beräknadt att ega rum den 12:te. I Heidelberg ville man tillochmed veta, att Freyburg kapilulerat, sedan en blodig drabbning egt rum vid Murten. Det alarmerande ryktet om Bernska trupparnes tillbakaträngande genom Luzernarne behråltar sig icke. — I Mannheim bar af en del utaf borgerskapet beslutats en adress till Schweitziska edsförbundsförsamlingens liberala majoritet. — En Italiensk tulllorening har kommit till ståud. Fördraget uti hvilket pålven, konungen af Sardinien och storhertigen af Toskana äro kontrabenter, är af stor politisk och komerciel vigt samt utgör så att säga första erundstenen till Italiens politiska förbindelse. Lord Minto hade ankommii till Rom. — Generalkonseljen i Seinedepartementet har i likhet med hvad alla de öfriga departementernes generalkonseljer förut gjort förklarat sig för valreformen. — Halissementerne i Eugland sortsara, dock bar sednast icke nägot at betydenhet inträffat. Man är på Londons börs af den tanken, att en beväpnad intervemion i Schweitz skulle förorsaka et allmännt europeiskt krig. Lord Palmerston anses vara bestämdt emot en sadan. — Den afdankade spanske ministern Ros de Olano har fått ambassaden i Lissabon. — Konung Otto i Grekland bar vägrat emottaga senatens adress, hvilken inneböll ett ogillande af kollettis regeringssystem. berjemte hafva 9 nya senatorer blilvit utnämnda, på det att oppositionen måte blisva öfverflyglad. hela den närvaravde grekiska ministören utgöres, då man undantar inrikesministern Rigas Palamedis, endast och allenast af ryssvånner. — Den berömde guvernören i Sind, general sir Charles Napier hade på hemvagen till England, ankommit iill Sind. — General Scott stod wed sin här sullkomligt tryggad i Mexikos hufvudstad. Han bade redan erbällit nägra förstärkningar och väntade flere, samt ville icke, säsom det hette, löretaga nägat vidare, innan ban bade fått sillsammans 235 a 50,000 man. Ilan troddes hysa den alsigten att inbjuda Mexikos ständer till en fredskongress i Mexiko. — Brasilianska kejsaren har i sitt afshedstal till ständerna, som upplöstes den 18. de Sept., lagt synnerlig vigt på återställandet af det goda förhållandet med Norra Amerikas sorenta stater. — -Montevideovs Notables halva förklarat sig beredde att under loppet af ett år manadiligen förskjuta regeringen 150,000 Dollars. — Rosas har äterigen erhållit ett sörtroende-votum al sina marionelter, sländerna i Argentinska republiken. SCIIWELIJ. Billiet-Constanisdivision har begynni operalionerna emot Fteyburg genom besåltandet af Ställis och några andra distrihter. Den 10:de framryckte Waadtländarne vidare och besatte G:uyers och Bulle, medan stormhlochorna kallade landtstormen från by till by. Man toljer det sys emet, stt sösom sisslan hemäksiga sig lokalauktorileterna. Nägoi särdeles motsland omsormåles icke. Flere prester, som under förklädnad gömt sig bos bönderna, blelvo igenhände och äfven sasttagne. Samma dag besattes älven Murten. ben Ad:te skulle hufvugstyrkan af nämnde division sramtränga på Remontervägen och fatta posto i närheten at staden Freyburg och andra kolonner sramrycka Iran Payerne. Burkhardts division, som icke består uteslutande af Bernare utan älven af folk från Zärich, Baselland och Aargau, hade samma dag brutit upp från Neuenegg och olver Murten anryekt mot Freyburg, som skulle attackeras den 12:te. De för attacken bestämda uupper ulgjorde 18,000 man, oberäknadt den 6000 man starka reserven, som kommenderas af vdslörbundspresidenten Ochsenbein. General Dufour skulle den 42:1e med generalstaben bege sig till krigsskådeplatsen, hinge man tro ryktet, hade redan Freyburg fallit i edsförbundstrupparnes händer, dock först efter en blodig irälining vid Morten. Ålla närmare detaljer saknas, bvadun man för ii AAUAUfranlat af vin A lUc Aiäana.