Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1847, sida 1

UTRIKES NNELEXTEER. FRNNKRIKE. Paris den 26:te Sept. Man lär åter upptagit negociationerna om det utaf kamrarne sanktionerade statslånet å 550 millioner. Det försäkras dock älven , att hela låneaffären blifvit uppskjuten på obestämd tid, emedan staten funvit utvägar att hjelpa sig till nästa vår. Den tillförordnade general-guvernören i Algier skall inrapporterat, att en engelsk agent, berr St. Leger, belinner sig i Abd-el-Kaders läger, med speciella uppdrag af Palmerston. Soult skall undanbedt sig utnämningen tillinvalidernes guvernör. Han anför helt oväntadt, såsom skäl, att guvernörshusets läge åt norden. kunde bli menligt för hans rubbade helsa. Persiska sändebudet Mirza Mehemed Ali Khan hade den 25:dje sia första högtidliga audiens hos konungen i palatset uti Compiegne. Holvet var vid tillfället i tull gala. De undersles, som nu i Havre utgöra föremål för laglig undersökning, äro al stort omfång. Ett utaf de till transport af de staten i Afrika lelvererade stenkol bestämda fartyg, aLouises, var af 342 lästers drågtigbet, och kunde på sin allrastorsta bojd intaga 460 å 500 läster, men vid afresan från Havre angals det likväl till 630 och vid ankomsten till Algier till 730 läster. Tullen behbom således 825 Franes för mycket, men marindepartementet bedrogs på 48000; Frances. Som vu kontrakt var upprättadt om 40000 tuanor, att lelvereras under loppet af tvenne år, så skulle marindepartementet förlorat 4 million Frances, och då man derisrån afråknar 60,000 Francs, som tullen fättför mycket,så utgör statens rena förlust ungesär 940000 Frances, hvar på dess egua tjenstemån i förening med lefverantörerne sokte och till en del redan lyckats bestjäla den. Stora trupprörelser åt söder och sydvest sknlle med det första ega rum. Dbetta tyckes bevisa, att regeringen ärnar förstärka besättningarne vid spanska gränsen och älven skicka en störrestyrka till Algirien. Lamennais, den af GregorXVI fordömde kättaren, har af Pius IX genom en egenhändig skritvelse blifvit inbjuden till Rom för att med råd och dåd gå påsven till handa vid dess reformer, Lamennais bar dock undanbedt sig denna ära och svarat, att ban förr såsom katholska kyrkans prest förgälves uppmanat påsvedömet att ställa sig i spetsen för folken och leda den nya sociala rörelsen; numera vore ban blott en mensklighetens prest och kunde derfore endast befatta sig med frågor af allmänt interesse för menuiskoslägtet. Enligt notiser från Hayti bade blott en rangstrid med en annan general och icke någon upprorisk afsigt emot styrelsen föranledt general Simeliens, såsom en insurrektion betraktade sorsarande i Port-au-Prince. Lugnet var redan återställdt. ENGLAND. T andar dan IE:ta COnF UAnmalocg tin Sen fan