bankinrättningar som i England. Ar 1859 fanns det i de förenade konungarikena 152 (QJoint Stock Bankso, som bade 905 filialafdelningar, och hvilkas betalningsförmåga garanterades genom 50,868 actieegares samtliga förmögenhet. Dessutom fanns det ytterligare öfver 500 enskilta banker. Om vi antage, alt de större af dessa bankinrätiningar i nyare tid hafva hällit inne 10, 000 å2, de medelmättigare 5000 och de Swåärre 5000 mera i riksbanksnoter och guld myat, än annars under vanliga tidsförhällanden, Så blir resultatet en summa, som endast högst obetydligt kan understiga 3 millioner 2. Ått bankerne i provinserne nu ianehalva mycket mera guld än annars, är nogsamt bekant, wen det gils icke någor kontroll för det bela, utan blott för de privilegierade bankerne med sedelutgilningsrått. Provincialbankerne hålla alltid mera på guldmyntet i kritiska tider, för att vara beredde att inlosa pappersmyutet, i fall sortroendet till detta på ewt eller annat sätt skulle vackla, en händelse, som tilldrog sig i becember 14825, men sedan dess icke äter förnyats, och af hvilken ej eller för närvarande ännu visat sig något spår värdt att nämna. Alven individer, isynnerhet fabrikanter i smäståder, eller på nagot afstand från banker, hafva nyligen, tvärtemot det vanliga bruket, höllit mera på riksbanksuoter och klingande mynt. En beräkning i detta hänseende mäste bli gansha osäker, men vi anse, att på så sätt lätteligen 4 million e, som eljest var flytande, nu ligger Jast. Man kan håremot invända, att dessa summor, annars vorodeponerade i bankerne, men nu belinna sig uti enskilta allärsetablissemensers kassor, och således blott hafva ombytt lokal. Men hos bankerne gå de i massan af många deposita, hvilkas öfverskow sadana bavkinrättvingar begagna för sina egna fördelar; hos individer åro de helt och båliet undandragna cirkulationen. Penningevärdet al de lilsmedel, som sedan 42 månader hit importerats sran utlandet, uppskatlas, förmodligen icke för lägt, till cirka 453 millioner pund sterling, och al mangen till ännu mera. Men quantiteten al riksbankens metalliska valuta bar sedan 44 mänader blott minskats från 46 till 8 willioner pund sterling (se ofvan!). Det är bekant, att i Norra Amerikas sorenta stater denna höst cirkulera mycket mera engelska riksbanksnoter äv eljest, och göra olta samma gagn som korta vexlar. Alven I de östliga delarne af den europeiska kontinenten siunas, enligt hvad som sorsakras, flere engelska banknoter än förr. Om vi nu uppskatta beloppet af de for närvarande i utlandet besiutlige engelske riksbanksnoter till blow 4 million e, så halve vi sannolikligen antagit en mycket för liten summa. Mycket har blifvit odadt och skrifvet om de stora penningesummor, som erlordrats för jernvägar på de sednaste aderton månaderna, och man skall vara i stånd att göra sig ett begrepp om dessa summor, bara man erinrar sig, all ännu i närvarande ogonblick — ehuru det på länge icke varit fråga om nyprojeklerade entrepriser — mänadtligen måste betalas cirka 5 millioner pund sterling koutant för tillskott (calls) på actierna. Vi balve nu ofta visat, att vid det utomordentliga bankivaschineriet i detta land dessa summor ganska lort stromma äter tillbaka i bankerna igen, men de äro så olantligt stora, att deras dragande ur bankrorelsen, om ock bara lör nägra dagar, fäster stora belopp, som saledes, om tillochmed blott för så kort tid, icke kunna råknas till det slytande deurrenCHAM beräkna de penningemassor, som på sadant säll för ett par dagar, och således tortlöpande icke äro flytande, är alldeles omöjligt. Men vi maste lor vara efterföljande argumenter antaga en fix summa och vilja fordenskull nedskrilva 4 million e. Dessa 4 toruallanden gilva tillsamraantagna en lolalsumma al 6 mill. pund sterling i noter och guldmynt, som för ögonblicket äro dragna ur den vanliga cirkulationen. Denna belöper sig derelter icke, såsom olvanstaende bankresunie utvisar, till 2 21,265, SS, utan i sjelfva verket blott till 2 15,000,000. Att alla banhinråuniagar sedan tolf månader inskränkt sina sförbindligbeter, är tillräckligt pokant. Framför oss ligger eu statistisk upp