kelldahl, tvert emot riksdagsordningens lydelse, utan anförande af laga skäl, fick detta förtroende sig afsåga. Om ett sådant förhållande skulle få äga rum, hvarigenom en riksdagskandidat, efter en felslagen förboppning alt erhålla rösterna från flera härader, genast skulle äga rättighet att sina röster afstå, kunde sådane val lätt urarta till spekulationer af hvarjehanda slag, oforenliga med den belgd, hvaruti ett riksdagsmannaval bör hållas. Protokollet öfver riksdagsmannavalet upplyser dessutom icke om röstningen skett per capita, eller, som sig bordt, efter det bemmantal som hvar och en elektor represeuterar; men jag känner likvist, att om röstningen varit på detta sednare sätt, så hade f. d. riksdagsmannen herr M. Iljort blifvit riksdagsman för Stångenäs härad. Holma den 2 September 4847. F. Bundsen. Tilhäga. Såsom ytterligare skål för ogillande af de ifrågavarande beslutet, torde jag få anföra, au krono-åbo, eburu ej egare af hemman, är berätligad alt i riksdagsmannaval deltaga, ehuru han skall soka städjobref af Landshöfdinge-embetet, och maste sätta kaution för hemmanets bäfd och byggnadernas underhäll; vidare, att jag vid 2:ne föregående riksdagsmannaval varit ena sängen af ordinarie domhafvanden och den andra at då tillförordnad domare ansedd berättigad att i sådane val deltaga; och än vidare, alt då Brastad socken genom tvänne elektorer önskat att få val till riksdagsman verkställdt, herr domhafvanden, sedan ban tillbakavisat den ene, bordt uppskjuta valet till ny elektor kunnat utses. Som ofvan. F. Bundsen. Rälteligen asskrilvet; betygar Götheborgs Landskansli den 4 Okt. 1847. . Eliström. mA