F ÄÄ 111411919 G114 117189517 9(1941 U7 OTTAR GOT OUT de rikaste, nedlagde uti dessa företag. i ss m Ä — — mm — 1 --— C0 — — 2 8222222 SB 3 2 S S SL— ID. 2 2 — — — 2 Å S SER — — sr SA 2—23 2—— 22— 27. SC Å J 2 2 LTLTLZSLCLL 10 NN 1— 8 2 NM SS SS Å2 — c — S S8 3 2 — l— D Z2 EE — — — — St S rr 2 NN 2 S 2 AA S I — S o 5 — O NN 20 — — — — — — e8 S ÅA 2 — — — — —.2 2 — S H Ö U — O 2 3 S 3 Z — 3 2— 2 SS E S.——3 SS An S — S 3 D — iNA — 2 lq 23 2 2 2 — — oÅ — — — — — —.— ZÄ 00 — S —3 — — MM Ö 2— Y-2 ÖÅSs SS S TER2 — 19 ÖS SS fre — — NN LSE 2 e AA 19 U Z— 2 sö AR — e Å — — 29 10 2 RF — a 2— SS D SS Al TT E 2 AM — 2 Do — Å eo S 2 — SE A — 20 E 2 AA 10 — 8 3 2 S5 Å 2 Ö 2 2 — — — ÅT-S — 3 ALE — X 2 Ls —— S — Ö5 S — Zz L — Å S e S Å S — 2 Såsom bevis på detta lands skistande våälstånd och penningeforlägenhet anföre vi bär nedan de summor, som i form af bullion (guldoch silfverplanisar och dito mynt) vil de äldre och nyare, vigtiga sinanciella epokerne belunnos i riksbankens besittning: Februari 4824 4 15,810, 000 5 1826 bo 2, 459,510 5 1854 o 10,142, 000 7 1857 o 1,221,000 Januari 1845 o 14,801,600 Juni 1845 o 16,500, 000 October 1843 o 14, 865, 000 Februari 1846 o 15,555, 600 Novemb. 1846 o 14,760, 500 Februari 1847 p 12,289, 700 Maj 1847 Ö 9, 588,700 Juli 1847 o 10,086, 400 October 1847 8,408,700 Såsom bekant är, bestämmer qvaniiteten af bullion hos riksbanken delvis beloppet af samma inrättnings utelöpande sedelstock, men bär vid las får man icke förbise, att, enligt den nya banklagen (Peels) af 41844, noter icke få cirkulera till högre belopp, än hvad som motsvarar bankens kapital (44 millioner 8) tillsammans med förrådet af förbandenvarande metallisk valuta. Denna sistnämnda utgör för närvarande nära 9 millioner 2, och summan af utelöpande noter belöper sig till något under 20 millioner s. Man miste förvånas ölver de stora summorna i olvananförda exposk. Ännu betydligare summor halva tillkommit 4846, men mycket mindre 4847, men de sednare tillskotten (calls) för under anläggning besintlige jernvägar erfordra: årligen en kontant summa af 30 millioner e och wera, och en ganska stor del af denna summa förorsakar en omplacering af kapitaler, uvilka annars employerades i andra industriens grevar, t. ex. i handeln, i fabrikerna o. s. v. och nu flyta i andra kanaler. Dessa summor begagnas, för att bilda ett dödt kapital (jernvägar o. s. v.) och sedan de på sådant sätt uppsyllt sina lunktioner, slyta de åter tillbaka i vära stora bankiarättningar, och efter någon tid till betydlig del tillbaka igen i handelsoch sabriksrörelsen o. s. v. Men de umbäras på längre tid, och penningens värde stegras i de stora marknaderna, hvarest varor, fabrikater och fonder bilda bufvudartiklarne. Man beräknar, att totalsumman al engelskt kapital, som på de sednare åren nedlagts i jernvägar, utgör ungefär 200 millioner pund sterling, och vi tro, att denna summa icke. är för högt uppskattad, om vi antaga, att genom ett fall i aktierna på nyare tid af 2500 och mera, värdet af jernvägsegendom visserligen måste anslås lägre än förr. (Fortsättes.)