, i ungefärlig öfverensstämmelse med Bengt Gudmundssons förslag, sålunda: för konstilutions-utskottet fyra, statssex, bevillningsätta, bankosex, lagtre, allmän besvärsoch ekonomiätta, expeditions-utskottet två. — Val till Utskottsledamöter skulle ske i Fredags. De många helsningstalen måste vi, i saknad af utrymme, förbigå. En tirad i talmannens för borgareståndet, Ar justitieborgmästaren Holms, till H. M:t Konungen hållna helsningstal anse vi oss dock böra reproducera, alldenstund den deri uttalade opinion rörande näringsfribeten sedermera visade sig icke ölverensstämma med pluralitetens al ståndet åsigter af saken, såsom man något längre fram får se. Den ilrågavarande tiraden lydde, som följer: oDen i mera än trettio år vid alla riksmöten ifrigt oventilerade frågan om näringsfrihet har af E. K. M. yblifvit löst genom utfärdade sabriksoch handtoverkssamt handelsordningar. vom borgareståndet, hvars medlemmar närmast nträssas af ifrågavarande höga författningar icke vutan oro och bekymmer sett rubbningen af sekelog amla vanor och rättigheter, och ej kunonat undgå, alt i tillämpningen varseblifva några omisssörhållanden och luckor, måste det dock medvgilvas. att den sålunaa ordnade lagstiftningen erobjuder en bestämd utgångspunkt, som förut icke osunnits, och borgareståndet, som aldrig skall missokänna E. K. M:t ädla och högsinnade afsigter att obereda landets väl, gör sig fullkomligt förvissadt, patt E. K. M. ej skall onådigt upptaga de erinoringar i ämnet, som torde komma att framstälvqlas af medlemmar inom borgarståndet och hvilka ogrunda sig på den under tillämpningen grundade persarenhet.5 Vi halve här ofvan med kursiv stil utmärkt de ställen, som förefalla mest stotande och olämpliga, i synnerbet då talet hölls å borgareständets vägnar och sålunda skulle uttrycka dess, och icke Hr talmannens åsigter, beträlfande de nya författningarne. Följden al detta atilltaga blef också den, att IIr talmannen i påföljande ständsplenum såg sig nödsakad anmäla, att ban, i anledning at inom ståndet yttradt missnöje med osvanansorde tirad i hans tal till H. M. Konungen, d. 24:de dennes begårt och erhållit audiens hos H. M:t och dervid förklarat, att det klandrade yttråndet endast uttryckte hans enskilta åsigt och alldeles icke singeanses uttrycka stånd ets opinion. I anledning af denna framställning uttalade flere ledamöter sin reservation mot hr talmannens yttrade åsigt, hvilkens uttryckande vid förstnämnde tillfälle de ansett icke vara lämpligt, ålvensom sitt gillande af de principer, på hvilken nåringslörsattningarne hvila, om ock anmärkningar kunna göras mot enskilta paragrafer i desamme. De herrar, som yttrade sig i denna rigtning voro, bland andra, Valley, Kock, Indebetou, Sandler, Stenber g, Wetterberg och Palmer. Herrar Gustafson, t Winge, och ett par andra sade sig deremot ins ämma i den af talmannen uttryckte opinion. — Hela detta obehag bade br talmannen kunnat undvika, om man här iSverige, liksom i Frankrike och flera andra konstitutionella länder, först i Ständen föredroge de tal, med hvilka talmännen å ståndens vägnar ämnade helsa Konungen. Som det nu är beskafsadt, blir det nästan en lyckträff om talmännen i sina belsningstal till Konungen uttrycka den inom stånden rådande opinionen. Till kanslister inom borgareståndet, med skyldighet att föra protokoll, blefvo den 24:de dennes utsedde: notarien N. Rundavist. och v. notarien Seb. Knorrina, som