på planternas utplantering, ty derigenom besparas valtningsbesväret, som i annan händelse ovilkorligen måste ske i sammanhang med densamma. Det söljer af sig sjelf, att planterna skola renhållas från ogräs, men detta blir lätt, då under de förberedande åtgärderna de flesta ogräsfröna uppkommit och genom plöjning och harsning blifvit sorstörda-. kjålrotens stora nytta i landhushållningen är allmänt erkänd i de orter, der denna kultur redan länge varit i full gång och der erfarenheten lärt, att intet foderämne kan till lika godhet och nårande kraft erbållas till samma pris som kolroten. Beviset härpå ligger oss-ganska nära. Om Vi antage, all ett tunnland gifver endast 200 t:r kålrötter och dessa väga (42 Le pr tunna) 2400 Le, hvilka i sodervärde motsvara ungefär 800 L8 klöfverhö, så frågas: kan någon annan fodervext på lika jordrymd gifva en lika stor och kraftfull sodermassa? Man torde väl invända, att kålrotsodlingen fordrar mycken gödning. Detta är också sannt; men en kålrotsskörd upptager på långt när icke bälften af gödselkralten, utan lemnar det mästa qvar i jorden Ull de estersoljande grödorna, uvilka efter rotodling i allmänhet alltid blifva frodiga. Dessutom blir lerjorden, kälrötternas egentliga jordmån, genom denna kultur lucker och handterlig och kommer i ett så fruktbart skick, att den på mänga är icke behosver någon vidare gödning. Kålrotternas nytta i den inre bushållningen är flerfaldig. Bladen kunna användas såsom en god kål och sjelfva roten kan på mångsaldlgt sitt anrättas till foda både för den rika och fattiga. llärvid anser jag mig icke böra lemna oanmärkt, att de, skalade och kokade, kunna inblandas i mjol till ett välsmakande bröd, som i de mindre sädesrika orterna kan vara al vigt. 13 kålrötter tages till 23 mjöl. Kälrötterna förvaras, i brist på källare, i högär ofvan jorden, hvilka betäckas med halm och jord, i likhet med potates. På sådant sätt kunna de Hälla sig friska till längt fram på våren. Ilärvid iakttages blott, att den plats, der de forvaras, bör hafva ett torrt läge, begränsadt af tillräckliga diken för regnvattnets alledande. Jag har flera gånger hört klagas derölver, all kälrötter icke vilja hålla sig sriska i vanliga kållrar. benna omständighet har sin grund deri, att man i en fuktiz och illa inrättad källare sammanhopar 4 å 2 ända till 500 tunnor. benna stora massa utvecklar för mycken värma, som åstadkommer en så stor suktigbet hos rötterna, att de taga skada och ruttna. Man må derföre i en någorlunda rymlig källare icke lägga öfver 50 å 60 tunnor på en gång, och i högar böra endast 40 å 42 tunnor läggas i hvarje hög. Slutligen får jag anmärka, att kålrötter icke få gilvas i för stora portioner åt oxar eller kor, emedan de äta begärligt så mycket man vill gisva dem, hvarigenom trumsjuka lätteligen kan uppkomma. 4 å 2 Le kan dock utan fara gisvas hvarje gång i omvexling med ho eller halm. För att befordra rotkullurens framgång har under detta ärets lopp å Ribbingsbergs egendom, med omsorg blifvit odladt ett större parti frö af den svenska gula kälroten. Ett mindre parti frö af den utmärkt stora sorten Riesen Sleckrube finnes äfven att tillgå, det förra till det 2 — ——. Fb——