Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1847, sida 1

terna till ett sådant resultat synas 088 icke så aldeles nära. Sedan ofvanstående blifvit nedskrilvet, bekantgöres ep vigtig ölgård, som i går blilvii af regeringen vidtagen. Den år foljande: Icke i form af en Order in Conneil, utan i korm af ett brel, undertecknadt af lord Jobn Russel, såsom First Lord of the Treasäry och Sir Charles Wood, baronet, såsom Chancellor of the Exchecquer, ull svar på muntliga föreställningar at våra förnämsta bankirer hår i London, tilldelas Euglands bank det rådet att utan asfseende på lagens bokstaf utgilva en större qvantitet noter emot erkänd såkerbet, men icke under 8 00 pro anno. Ministrarne Tolva vidare, att de, om genom en sådan ökad emission qvantiteten al de boter, som derigenom måste sättas i owlopp, blelve större, än lägen (so ofvan!) medgilver, hälla sig sorpligtade åt sä snart parlamenlet sorsamlat sig, hvilket sannolikligen icke sker före sluret äl nåstk. Januari, för detsamma foreslå en indemnitetsbill för lageus öfverträdelso. Englands bank bar redan samma timme ofe fentligen gjort bekant, att den är beredd att följa ministrarnes råd. Detta är samma åtgärd söm våren 1844 åsyftades vid förslaget till den nuvarande banklagen, (men icke förverkligades), i det man föreslog en egen konselj (sopreme council) med tillräcklig myndighet, för att efter lagens bud och omständigheternas kraf låta inträda af nödvändigbeten påkallade modifikationer. Ministrarnes bandling är blott ett palliativ och ingen varaktig bjelp, som ej eller kan väntas förutan en från lagstiftande makten utgående åtgärd. Som nu de skrankor blifvit borttagna för riksbanken, inom hvilka hou måste hålla sig vid ulgifvandet al sina noter, så skall den värrsta peuninzeköipan upphöra, men utan ätt räntfoten sänkes, ty våra bankinråuningar här i proviaserna, äfvensom i Irland och Skottland skola nu begagna sina penningeförråder, som måhända storkt hopat sig hos dem på de sista två månaderna och som de af sarhåga för ytterligare katostrofec i peuningemarknaderna icke vägade gora sig utal med. Af dessa penningemassor och af sådana, som på nyare tid älven af individer samlats, kommer det att bero huruvida och till hvilken grad penningemarknaderna i nästa månad skola rona någon lättnad. vi tro, att betrycket småningom skall försvinna, men suspensioner torde ännu inträffa i flerfaldiga grenar. — — De följder, som osvanansörda vigtiga åtgärd otvisvelaktigt måste utöfva på våra varumarknader, halva ännu icke utvecklat sig. Man sordrar hogre priser, som dock icke beviljas; lägre äro icke att förvänta.