Article Image
Den 7:de troddes Tessinska trapperna med allvar skola angripa fienden. Enligt notiser från lårich af den 7:de sväfvade de i Tessin insallne Urnare i fara att blifva fullkomligt kringrände och afskurne återtåget. En aldelning Graubändtare hotade nemligen att intränga i sjelfva kanton Uri för att besätta det bekanta passet Urnerloch. Ett annat från kanton Glarus in i bhjertat af kanton Uri ledande vigtigt pass skall redan vara besatt af en afdelning krigsfolk från förstnämnda kanton. Kanton Schwytz (eu af de 7) bar för att skydda sig emot de liberales infall nedbränt en och upprifvit en annan grånsbro. berjemte hafva Schwytzarne, på ett äkta barbariskt vis, för att sälta sitt land under vatien förstört Linthkanalen, en hogst gagnelig och landsnyttig anläggning, som i fruktbar jord åter förvandlat en genom öfversvämningar förödd vidsträckt slätt. I samma kanton skall uti en ort, benämnd Tuggen, landstormen bafva skjutit sin kapten. I kanton Wallis (äfven en af da sju) rustade man sig till ett beslutsamt motstånd genom att spränga broarne öfver Rhone och besätta mynningen af dalen S:t Maurice. Imellertid förljudes, att de till öfra Wallis kommenderade Nederwollisare vägrat att lemna sin hembygd. Enligt ett tyskt tidningsrykte, som dock under nuvarande sörhallanden låter så otroligt att det knappt meriterar att anföras, skall det lyckats engelska gesandten att tillvägabringa 40 dagars stillestånd emellan de stridande partierna, under hvilket rådrum man hoppades att genom påfvens bemedling bilägga striden. Ryska gesandten baron krädener har nu äfvenledes lemnat Schweitz och den 10:de ankommit till Frankfurt am Main. FRANKRIKE. Grefve Bressons yttre lysande ställning, hans rikedom, hans husliga lycka, bans, om icke ärorika, dock af en ovanlig framgång utmärkta politiska carriere, allt syntes förena sig alt göra honom till en lycklig man, hvadan det svärligen läter sig tänka att ban af förtviflan eller svårmod burit hånder på sig sjelf. Den vansinnig blilne grefve Mortier var allmänt bekant för sina ahsolutistiska sympathier och skall blifvit i yttersta grad förbittrad öfver de i Sardinien vidtagna reformerna. Dock beteeknas äfven husliga tvister såsom orsaken till hans sinnessjukdom. BELGIEN, Regeringen bar för utmärkt skicklige fabriksarbetare och bandtverkare stiftat en belöning, bestående i en medalj af sillver eller guld, att dem tilldelas vid konstoch industriexpositionerne. Konungen har i throntalet, som för ofrigt uti politiskt hänseende inneholl ingenting märkligt, gifvit tillkänna, att älven nästa är en konstexposition kommer att ega rum i Brässel. HOLLAND. Amsterdam den S:de Nov. Eugelska penningekriseus verkningar sträcka sig älven till Holland. Huset Rothaan Wittwe bar inställt sina betalningar med, såsom det uppgilves, 600,000 floriner skulder. Fabrikantsirman Debruyn Gebriider, en af de förnämsta i landet, bade troligen gått samma väg, om den ej, efter att på börsen förgälves sokt lan, vändt sig till kungen och prins Fredrik och af dem erhållit den önskade assistansen. Sistnämnde hus besitter ett storartadt sockerbruk och bar derjemte en gasfabrik, anlagd på konkurrens med ett engelskt gaskompani. Den i thrantalet utlofvade revisionen af stafsförfattningen synes, när det kommer till stycket, reducera sig till noll. ITALIEN. Det bekrältar sig alt konungen af Sardinien gilvit sill bifall till åtskilliga vigtiga reformer, hvilka till en del redan trädt i verket, Vid kunskapen härom bade en stor illumination blifvit tillställwa i Turin aftonen dea 51:ste Oct. och det glådjedruckna folket tågade genom gatorna under ropen: lefve konnugen! lefve Carl Albert ! Dunkla rykten gå att storhertigen i Toskana af fruktan för liberalismens öfverdrilter, med förbigående af Österrike, anhållit om Frankrikes 22 . . . A tr nn ARh Af 5 ooo oo Oh op? ot 2

19 november 1847, sida 3

Thumbnail