Article Image
söka om karantänsoch spärrningsanstalter, enligt hvad ersarenheten gilver vid handen, visal någon nytta till sarsotens utestångande eller j. Han bar anfört några i stort framstående, ch till verkligheten obestridliga exempel derpå, Itt under cholerans sednaste härjningar i vår erdsdel hela riken, hvilka medelst tjenliga åtsärder varit från de närliggande, af sarsoten semsökla länderne, afsöndrade, blifvit dels alleles (Danmatk), och dels en tid af 3 helo r, medan karantänsanstalterne voro som stränast (Sverige), förskonade srån sjukdomen. Han nser denna erfarenhet gilva en nära till visset gränsande sannolikhet derom, att isoleringsigårderne och sjukdomens ulestångande stött ill uvartannat i förhållande som orsak till följd. Ivad som å motsidan anföres till kullkastande f en sådan slutsatts består — utom åtskilliga åkares meningar om sjukdomens uppkomst och cskaslenhel, och hvarom ett ord längre ner — ufvudsakligen i den erfarenheten, att cholean mångenstädes, hvarest karantänsoch spårringsanstalter funnits, öfverskridit dessa. Men lå man besinnar, huru det å de flesta ställen å Europas continent är förenadt med nästan ösvervinneliga svårigbeter) att göra spärrningsåter har till grund för sina åsigter endast den subjektiva öfvertygelsen och några, såsom sanningar antagna, obevisade slutsatser och vilkorliga förutsättningar att åberopa. Derföre att Sverige från 1851 till 4834 blef förskonadt från koleran, derföre anser han, att det äfven för framtiden skall blifva förskonadt från denna farsot, om samma försigtighetsmått iakttagas. Slutsatsen är, som man ser, lätt gjord, men den är fördenskull icke faktiskt styrkt; ty lika väl som insändaren antager, att koleran utestängdes af spärrningsåtgärderna, lika vål kan en annan antaga, att den icke hade kommit till Sverige. om ock inga isoleringsanstalter hade funnits, För öfrigt: hvartill gagnade de? Fördes icke, såsom insändaren påstår, koleran hit med ett fartyg från Amerika, och kom den icke, såsom herr S. i Dagl. Alleh. uppgifver, till Stockholm med ett fartyg från England? — Hade riket således någon nytta af de enorma summor, som dess regerings isoleringssystem kostade detsamma? — Vi blott fråge. . Beträffande inslindarens anmärkning rörande smitlans spridande till Askims och Säfvedahls härader år 4834, torde det vara nog att ermra honom om, att farsoten på ett förfärligt sått rasade i hela Bohuslanska skärgården och alt inbyggarne i bemalte härader slå i fullt ut så mycket beröring med dem, som med staden Götheborg. — Hvad insändarens reflexioner rörande Skåne vidkomma, torde det vara nog att erinra honom om de fakta, som vi i våra föregående artiklar angående samma amne framlagt. Så t. ex. blefvo Podgorze i Pohlen och Mandsbeck i Danmark förskonade från koleran, oaktadt de dagligen stodo i förbindelse med de af farsoten hemsökta samhällena. Königsberg och orterna deromkring deremot, der spärrningsåtgärderna voro ända till ytlerlighet stränga, kunde icke utestänga den härjande mordengelen från deras boningar. Red:s anm. ) Några sporadiska sjukdomsfall mell choleran liknande symplomer torde ej förljena tagas i betraktande: Ins:s anmärkn. ) Sådane föresinnas påtagligen i afseende på cernerandet af det flacka, på få slallen af naturen afskiljda preussiska gränslandet mot Ryssland, och unnorstådes, hvarest localen är något gynnsammare, äro måhända lurendrejarens fintlighet och tilltagsenhet desto större, så att man ingalunda bör tvifla på den preussiske brottmålsdomaren O. L. W. Richters, i det af II T. anförde utlåtandet, afgifne försäkran: att inga strafflagar skola vara i stånd att förhindra öfverträdandet af de vidtagna åtgärderne. Men denna försäkran gör också, att man ej kan sätta fullt förtroende till herr Richters i början af M—LWOe 3 II I (jfnerfHele-o74

3 november 1847, sida 2

Thumbnail