Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1847, sida 1

A — — — —ss-. o— o —KVX — ——XA — — — —A —— — — — — ALLLLEE TUTUUDUDUUUAAAAAAAAA måste de styrande i Freyburg beqväma sig att dogtinga samma dag belägringen öppnades och antogo, efter något prutande, de af general Dufour dikterade vilkor. Kapitulationen asslöts den 44:de i Belsaux, ett Jesuiternes sommarpalats, der general Dulour tagit sill qvarter. Dess busvudsshliga bestämmelser voro, alt Freyburg skulle obetingadt utträda ur separatlörbundet, intaga besättning af edsförbundstrupper, de der alt staden skulle logeras och underhållas, och asskeda sina egna trupper, somt alt landtstormen måste alvåpnas. Segrarne å sin sida losvade att kraftigt understödja den allmänna ordningens upprätthållande. Alla icke till det militäriska gebitet hörande sas ker ölverlemnades åt edsförbundsförsamlingens afgörande. Klockan 101. m. samma dag inryckte edssorbundstrupperne i staden Freyburg, som tills vidare kommer att behålla en besättning af 3000 man. Ölverste Rilliet Constant är utnämnd till högste besälbafvare i staden och kantonen, som till landtstormens af. väpnande genomströtvas af mobila kolonner, Hufvudstyrkan af exekutionsarmåen bar åter aftågat för alt anvandas emot Luzern och Sitten (hufvudorien i kanton Wallis7). General Dusour med sin stab bar öfver Bern begilvit sig till Aarau, det blisvande bogqvarteret. RillietConstant lät den 15:de hålla en hantonsborgareförsamling i tbeaterbuset i Freyburg, då en provisorisk regering al 7 personer, alla tillhörige den liberala rigtningen, utvaldes. Derjemte fattades af församlingen det beslutet, att sämtlige kantonens exekutionskostnader skola drabba separatförbundets dervarande wppbofsmän. Den nya regeringens ställning är icke den lättaste, ty det är iche blott fråga om ordnandet al invecklade politiska och religiösa angelägenheter, utan äfven om förekommandet af en för dörren stående hungersnöd, till hvars framkallande den förra regeringen bidragit derigevom, att den vid sin sörsvarsplan anbelalt sörstörandet af alla lifsmedel. Den förra regeringen upplöste sig genast eller kopitulationen, och dess medlemmar bafva dels schapperat och dels förstuckit sig. Sjelsva Schultbeisen Fournier, som alltid ropat: aFreyburg dör, men ger sig ej! föregick med godt exempel... I staden har älven inträdt en reaktion i tänkesätten, en gisven soljd asedsfotbundstiuppernes seger. De liberale, som liättills varit kufvade och sörtryckte, bafva nu fått vind i segeln, hvadan äfven deras leder ökats med nya anhängare. Eu af de sörsta yltringarne af denna reaktion var, att folket den 15:de rusade till säångelsetornet, byars dörrar sprängdes, och befriade de der förvarade statssängar. Följande dagen påhelsades den förre Schultheisen Fourniers bus, bhvarest mycken förödelse anställdes. Af en bop lustiga bröder, som begikvit sig ned i källaren för att, ester förstöringsarbetet deruppe låska sig med Fourniers viner, påträffodes i ett tomt sat sjelfva husets egare, förklädd till bonde. llan igenkändes genast af sina sordna anhängare, som röto åt bonom: Är det du, den ädle Frölichers mördare !I och säkerligen på honom skulle tillämpat lynchlagen, om ej några Bernska och Waadtiländska doldater ankommit. Desse togo honom under sit skydd och ofverlemnade honom åteden prorisoriska regeringen, som låt affora honom till samma fängelse, ur hvilket Fourniers politiske motständare nyss blisvit befriade. Det hus, som bebos af Maillardoz, den förre öfverbelälhafvaren, bar äfven blifvit illa tilltygadt, innan Rilliet-Constant han ditbeordra militär till: dess skydd. Maillardoz skall hafva gråtit, när han öfverlemnade sin värja. — Den 41:de beslöt edsforbundsförsamlingen att till Freyburg skicka trenne kommissarier, Stockmar, Reinert och Grivåx, för att ester inhemtad kännedom om ställningen derstädes kunna föreslå de åtgärder, som äro att vidtaga till. lugnets och ordningens varaktiga åferställande i kanton Freyburg. Desse kommissarier voro redan den 46:de inträffade i FreyTRA 2. 13 on cinp i fe hin ÖAR Ten JE RA