Kypleran. Preussiska officiella bladet meddelar i en naturhistorisk uppsats om koleran öfver denna sjukdoms gång och utbredande följande data, som ej torde läsas utan interesse. ; Sjukdomen visade sig först med visshet uti Jessore i ludien år 4817, derefter uti kalkutta, och genomgick hela Indien på mindre tid än 15 månader, hvarunder den mest följde de uti sloddalarne anlagda militärvågarne. Derefter vände den sig österut och härjade i China är 4820, men uppnådde dock ickei öknen Kobi, så att Siberien förskonades. Efter att på femte året hafva rasat i Ostindien och vid Indusfloden, vände den sig vesterut och visade sig vid Persiska vikens stränder är 4854. Derifrån gick den nordvest öfver hela Persien och ÅÄrabien ända till Aleppo i Syrien. 1825 kom den till Astrakan, elter Caspiska hafvets kusler, och sörblef der en tid. 4827 kom den ölver Buchariet till Orenburg och uppnådde Moscau år 1850, och derisrän utbredde bon sig 1851 till Södra Ryssland, Polen, Galizien, Ungern, och sedermera till Petersburg, Danzig, Berlin, Norra Tyskland och ända till England, uti en rigtning, och till Wien och en del af Södra Tyskland uti en. annan. 4832 kom bon till Paris och många andra orter i Frankrike. 1853 och 1854 gick hon till Nederländerna och till Spanien, Portugal och Amerika ). 1855 tog hon en sydöstlig rigtning tillbaka och gick ifrån Södra Frankrike till Norra Italien; hvarifrån hon 48356 genomstrok hela Italien ooh rasade i de södra delarne al landet försärligt. Ifrån Norta Italien tog bon älven vägen nordost ölver Tyrolen, Bayern och Österrike ända till Breslau acb Berlin, hvarest hon, vorden allt svagare och svagare, slutligen aldeles sorsvann. — Alven den nu öfver Kaukasus framträngda holeran härstammar ifrån ladien, hvarifrån bon öfver Lahore, Chorasan och Masanderan anlände till Caspiska hafvets kustländer och in iträngde uti Donska kosackernas land. kolerans symtomatiska förlopp har under dess nu i Ryssland gjorda besok synts kunnat iodelas i tre momenter: först bekommer den sjuke svindel, i knäna förmärkes en oangenäm sammandragning, och fötter och händer blifva kalla; derpå soljer en tilltagande käuslolöshet i nervsystemet, antingen utan eller med kräkningar och dysenterie, i sista fallet äfven med krampsymptomer; ändiligen i sjukdomens tredje stadium blifva krampansallen ytterst häftiga och sjukdomen slutar med apoplexie. Har sjukdowen ej kunnat dämpas, förrän den bunnit tredje stadiet, så är sällan någon bjelp möjlig. Ett medel, som i södra Ryssland med framgång användts, har vatit att gnida kroppen med en sprit-insusion på röd spansk peppar så länge, tills den sjuke åter blifvit varm och begynut svettas. Under tiden gifver man honom äfven krusmynt-the eller andra svettdrifvande medel att dricka. Sex bland nio utaf sjukdomen angripne räddades i Södra Rysslaud wed detta medel. Vanligtvis är sjukdomen lilssarlig i fyra till tolf timmar; den som ölverlesvat 12:te timman är oftast räddad, De fleste dö i 8:de limman. Sällan sortsar sjukdomen på nägon ort mer än 6 veckor, då den 3 veckor är i till— och 3 veckor i aftagande. (S. M.) J 1834 sträckte hon sig äfven till Sverige oeh Norige. MO