ochgrynning äro trycksel, vilje vi väl sörmoda, ehuru det ser högst besynnerligt ut, att ymnest förekommer minst 2 och grynning minst 4 gånger. korrekturet är, såsom vi redan antydt, i yttersta grad missvårdadt, och derpå kunde och skulle vi, derest vi icke redan öfverskridit de gränsor, vi från början bestämt för denna artikel, anföra flerfaldiga exempel. Ett är dock så löjligt, att vi icke kunne neka oss det nöjet att citera detsamma, och hänvise vi fördenskull till pag. 40, der man får låsa om det Fanska linjeskeppet. Slutligen lså vi säga, alt hvad som förefaller oss kostligast i denna den oesterrättligaste af alla oefterrättliga öfversätlningar, är, att öfversättaren, vid slutet af slit opus, nedanför rättelserna (under hvilka in parenthesi sagt knappt hundradedelen af felen blifvet upptagen), belt naift beder läsaren benäset öfverse de mindre fel, som insmugit sig. Mera passande och lämpligt hade det i vart tycke varit, om han bedt läsaren, att, såsom ell enda stort fel, anse och benäget ursäkta hela öfversättningen, hvars största forljenst skulle varit, att aldrig hafva funnits till. ER SUR FFF