KORRESPONDENS. London den 28:de September. Utom de talrika falissementer, som vi på de sista två månaderna varit nödsakade att omförmäla, få vi i dag med mycken ledsnad nämna, att en af vära lörnämsta ostindiska hus, hvilket sedan en följd af flera år inomoch utomlands var srejdadt för insigter och redbarhet, inställt sina betalningar. Husets chef hade i så hög grad förvärfvat sig sina medborgares aktning, att man före den sista whig-ministörens afträdande (1841) tilldelade honom en baronets värdigbet. Han bade äfven rönt den utmärkelsen att mer än en gång blifva vald till parlamentsledamot. Detta är, utom salissementerna i spanmålshandeln och andra brancher i provioserna, det tredje exemplet på vår plats inom ett par veckor, då en firmas undergång förorsakats af den salska principen att dela den förra förmögenheten, i det man nedlade ena bälften, eller tillochmed ännu mera, uti plantager i Osteller Vestindien, I för alt odla säkallade kolonial-produkter, och icke rättade köpmannarörelsen bemma efter den delade förmogenheten, utan sökte att med den ena hälften göra fullt ut så många affärer, som I förr med det dubbla kapitalet. Och den delen I af förmögenbeten, som skör 25 år sedan nedlades i sockeroch kalseplantager på Jamaica, Mauritius, Ceylon o. s. v., eller i indigo-faktorier i Jessore etc. bar till det mesta gått förlorad, ty alla dessa varor bafva i Europa fallit till hälften af sitt förra värde, genom den täflan, som i andra tropiska länder uppstått i produkI tionen af samma artiklar och till stor fördel I för andra plantage-egare vunnit en betydlig utsträckning. Uti dessa resultater, så fatala för de trenne hus, som otvifvelaktigt på en tidrymd af nära ett ballt sekal, de sista 6 eller 8 åren frånräknade, hörde till de förnämsta på vär plats. skåde vi de sista verkningarne af elt föräldradt system, hvilket begynte sammanstörta, när följderna af den allmänua freden 1815 började utvechla sia. I en tid af nära tvenne sekel utestängde Spanjorer och Holländare de ofrige Europeerne srånsina kolonier, och odlingen af produkterna förblef regeringarnes monopol. Emot slulet af förra seklet, då dessa begge nationers makt och inflytande upphorde, började Engelsmännen samma system i sina kolonier, och ådagalade dervid ofta samma grad af insigter, industri och ihärdighet, hvarigenom de så mycket utmärkt sig i moderlandet uti alla stora sabriksgrenar. På de 2 sista decennierna af sistlörflutna, och de 2 första af innevarande sekel gick allting förträffligt, och stora rikedomar förvärfvades i de begge Indierna, men värdet af de tropiska produkterna var då tör tiden 5, ja 5 gånger större, än hvad det varit på de sista 23 ären. Den som 4815 egde nog klokhet att genomskåda den annalkande tiden, i hvilken kommunikationetnes och handelns frigörelse från kontinentalsystemets tvång måste framkalla stora omhvälfningar, han realiserade sina plantageegendomar och öfverlemnade odlingen af de tropiska produkterna åt en på ort och ställe varande egare, som genom insigter och sparsamhet kunde uträtta mera, än den rike köpmanven i London och Liverpool, hvilken måhända fördyrade varan 400 00, emedan han fordrade och för sin existens hade nödiga så grofva inkomster. Imellertid började andra nationer, då inga band längre funnos på deras verksamhet, att med sakkännedom och stor ekonomi gilva en stor utsträckning åt odlingen af tropiska produkter, emedan de insågo, att intet quantum kunde vara för stort för Europas konsumtionsbehof. Amerika lefvererade hundra gånger mera bomull, från Brasilien skeppades till Europa och Norra Amerika en million säckar kaffe, i stället för eljest nästan intet. llolländarne berank nd orm AllIAAEAAFI: ÖA aaHfjaramgoasn; A3.. —