—————— ———— — ä ä —— skapet af slottet. — Helt nära dema kyrkogård utmärkte sig en större byggnad sten, för sina sköna arkitektoniska former. Fra små gölhiska torn uppreste sig från byggnaden hörn, och dess fyra sidor inneslöto en lilen borggrd. — Här tycktes den unge mannen vara särdelt hemmastadd; ty han öppnade en liten sidoportlingick på gården och gaf sin ankomst tillkännåmed nagra lätta slag på ett af fönstren, uti nedråaningen. Att hans besök icke var alldeles ovändt, visade sig snart; ty knappt hade han för trete gången vidrört rutan med handen, förr än e ung flicka visade sig vid fönstret och sakta öphade det. Freja sjelf skulle hafva afundats kedomen af de behag, som naturen så frikostigt hsat på denna intagande varelse. Kring de frisklrosenläpparne Ickte ett leende, hvaruti sällsamt bhdades uttryck af vemod och glädtignet. — Pursfn på kinden brann lifligare, när den milda dufvåicken ur hennes vältaliga förgätmigej ögon me ynglingens djupblå blixtrande öga; och då ddguldgula, silkesglänsande håret, som i yppiga Idar nedföll öfver skuldrorna, släktade sakta tillbå för luftdraget, blottades en hals, hvars blälande fägring skulle lockat vår Byström, att, ur Isens marmor, framtrolla en nordisk Aphrodite, detta idealisht sköna barns fulländade forme Den unga flickan var dotter till Arvid Vestqrte, en tapper man, som ofta lyftat sin armmot landets fiender. Anna älskade med den första kärsens hela innerlighet den unge Måns Svensson, h af en välmående lots på Öland; men änndade de älskande ej vågat yppa sitt kärleksfåållande för den vackra Annas stränge fader, hvalsto.thet säkert skulle högeligen ogilla sin dottdförbindelse med en estackars lots. De älskandmå före tillsvidare behålla sin kärlek sssig sjelfva och råkas i hemlighet; men den vacHAnna hoppades med tillförsigt alt hennes älsh, som för