Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 oktober 1847, sida 1

— 2 —::: : densamma , synes derutaf, alt, såsom det heter, under engelska gesandtens bemedling, ett v: pensiillestånd blifvit afslusadt, enligt hvilket ingendera af de begge härarne får draga förstärkningar till sig, uppkasta förskansningar eller förändra sin ställning. Vapenstilleståndet är ingånget på 48 timmars uppsägning. Straxt efter ingåendet af detsamma trädde å begge sidor kommissarier tillsammans för att underhandla om fred. I spetsen för mexikanska kommissarierna står general llerrera. Tvenne konferenser bade redan egt rum och den tredje skulle följa. Lyckas det icke att tillvägabringa fred, så är en tredje drabning oundviklig, innan Scott kan bemäktiga sig hulvudotadenGeneral Scott har, enligt allt utseende, att för sin seger tacka samma manöver, som afgjorde Mexikanernes nederlag vid Cerro Gordo, nämligen ett raskt ansall på en al sienden sullkomligt negligerad ställning. Forloppet af operalionerna är hufvudsakligen soljande. Efter en den 14:de Aug. företagen rekognoscering insäg Scolt, att en väg för arlilleriot kunde hanas från Chalcv till St. Augustin, och general Worth, som ansorde avantgardet, erholl dersöre den 15:de order, alt jamte generalerne Quitmans, Pillows och Twiggs aldelningar uppbryta i denna direktion. Åulallslinien erhåll derigenom en ny rigtning, nåmligen på husvudstodeus sydliga och nordvestliga delar, och de starka verken El Penon och Mexicalcinga, på hvilka Santa Ånna användt oerhörd möda, kringgiogos fullkomligt. General Worth fortsatte den 16:de sin marsch ända till San Gregorio och inträffade, morgonen den 17:de, på en högst usel, med breda gropar och klippblock applylld väg, i sigte af Mexiko vid St. Augustin, hvarest han ester en obetydlig strid sattade fast fot. Den 18:de anlände äfven Scott dit med hulvudstyrkan och omkring klockan 40 på morgonen erböll general Worlh order att på stora vägen framrycka emot bulvudstaden. Hela dagen egde lisliga skärmytslivgar rum; Mexikanerne visade sig till betydligt antal i närheten af Contreras och beskoto, från sina starka förskansningar vid San Antonio, Hacienda de Bunera, hvarese general Worth fattat posto. För loljande dagen beslöts anfallet på Contreras, sedan en rekognoscering upplyst, att man kunde kringgå San Antonio och på denna väg uppnå byn San Angelo, hvarest Amerikanarne tänkte laga nattqvarter. Den 19:de klockan 49 på morgonen satte sig generalerne Tuiggs och Pillow med sina korpser i rörelse emot Consreras, men blefvo så litligt emottagna af Mexikanerne, att omkring klockan 4 öfverste Smiths brigad måste skickas dem till understöd, medan öfverste Rileys brigad fick order alt marschera till en liten på högra handen liggande by, sor att osskåra Mexikanerne förstärkning från bufvudstaden. Äfven detta sorslog icke; general Cadwallader och senare äfven general Shields måste skickas öfverste Riley, och general Pearce öfverste Smith till bjelp, och ändå lyckades det icke att taga I Mexikanernes förskansningar. Efter 6 timmars strid mäste Ame. rikanarne afstå från det blodiga arbetet. Scott, Twiggs och Pillow vände tillbaka till St. Augustin, och resten af bären mäste, i stället för att få nallqvarler i San Ängelo, tillbringa natten ute på slagtfältet midt under en förfärlig storm med regn. Den 20:de på morgonen förnyade general Wortbs brigad anfallet på de fientliga verken, som äntligen efter 2 timmars blodbad med 13 kanoner, 1300 fångar, deribland generalerne Blanco, Mendoza och Sålas, och samiliga krigsförrådet föllo i dess bänder; Mexikanerne förlorade här 700 man i döde och elt ännu vida större antal i sårade. General Worth angrep derpå San Antonio, som dock Mexikanerne snart utrymde, för att draga sig tillbaka i en annan, starkare ställning vid Churubusco. Der försvarade de sig änvu tvenne timmar med stor förbitring, men blefvo slutligen äfven derifrån fördrisae och tvungos till skyodsam flykt på vägen till husvudstaden. vid Churubusco skola Mexi