Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 november 1847, sida 1

ett mycket obetydligt område, såsom Tohai, Constantia, Jobannisberger, Åc., utanför hvilka trakter samma slags vin ej kunna odlas. De särskilda vinens olika beskaffenhet hard gilvit mig avledning till nägra rätt kuriösa literära produkter, jag menar de lärda vin-bataljer, som isynnerhet egt rum i Frankrike. Den märkligaste drabbning ar måhända den, som hölls i Ludvig V.s tid mellan Champagneoch Bourgogne-vinerna. Colfin, rektor vid akademien i Beauvais, kämpade för Champagnen, och skref en inspirerad latiask ode, som beredde detta vin en fullständig seger olver Bourgognen, bvilket försvarades i ett matt poem af Gröuean. Segervinnaren erböll en stor qvantitet utaf det berjungna vinet al borgarena uti Rheims, hvilken stad är förnäwsta upplagsorten for Champagnevinet. Den, som kan vara opartist nog, sor att onska veta, hvad som kan sågas mot Chambåsnen, ban må läsa ett inspireradt tol wi Tiechs novell: a Die Gemälde. a Vinrankans odling sker antingen så, att den bindes vid korta pålar, som hoja sig endast några sot ölver jorden, i de nordligare trakterna till och med endast nägra tum, såsom i khenländerna, i Frankrike och Spanien; eller så, alt den fästes vid träd af 40 ull 43 fots böjd, mellan hvilka den hänger i guirlander, som mycket försköna landskapet, såsom i allmånhet i Italien och på Sicilien. Stundom låter man också vinrankan slingra sig upp åt höga trän; hvilket endast kan ske i ett varmt klimat, emedan trädens grenar och blad eljest beröfva drufvorna det erforderliga solljuset. Orsaken, hvarföre man i Italien allmännast begagnar dessa sätt, är, att man då kan bruka jorden inunder till sädesodling, m. m. Vinet blir likväl vanligen mindre godt, dels emedan solljuset berolvas plantan, dels emedan jorden för mycket utpinas genom de många grödorna. Vinstocken uppnär understundom en betydlig storlek och fruktbarhet. Åudibert talar Om en vinstock i Frankrike, hvars stam var manstjock, och som gal 550 flaskor vin. I kongl. trädgården uti Hampton-Court fanns en mycket stor vinstock, som upptog en hel, mycket stor drilbänk. Då aktorerne vid Drurv-Lane-tbeatern vid ett tillfälle vunnit Konung Georgs III:s synnerliga bisall, så tillät ban dem att låta trådgårdsmäslaren asskåra 400 dussin vindrusklasar af detta träd, om det fanns så många derpå. Trädgårdsmästaren afskar icke blott detta antal klasar, utan lät konungen veta, ar ban kunde plocka lika många till, utan attändå blotta vinstocken. bet största antal, som i Rosenborgs trädgård erhållits al en och samma vinstock, är 448 klasar, byilkas hela vigt var omkring 630 2; den största klasen vägde 2 12 C. I det sydliga Frankrike skall man hafva exempel på klasar, som väga 16—10 . En resande i Palestina berättar , att man der kan påträffa dem, som väga ända iulill 17 ; ott icke tala om den klase, som judarnes spejare förde med sig från det förlorade landet. YR kqoAAAA 2 mt kann tre