22 regeringsformen samt 29, 49 och 75 22 riksdagsordningen, angående sättet för grundlagssrågors behandling. Regeringsformen. 56. Allmänna frågor, som uti Riksens Sländers plena väckas, må ej till omedelbart afgörande der upptagas, utan skola öfverlemnas till bebörigt utskott, som, på säll i riksdagsordningen löreskrifves, eger att dem utreda och derösver sig yttra. (Det återstående af denna 2 utgår.) 2 81. Denna Regeringsform samt Rikets öfriga grundlagar kunna icke ändras eller upphälvas, utan genom Konungens och alla Riksståndens sammanstämmande beslut. Fråga derom må ej af Riksdagsman i stånds plenum väckas, utan bör anmälas hos Riksens Ständers konstitutionsutskott. Detta utskott, hvars pligt det är alt grundlagarne granska, äger räitatt hos Riksens Ständer föreslå de ändringar deruti, som det anser -högst nödiga, eller nyttiga, och möjliga att verkställa. Riksdagsmans förslag till grundlagsändring, hvilket konstitutionsutskottet förkastat, förfalle. IIvad konstitutionsutskottet till ändring i grundlagarna, sjelfmant eller, uppå derom af riksdagsman våckt fråga, föreslår, skall, om intet deremot från något riksstånd anmärkes, förblifva hvilande till nästpåföljande riksdag, och då af Riksens Stander afgöras. Om förslaget af något stånd ej genast godkinnes, skall det till konstitutionsutskottet åter förvisas, med de anmärkningar, som ståndet förklarar utgöra dess gemensamma tankar. Utskottet dock obetaget att å anmärkningarne fästa det afseende, hvartill deras pröfning inom utskottet föranleder. Det förslag, konstitutionsutskottet vid återremissens besvarande framlägger, kunna stånden anlingen förkasta, eller, med eller utan förandring godkänna. Om förslaget uf samtl. stånden godkännes, skall det hvila till påföljande riksdag såsom ofvan sagdt är. Ogillas detsamma af alla stånden, förfalle frågan. Blifva icke samtliga stånden om förslagets godkännande eller ogillande ense, skall koustitutionsutskottet, genom val af riksständens plena förstärkt till ett antal af 20 personer al hvarje stånd, medelst samfälld omröstning afgöra, huruvida förslaget må hvila till följande riksdag, eller genast förkastas. Aro samtlige stånden ense om förandring i en eller flera delar af förslaget, skall delsamma, sålunda förändradt, blifva hvilande till nästföljande riksdag. Aro stånden af olika tankar om de förändringar, som i förslaget böra göras, och dessa ej fun. na, uppå konslitutionsutskoltets framställning till riksstånden sammanjemkas, skall genom omröstning, som af utskottet föreslås, iförstärkt konstitutionsutskott, bestämmas, hvilken förändrade ordalydelse, som skall blifva hvilande, eller, om ingen sådan godkännes, att all fråga om ändring i förslaget förfaller. Vid den slutliga behandlingen under påföljande riksdag af ett hvilande förslag till grundlagsandring, kan det af riksstånden endast 0: gillas, eller oföråndradt antagas. I sednare fallet öfverlemnas det genom sländens talmän till Konungen, som efter inhemtande af statsrådets tankar deröfver, tager sitt beslut och meddelar kiksens Ständer å rikssalen sitt samtycke eller ock orsakerna till sin vägran. Vill Konungen hos Riksens Ständer föreslå någon ändring i Grundlagarna, öfverlenmar han, efter Slats rådets hörande, sin proposition, jemte Stats-rådets tankar deröfver, till kiksens Ständer, som genast, utan att om denna proposition förut öfverlägga uppdraga åt ConstitutionsUtskottet attutlätande derom till Riksens Ständer afgilva. Tillstyrker Utskottet hvad Konungen föreslagit, hvile frågan till nästa Riksdag, då Riksens Ständer skala sitt beslut derom fatta. Åsstyrker Utskottet konungens proposition, då må Riksens Ständer genast kunna, antingen denna proposition afslå, eller ock afgöra, alt de vilja öfver densamma ä nästföljande Riksdag besluta; gällande i detta fall Tre Stands mening och, om Två Stånd staona mot Två, deras, som beslutet uppskjutit. Men icke må, under någon förevändning, Riksens Ständer förrän å nästa PRikedao nrannsifian till efjar I I