ö — OM VER TME MMM SM? 64ää6ää4 444— tionens utbredande åt norden. Nunxziante, som betes vara en helt ung, men energisk och talangsull man, skulle operera i gemenskap med den nu till marskalk utnämnde Statella och en tredje korps vid Reggio. Ester reträtten från heggio hade insurgenterna dragit tvärs genom Calabrien till trakten af Gerace och botade denna stad, som räknar 4000 invånare och är säte för en underintendent. Vid underrättelsen om insurgenternas marsch mot Gerace lemnade Nunriante sin ställning vid Tiriolo, dit ban framträngt i afsigt alt värma sig insurgenterna, och gjorde en sväng åt venster för att undsätta Gerace. Ett sammandrabbande har sedan egt rum, men derom har hvarken Åugsb Allg. Zeitung eller Neapels officiella tidning något nårmare att sörmäla. bDeremot innehåller en i Marseille utkommande tidning följande något detaljerade notiser, daterade Neapel den 19:de Sept. Dagligen förklara sig nya menigheter för insurrektionen och förstärka insurgenternas skara. Största delen af de kuslorter, som stå i sörbindelse med insurrektionens hufvudsäten i det inre, har ålvenledes sorklarat sig för densamma. En blodig strid bar egt tum emellan de af Romeo anförde insurgentskaror och 5 bataljoner kungliga trupper under general Nunziante. Å ömse sidor skall man slagits med största forbittring och af royalisterna skola stupat eller tagits tillfånga mera än 300 man; bland de döde äro en öfverste och en kapten. Ålven insurgenterne ba lidit mycket. Ester striden har Romeo föreslagit generalen långarnes utvexling, men af denne erbällit till svar, att det var allt för sent, enär han redan låtit skjuta de fångar ban tagt. Romeo skall deruppa äfven å sin sida låtik skjuta de af honom tillfångatagna royalister. Romeos taktik går ut på, att genom ständig: marscher hålla insurrektionen vid lil och regeringen, som söker att framställa dessa marscher såsom en beständig flykt, later älven å sin sila rorliga kolonner genomdraga Calabrien och ala de distrikter, i hvilka den befarar oroligheter. Det heter, att konungen ogillat de af Nunziante anordnade afrättningarne, men den sistnämnde åberopat sig på sina instruktioner, som föreskrifva honom att låta skjuta olla insurgenter, som falla i bänderna på honom. (Såsom redan i gärdagstidningen nämndes, förmåles Nunziante hafva erhållit oinskränkt lullmakt, och denna fullmakt har, enligt Österr. Beob. just blifvit honom tillskickad, på det att han genast skulle kunna lata verkställa dodsdomarne.) Det är dock att märka alt både Neapels statstidning och Augsb. Allg. Zeitung owtala väl, att sangar bliivit gjorda, wen icke nämna ett ord om några sysiljeringar. — Att i insurrektionen är i tilltagande synes tydligen af en uppgilt i Augsb. Allg. Zeiung att rebellerne enligt några beråuelser, vuxit till ett antal af 6000 man. Striden vid Gerace kan älven bestämdt antagas hafva aflupit mera till insurgenternes an royalisternes fördel, ty de framgångar de sednare vinna skynda sig allt höga vederbörande att utbasunera. Marseillerblad för d. 22:dre meddela notiser från Neapel utan datum, hvilka muntligen meddelats af derilrån med ånglartygen S:tGeorgis och Rhamissio inträffade passagerare, ty brefven från Neapel, som före sin afgång öppnas och läsas genom en enkom derfore inrättad censur, tiga ofver dagens händelser. Kastellet S:t Elmo var sullproppadt med fångar, dock hade dittills blott en al desamma blifvit skjuten. När akhamissese passerade Messinas fyrbåk, bördes från det håll, ät hvilket Reggio är beläget, kanondunder, och man ansåg fordenskull för möjligt, att dat i Neapel spridda ryktet, att insurgenterne äter iuryckt i Reggio, var grundadt. Insurgenterne skola dessutom tillfångatagit. ett af en osverste kommenderadt detaschement, och staden Lecce skall slutit sig till rörelsen. . Ett rykte förmäler, att holvet i Neapel, i allra värsta fall är betänkt på att söka någon annan makt (Österrikes?) beväpnade mellankomst. En dylik bjelpsändning kunde dock, under den nu I kyrkostaten rådande sinnesstämniugen, blott sjoledes komma till Neapel. (Se notiserna från Rom!) TYSKLAND. De tvske läkarnes och naturforskarnes möte