Paris den 9:de Nov. Det hälles täta konseljer, som anses hafva de schweitziska angelägenbeterna till mål. Man tror, att vederbörande känna stor lust att intervenera till jesuitkantonernes förmån, men afhållas derilrån af brist på pengar. Finnes då ingen fruktan för de foljder, ett sådant steg kunde framkalla i Fravkrike? Tvenne af ministrarne skola varit nog ärelörgätne och dumdrislige att rösta för en osordröjlig beväpnad intervention, men då lär kungen, den gamle. .... finslipade politikern, med åberopande af Österrikes exempel, uttalat sig för blotta demonstrationer till intervention, dem han ansåge för ändamålet (de liberales i Schweiz uppskrämmoande) fullt tillräcklige. Man väntade således till en början blott gränstruppernes förslärkning. Imellertid intrigerar och kabalerar Cuizot för att bereda de honom så sorhailige schweitziske liberales undergång. En af dessa skamliga intriger, bvilken åsyftade att på kjortelvägen förmå general Dufour till nedläggandet af ölverbesälet, har dock misslyckats. Enligt hvad som förljudes har Guizot, uvilket dock låter otroligt, gått så långt i nedrighet, att för osterribiska kabinettet proponera en delning af Schweitz, men hvad Österrike härpå svarat nämnes icke, Det påstås, att de diplomater (deribland Boisle-Comte), som icke äro förständigade att lemna Schweitz, skulle draga sig tillbaka till Neuenburg och der alvakta händelserna. En marseillertidning meddelar från Fex under den 14:de Oct., att tvenne marockanska prinsar tågat ut emot Abd-el-Kader,som, elter att ha plundrat den i grånsprovinsen Rilf boende stammen Galyas, dragit sig tillbaka i bergen. Det har nu, vid en resormbankelt i Lille, kommit till en formlig brytning emellan den dynastiska oppositionen och de radikale samt den yttersta venstra sidan. Odilon Barrot och flera deputerade hasva nämligen lemnat den af 4200 kuverter beståendeochafen ofantlig folkmassa omringade banketten, då lestbestyrelsen vid den första, representationsrelormen gällande, toasten icke ville medgilva ett tillägg, som skulle uttrycka såväl den dynastiska principen som oppositionen emot det nuvarande systemet. Som man ser kom någon skål för kungen ändå alls icke i fråga.) sflerr St; Leger nedlade ordforandleskapet, bvarpå under de församlades högljudda jubel en radikal hi Boute Pollet valdes till ordförande. När ordningen kom till en skål, bestämd för de frånvarande deputerade, uppstod ett förfärligt, med hvisslingar interfolieradi oväsen. Deremob blel en af den ende närvarande deputerade, den radikale Ledru Bollin, söreslagen skål, för aLiberte, egalite, fraternilälo emottagen med ocrhordt jubel. Man bar sig icke bakant huruvida grefve Bresson slutat sitt lif genom ett sjellmord eller ett lönmord. Öresson bade varit särdeles verksam vid de famösa spanska palatsintrigerna, hvilka lycktade med Isabellas och hennes systers sormälning, och visste grelven mahända mera af vederbörandes knep, än han borde veta! Den Mortierska olyckshändelsen var beledsagad af de mest upprorande och skakande Scener. Crelve Mortier bade sedan någon tid visat spår till sinneslörvirring. Den 7:de inslängde ban sig med tvenne af sina barn i ett rum af sin boning uli hotellet Cnatam, sedan han skriftligen underrättat sin maka och en sin vän, att han få ögonblick sednare skulle hafva upphört att lesva. På bårom erhållen underrättelse skyndade polispresekten till holellet, dit äfven bårskammarens kansler begal sig, enär Mortier är pår af Frankrike. Deo sistnämnde befann sig verkligen med sina barn i det betecknade tum met, hvarest han barrikaderat sig. llan svängde en bar rakhnil öfver sina barns hulvud och botade, under de förfärligaste förbannelser, att skära af strupen forst på dem och sedan på sig sjell. Belägenheten var förtvillad; man visste icke hvad man skulle taga sig till. Man silllalade honom vänligt, men den rasande svarade med eder och förbannelser. Sin son höll han dervid böjd osver knäet och sade honom, alt han måste do. Den olycklige ellvaårige gossen ropade med klagande stämma, aft han icke ville dö och sträfvade att komma lös. Sedan släppte ban gossen och vände sig till sin åttaäriga dotUj H 8 li ler and 33. GG —— ——